Manuell hantering och annan kraftutövning

Manuell hantering innebär att transportera eller förflytta föremål, personer och djur med hjälp av kroppen, till exempel att lyfta, bära, dra eller skjuta laster. Arbetet ska var utformat så att sådan hantering kan göras säkert, utan risk för ohälsa.

Manuell hantering och kraftutövning förekommer inom många yrken

Manuell hantering och kraftutövning är vanligt inom många branscher och är en av de vanligaste orsakerna till belastningsbesvär.
Manuell hantering omfattar alla slags transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter på, drar, bär, rullar, håller eller på annat sätt flyttar personer, djur eller objekt.

Exempel på manuell hantering och annan kraftutövning

Exempel på manuell hantering kan vara att

  • hålla eller flytta ett mindre objekt med en hand
  • bära ett större och tyngre objekt nedför en trappa
  • assistera en vårdtagare i en förflyttning
  • plocka varor i och ur hyllor
  • fylla på råvaror i maskin eller blandare för hand
  • skjuta och dra vagnar
  • servera mat och dryck.

Andra exempel är att

  • använda handhållna maskiner eller redskap, till exempel motorsåg
  • hantera reglage med stort manövreringsmotstånd
  • mura
  • lackera med sprutpistol
  • styra fordon eller arbetsprocesser med knappar, spakar och pedaler
    öppna dörrar.

Utveckla kraft med hjälp av tyngdöverföring

Ett sätt att utveckla kraft och få ökad räckvidd är att använda sig av tyngdöverföring, vilket betyder att man för över kroppstyngden från det ena benet till det andra – och tillbaka igen. Detta kan ske bakåt-framåt eller från sida till sida.

BILD ny bild på tyngdöverföring behövs

Bildtext: Exempel på tyngdöverföring vid personförflyttning
Läs mer om olika typer av manuell hantering och kraftutövning på följande sidor

Riskerna med manuell hantering och kraftutövning

Manuell hantering och kraftutövning kan orsaka både akut överbelastning och gradvisa förvärrade belastningsbesvär vid upprepad och långvarig belastning.

Tunga laster kan orsaka akut överbelastning

Att lyfta, bära eller på annat sätt manuellt flytta tunga laster kan orsaka akut överbelastning i framför allt ländryggen men också i skuldra, arm, knä och andra kroppsdelar, särskilt om de utförs i böjda eller vridna arbetsställningar.

I en del sammanhang är det graden av precision i hanteringen snarare än storleken på kraftutövning som bidrar mest till en ogynnsam belastning.

Manuell hantering som avviker från det normala

I många fall kan akut överbelastning av leder, muskler och senor uppstå på grund av att den manuella hanteringen avvikit från det normala. Det kan till exempel ske när

  • tyngdpunkten i ett paket ändras genom att innehållet förskjuts
  • godset som ska förflyttas har en högre vikt än förväntat
  • godset som ska förflyttas är fastklämt så att kraften som behöver utövas blir högre än förväntat
  • arbetstagare halkar eller snubblar och gör en plötslig rörelse för att återfå balans
  • en patient som ska förflyttas inte medverkar på förväntat sätt.

I sådana situationer kan belastningen bli flera gånger större än normalt.

Även vid hantering av lättare laster och vid lägre kraftutövning kan det finnas en risk för belastningsbesvär, särskilt om arbetet sker under en lång tid, är ensidigt upprepat och när återhämtningen är otillräcklig.

Förebygg och åtgärda riskerna med manuell hantering och annan kraftutövning

Du som arbetsgivare ska ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna inte utsätts för manuell hantering eller annan kraftutövning som är hälsofarlig eller onödigt tröttande.

Du ska också se till att förflyttningar kan ske utan risk för ohälsa, till exempel genom att det finns möjlighet att i förväg planera hur ett lyft eller en förflyttning ska utföras. Till exempel kan belastningen ofta minska om arbetstagare flyttar material, utrustning eller gods genom att rulla dem istället för att lyfta och bära. Det är särskilt angeläget vid längre transporter.

Du bör minska riskerna för belastningsbesvär vid manuell hantering i följande prioritetsordning:

  • Du ska i första hand inrikta åtgärderna på att helt ta bort eller minska de hälsofarliga belastningarna och se till att åtgärderna följer den tekniska utvecklingen i samhället. Det kan exempelvis handla om att använda en annan arbetsmetod eller produktionsmetod (exempelvis automatisering). Då kan vissa arbetsmoment tas bort eller göra så att arbetstagarna kan utföra arbetet på ett annat, mindre riskfyllt sätt.

    Det kan även handla om att se till att arbetstagare kan använda lämplig arbetsutrustning, exempelvis att ersätta manuella lyft med hantering som kan göras med lyftutrustning eller att bärarbete ersätts med rullande hantering.

  • Om det inte är möjligt att helt undvika risken ska du minska belastningen till en nivå som är acceptabel utifrån riskbedömningen. När du genomför åtgärder ska du ta hänsyn till de påverkande faktorerna i LÄNK bilaga 5, (AFS 2023:10).

