Röstergonomi – minska belastningen på röst och stämband
När rösten används som arbetsverktyg behöver förhållandena för rösten vara goda, så att risken för ogynnsam belastning på rösten och skador på stämbanden är så liten som möjligt.
Röstergonomi kan beskrivas som alla åtgärder som förbättrar förutsättningarna för en bra talkommunikation. Fokus är framför allt på förutsättningarna i arbetsmiljön för den som talar, men också på möjligheterna för den som lyssnar att uppfatta det som sägs. Åtgärderna kan vara både tekniska, organisatoriska och individuella, i olika kombinationer.
Rösten används som arbetsverktyg i många yrken
Det finns många yrken där rösten används som arbetsverktyg och där kraven på röstens styrka och kvalitet är särskilt stor, till exempel hos
- lärare och pedagoger
- militärer
- präster och pastorer
- servicepersonal
- skådespelare
- sångare
- säljare.
När man har rösten som arbetsverktyg behöver den fungera bra och hålla för de krav som ställs på den i arbetet. Då behöver arbetsmiljön vara lämplig för rösten. Förhållanden som är ogynnsamma för rösten, till exempel torr eller bullrig arbetsmiljö, kan leda till problem med rösten, som till exempel rösttrötthet, smärta i halsen, svag röst och heshet.
Problem med rösten kan också vara orsakade av någon sjukdom som inte är direkt kopplad till arbetet. Oavsett orsak bör du som arbetsgivare se till att arbetsmiljön är lämplig för rösten – särskilt om kraven på att använda rösten i arbetet är stora.
Riskerna med för hög belastning på rösten
Hög belastning på röst och stämband medför risk för ohälsa som ökar om man inte vilar och återhämtar röst och stämband tillräckligt. Röstproblem kan bli mer eller mindre permanenta. Låsta och spända arbetsställningar kan öka risken för att anstränga och trötta ut rösten. Även stress kan öka muskelspänningar och belastning på stämbanden.
Vad röstproblem kan leda till
Problem med rösten kan orsaka
- att det är svårt att höras i bullriga miljöer
- att rösten inte bär
- att rösten är ansträngd, trött eller svag
- behov av att harkla sig ofta
- heshet
- känsla av att något sitter i halsen
- sveda och värk i halsen.
Röstproblem kan till exempel göra att arbetstagare
- undviker att tala
- väljer bort arbetsuppgifter
- får nedsatt arbetsförmåga
- drar sig undan umgänge med andra människor
- inte kan arbeta
- måste byta arbetsuppgifter.
-
Faktorer som ökar belastningen på rösten kan vara att
- akustiken i rummet eller lokalen är olämplig, som exempelvis efterklangstid och bullerdämpning
- luften är torr eller varm
- arbetsbelastningen är för hög och framkallar stress
- arbetstagaren behöver tala mycket, starkt eller länge
- det finns bakgrundsbuller
- man talar i ogynnsamma arbetsställningar.
Faktorer som kan minska belastningen på rösten kan vara att
- det finns möjlighet att vila och återhämta rösten under arbetsdagen
- det finns tillgång till mikrofon och högtalare.
-
På många arbetsplatser är det ljudnivån från aktiviteter och verksamheten som stör talkommunikationen mest. Det kan till exempel handla om
- andra röster
- skrap från möbler och föremål
- musik
- ljudsignaler och buller från maskiner, datorer, telefoner, skrivare och dylikt
- högljutt prat och skrik inom framför allt förskola, skola och fritidshem.
Förebygg och åtgärda riskerna för besvär och skador på stämbanden
Du som arbetsgivare ska ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna inte utsätts för risk för ogynnsam belastning på rösten som medför risk för skador på stämbanden.
Läs om skyldigheterna för dig som arbetsgivare att undersöka, bedöma, åtgärda och kontrollera riskerna med ogynnsam belastning på rösten och andra belastningsergonomiska faktorer:
Förebygg och åtgärda riskerna för belastningsbesvär
Specifika åtgärder för att minska belastningen på röst och stämband
Det finns många åtgärder som du som arbetsgivare kan vidta för att minska risken för att dina arbetstagare ska få röstproblem, till exempel:
-
Det kan exempelvis vara att använda utrustning för att förstärka rösten, såsom röst- och talförstärkare (vilket ofta inkluderar mikrofon och högtalare).
-
Bullret kan göra det svårt att samtala och öka risken för olyckor på grund av att arbetstagare inte hör viktiga ljud. Dessutom kan det orsaka röstproblem om arbetstagare ofta behöver höja rösten.
För att höras bra behöver rösten vara cirka 10–15 decibel A (dB(A)) starkare än bakgrundsbullret. Det innebär att ju högre bullret är, desto mer måste den som talar höja rösten. En bullernivå på cirka 55 dB(A) anses acceptabel för att talkommunikationen ska fungera utan att arbetstagare ska behöva anstränga rösten.
-
Det handlar exempelvis om att akustiken i rummet är lämplig för tal och att kunna uppfatta tal.
-
Varm och torr luft kan minska fukten i luftvägarna, vilket kan medföra att stämbanden blir mer ansträngda.
-
Det behövs variation i arbetet, så att arbetstagaren får en balans mellan röstaktivitet och röstvila. Det kan därför vara gynnsamt att växla mellan arbetsuppgifter med olika innehåll och med arbetsuppgifter som ger stämbanden tillräcklig återhämtning.
-
Du som arbetstagare behöver kunna arbeta med en varierad och avspänd arbetsställning, både i sittande och stående för att rösten ska kunna användas på bästa sätt.
-
Du som arbetsgivare kan behöva ge instruktioner och möjlighet att träna in lämplig röst- och talteknik för arbetsuppgiften.
Mer information om belastning på rösten
Senast uppdaterad 2024-12-04