Skjuta och dra laster
Att skjuta och dra laster för hand eller med kroppen, kan i många fall minska risken för ohälsosam belastning, jämfört med om lasten lyfts eller bärs. Om hanteringen kräver mycket kraft, om den upprepas ofta, eller om arbetsställningen är ogynnsam, kan det leda till ohälsosam belastning och olycksfall.
Vad innebär det att skjuta och dra last?
Att skjuta och dra innebär att förflytta laster som antingen helt eller delvis vilar på underlaget eller är upphängt. Det kan till exempel handla om att förflytta olika typer av vagnar på hjul (rullande hantering), eller med lyftanordningar upphängda på skenor i taket. Det kan också handla om att man drar föremål längs med marken, till exempel slangar.
Skjuta- och dra-arbete ingår i det bredare begreppet manuell hantering som också inkluderar annan kraftutövning såsom att lyfta och bära.
Manuell hantering och annan kraftutövning
Att manuellt skjuta eller dra last förekommer inom många yrken
Det är vanligt att arbetstagare manuellt skjuter och drar last inom till exempel transportbranschen och tillverkningsindustrin, när de förflyttar gods på hjul, eller inom vård och omsorg där arbetstagare förflyttar vårdtagare via sängar, lyftar och rullstolar.
Risker med att skjuta och dra laster manuellt
Flera faktorer påverkar risken för belastningsbesvär eller olycksfall vid skjuta- och dra-arbete. Exempel på faktorer som ökar risken är om
- arbetet kräver stora igångsättningskrafter
- lasten är tung
- lasten fastnar
- underlaget är ojämnt, har trösklar eller lutar.
Risken ökar om arbetet utförs i ogynnsamma arbetsställningar såsom i böjda och vridna arbetsställningar eller om hantering utförs med en hand. Även lägre kraftutövningar kan medföra risk för belastningsbesvär om hanteringen sker ofta, långvarigt eller om lasten flyttas långa sträckor.
Det är svårare att hantera lasten säkert om sikten är skymd, eller om lasten inte sitter fast så att dess tyngdpunkt förskjuts under hanteringen. Det finns även risk för fall genom att arbetstagare tappar balansen, eller att de klämmer kroppsdelar såsom tår eller fingrar.
Förebygg och åtgärda riskerna med att skjuta och dra laster manuellt
Du som arbetsgivare ska ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna inte behöver skjuta och dra manuellt på ett sätt som orsakar hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.
Se till att arbetsutrustningen är lämpligt utformad
Du som arbetsgivare har ansvaret för att den arbetsutrustning som används är lämpligt utformad och inte medför nya risker. Till exempel ska utrustningen inte vara utformad så att man hamnar i ogynnsamma arbetsställningar när man använder den. Det kan handla om att se till att
- handtag och annat är placerade i en lämplig höjd, vilket i många fall är kring armbågshöjd.
- lastbäraren inte har skarpa eller vassa delar, särskilt på de ställen som arbetstagare behöver lägga kraft mot.
Läs om dina skyldigheter som arbetsgivare att undersöka, bedöma, åtgärda och kontrollera riskerna med manuell hantering och andra fysiska belastningar.
Förebygg och åtgärda riskerna för belastningsbesvär
Läs om hur du som arbetsgivare kan åtgärda riskerna med manuell hantering.
Åtgärda riskerna med manuell hantering och annan kraftutövning
Fördjupning om skjuta- och dra-arbete
-
De krafter som uppstår vid skjuta- och dra-arbete delas ofta in i kategorierna igångsättningskraft och kontinuerlig kraft.
Igångsättningskraft är den kraft som utövas när lasten sätts i rörelse, eller då man ökar rörelsens hastighet.
Kontinuerlig kraft är den kraft som utövas efter igångsättningen, för att hålla lasten i rörelse till dess destination. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att bromsa in en last som är i rullning (retardation).
Igångsättningskraften är vanligtvis större än den kontinuerliga kraften, men det finns olika tekniska anordningar som kan användas för att minska eller eliminera igångsättningskraften. Om lasten skjuts eller dras långa sträckor kan även en lägre kontinuerlig kraft medföra tröttande belastning.
-
Den kraft som behövs för att sätta lasten i rörelse påverkas av
- hur tungt objektet är
- hur stor friktionen mellan objektet och underlaget är
- underlagets lutning
- hur snabbt hastigheten ökar (accelerationen)
- hur snabbt inbromsning görs (retardation).
Förutom att olika typer av underlag har olika friktion, kan lastbärarens (exempelvis vagnens eller transportkärrans) utformning i många fall påverka den kraft som krävs för att få igång och hålla en last i rörelse.
Ett sådant exempel är hjulens utformning där hjul med större diameter i vissa fall kan minska kraften.
För att kunna utöva kraft vid skjuta- och dra-arbete behöver arbetstagaren kunna hålla emot den kraft som uppstår. Därför behöver friktionen mellan skorna och underlaget vara tillräckligt stor, såvida arbetstagaren inte kan ta stöd på annat sätt såsom mot en vägg. Samtligt är det gynnsamt om friktionen mellan underlaget och lasten är låg, eftersom det minskar den kraft som behövs för att sätta lasten i rörelse och därefter hålla den i rörelse.
Olämpligt utformade golv och andra underlag kan medföra risk för fall genom till exempel halkning. Trösklar och andra nivåskillnader, inklusive lutning av underlaget försvårar hanteringen.
Senast uppdaterad 2024-12-18