    Här är exempel på åtgärder:

    • anpassa utformningen av laster
    • ha tillgång till lämplig arbetsutrustning
    • använd rullande hantering istället för att lyfta och bära
    • se över arbetsorganisationen och arbetsmiljön i övrigt
    • ge arbetstagarna handlingsutrymme, tid för att utföra arbetsuppgiften och tid för återhämtning.
  • För att arbetstagare ska kunna vara delaktiga i att minska risker för belastningsbesvär behöver du som arbetsgivare utbilda och informera arbetstagarna, så att de kan bidra till att riskerna minimeras totalt sett.

    De handlar exempelvis om att se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om

    • hur de utför arbetet på ett lämpligt sätt så att riskerna minimeras
    • hur arbetsutrustning ska användas
    • lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser
    • riskerna med olämplig manuell hantering.

    Ett sätt att minska riskerna är att se till att arbetstagarna har lämplig arbetsteknik och att förflyttningar som utförs av flera arbetstagare kan ske på ett koordinerat sätt.

    Du ska också försäkra dig om att arbetstagare följer instruktionerna.

    Läs om skyldigheterna för dig som arbetsgivare att undersöka, bedöma, åtgärda och kontrollera riskerna med manuell hantering andra belastningsergonomiska faktorer.

    Förebygg och åtgärda riskerna med hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar.

    LÄNK? Förebygg riskerna med hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar.

Specifika åtgärder vid manuell hantering

När det gäller manuell hantering ska du som arbetsgivare också se till att ansträngningen i arbetet inte är alltför påfrestande för arbetstagarna.

  • För att minska belastningen kan du minska storleken eller vikten hos de objekt som ska hanteras, så att arbetstagarna kan hantera dem nära kroppen. Du kan ska också se till att lasten som hanteras inte är otymplig eller svår att få grepp om.

    Det kan exempelvis handla om att

    • ersätta stora kartonger med mindre och fördela den last som hanteras i fler kartonger
    • minska storleken på lasten som hanteras
    • förse lastbäraren (till exempel vagnen eller transportkärran) med lämpligt utformade handtag
    • se till att lastens tyngdpunkt inte kan förskjutas under hanteringen, till exempel genom att fördela vätskor i stora behållare till flera mindre behållare.

    Du ska också se till att lastens yttre form eller andra egenskaper inte skadar arbetstagarna. Det kan handla om att se till att lasten inte har skarpa eller vassa delar, eller att laster som hanteras manuellt inte har en temperatur som kan utgöra en risk.

  • Det kan handla om att se till att man har tillgång till lämplig arbetsutrustning för att undanröja risken och att arbetstagare har tillräckliga kunskaper för att hanteringen kan ske på ett säkert sätt.

  • Det kan handla om att undvika att placera lasten högt eller lågt för att på så sätt minska det avstånd som lasten behöver förflyttas. Det kan även handla om att korta den sträcka som en person eller ett objekt behöver dras eller skjutas manuellt.

  • Den fysiska förmågan varierar mellan individer, till exempel när det gäller fysisk styrka eller kondition. Det kan handla om en tidigare skada, annan ohälsa eller annat som påverkar arbetsförmåga och risk för ohälsa. Du som arbetsgivare behöver därför ordna och utforma arbetet så att det inte medför risk för ohälsa oavsett individuella skillnader.

  • Ansträngningen ska inte vara för påfrestande för bål och ryggrad. Det kan handla om att

    • ersätta manuella lyft med lyftutrustning eller rullande hantering.
    • placera laster som hanteras manuellt så att arbetstagare kan undvika hantering med böjd eller vriden bål eller hantering långt ifrån kroppen
    • arbetstagare har tillräckligt med utrymme och kunskaper för att kunna undvika vridning av bålen och att istället kan följa med hela kroppen genom att flytta fötterna
    • inte placera objekt i eller under knähöjd eller i eller över axelhöjd
    • se till att det finns tillräckligt utrymme för att utföra arbetet, så att arbetstagare kan undvika att arbeta med böjd rygg eller knästående.
  • Det kan handla om att

    • se till att golv och underlag är lämpligt utformade för arbetet, till exempel att det är jämt, stadigt och halkfritt
    • undvika nivåskillnader och andra ojämnheter som kan medföra risk att falla eller snubbla
    • arbetstagaren använder lämpligt utformade skor och kläder
    • det finns tillräckligt utrymme för att utföra arbetet med god balans, det vill säga att arbetstagare har tillräckligt stor understödsyta.
  • Hög värmebelastning medför exempelvis att förmågan att utöva stor kraft under lång tid minskar. Det handlar om att anpassa temperaturen och lufthastigheten utifrån typen av arbete, såsom om arbetet är lätt eller tungt eller om det är rörligt eller utförs stillasittande.

Senast uppdaterad 2024-10-03