Belastningar som kan skada rörelseorganen eller stämbanden

Belastningsbesvär kan förekomma i alla kroppsdelar och det är särskilt vanligt med besvär i rygg, nacke, skuldra, arm, hand och knä. Belastningsbesvär kan vara allt ifrån lätta eller övergående, till långvariga och svåra besvär som leder till långvarig sjukskrivning och nedsatt arbetsförmåga. Det kan också leda till att arbetstagare tvingas avsluta sitt arbete eller inte kan arbeta fram till pensionering.
Här är exempel på belastningar som du som arbetsgivare behöver undersöka. Om de medför risk för skador i rörelseorganen eller på stämbanden så ska de åtgärdas.

Enstaka höga belastningar

Det kan till exempel handla om ett eller några få tunga lyft eller förflyttningar, som kan medföra risk för akut överbelastning.

Upprepade belastningar

Upprepade måttliga belastningar kan ge belastningsbesvär om de förekommer under en längre tid utan tillräcklig återhämtning eller omväxling. Det kan exempelvis handla om måttliga kraftutövningar eller ogynnsamma arbetsställningar.

Ihållande belastning (statiskt muskelarbete)

Statiskt muskelarbete innebär att muskler spänns utan att någon rörelse sker i den led som musklerna sträcker sig över. Ett exempel är när musklerna kring skuldrorna spänns statiskt för att hålla upp och ge stadga åt armarna när händerna arbetar utan stöd. Då försämras blodcirkulationen, och muskelfunktionen blir stegvis sämre.

Det kan räcka med korta perioder och tyngden av de egna kroppsdelarna för att sådan ogynnsam belastning ska uppstå. På sikt kan sådan belastning få skadliga följder.

BILD Figur. Exempel på ihållande belastning med statiskt muskelarbete.

Långvarig låg belastning

Även alltför låg belastning under lång tid, till exempel långvarigt stillasittande arbete, är ofta ogynnsamt för bland annat rörelseorganen och cirkulationsorganen. Rörelseorganen behöver återkommande och varierad belastning för att behålla styrka, rörelseomfång och rörlighet.

Psykiska och fysiska faktorer samverkar

Psykisk belastning kan orsaka muskelspänningar och förstärka effekterna av den fysiska belastningen. Exempel på faktorer som kan bidra till detta är stark tidspress, för höga krav på sig själv eller från andra eller en arbetsuppgift vars innehåll ställer höga krav på uppmärksamhet och koncentration. Andra sådana negativa faktorer är bristande handlingsutrymme och bristfälligt socialt stöd.

Höga prestationsmål i en arbetsgrupp kan leda till en hårt uppdriven arbetstakt och en rollfördelning inom gruppen som gör att vissa individer får mer begränsade och monotona arbetsuppgifter och därmed minskad rörelsevariation. Ensidiga monotona arbeten kan även påverka det psykiska välmåendet negativt.

Personlig skyddsutrustning kan öka belastningen

Olämpligt utformad personlig skyddsutrustning och arbetskläder kan minska rörelsefriheten och bidra till mer böjda och vridna arbetsställningar.

Exempelvis kan

• andningsskydd öka belastning på andnings- och cirkulationsorganen
• andningsskydd och ögonskydd minska synfältet och därmed påverka arbetsställningarna negativt
• skyddshandskar försämra greppförmåga.

Välj därför lämplig personlig skyddsutrustning och arbetskläder som passar arbetstagaren och arbetet så att den exempelvis inte försämrar rörelsefriheten.

Personlig skyddsutrustning

Förebygg och åtgärda riskerna

Här kan du läsa hur du som arbetsgivare ska förebygga riskerna med hälsofarlig och onödigt tröttande belastning.

Belastningsergonomi – förebygg och åtgärda riskerna