Fördjupning om buller och ljud
Buller påverkar arbetsmiljön negativt genom att orsaka stress, trötthet och koncentrationssvårigheter. För att skapa en hälsosam och säker arbetsplats är det viktigt att förstå bullrets uppkomst, spridning och effekter. Denna fördjupning ger en omfattande genomgång av buller och ljud, inklusive information om ljudnivåer, decibelskalan och hur olika frekvenser påverkar oss.
Ansvar för buller
Det är viktigt att alla medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljön och till vem man ska vända sig med frågor. Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras.
När arbetsgivaren ska arbeta med arbetsmiljön behöver hen göra det systematiskt och planerat. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete består av ett antal aktiviteter samt förutsättningar för dessa aktiviteter
Vad är ljud?
Det vi uppfattar som ljud är variationer i lufttrycket, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan.
Decibelskalan
Örat klarar av ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet – ljudtrycksnivån anges då i decibel (dB).
På grund av den speciella skalan gäller att två lika starka ljudkällor, till exempel två likadana maskiner, ger 3 dB högre ljudtrycksnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 dB högre nivå och hundra lika starka ljudkällor 20 dB högre nivå.
Olika frekvenser hörs olika starkt
Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i dB (A) och i vissa fall som ljudnivå i dB (C).
Ljudet varierar ofta
I de flesta miljöer varierar ljudets styrka under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod till exempel en åttatimmars arbetsdag. För en arbetsdag på 8 timmar används även begreppet daglig bullerexponeringsnivå (LEX,8h). Läs mer om grundläggande begrepp i handboken Buller och bullerbekämpning och rapporten Musik och höga ljudnivåer.
Ljud utomhus och inomhus
Om man är utomhus minskar ljudets styrka när man rör sig bort från en ljudkälla som till exempel ett vägarbete. Inomhus reflekteras ljudet mer eller mindre på väggar tak och golv vilket förstärker ljudet. Ljudet lever också kvar en stund i rummet när ljudkällan tystnat.
Ljud utomhus avtar med avståndet
Om det inte finns några reflekterande föremål i närheten, så avtar ljudnivån från en enstaka ljudkälla utomhus med 6 dB per fördubbling av avståndet till ljudkällan. Om ljudkällan stängs av dör också ljudet bort omedelbart.
Ljudreflexer förstärker ljudet inomhus
Inomhus reflekteras ljudet på väggar, tak och golv, vilket dels förstärker ljudet, dels gör att ljudet lever kvar ett tag i rummet, även efter det att ljudkällan tystnat. Ljudet som lever kvar brukar man kalla för efterklang. Ett mått på hur länge ett ljud lever kvar är rummets efterklangstid i sekunder. Den beror på hur stort rummet är och hur mycket ljudabsorberande material som finns.
Lång efterklang gör det svårare att uppfatta tal
I en stor lokal med hårda väggytor, till exempel en gammal stenkyrka, blir efterklangstiden lång medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med mycket ljudabsorberande material. Om rummet har lång efterklangstid får vi svårare att uppfatta tal eftersom tidigare talljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Vi får också svårare att uppfatta varifrån ljudet kommer. Genom att öka mängden ljudabsorberande material kan man minska efterklangstiden och förbättra möjligheterna att uppfatta ljud.
Ökad ljudabsorption minskar ljudnivån
Även inomhus avtar ljudnivån nära ljudkällan med avståndet, på samma sätt som utomhus. Ju längre bort från källan man befinner sig, desto större betydelse får reflektionerna från rummets begränsningsytor. På ett visst avstånd blir reflektionerna bestämmande för ljudnivån som därefter upphör att minska med avståndet från ljudkällan. Ju större ljudabsorptionen i rummet är desto längre bort från ljudkällan fortsätter ljudnivån att avta med avståndet. Ljudnivån på avstånd från ljudkällan blir också totalt sett lägre.
Ljudabsorberande material
Man kan öka rummets ljudabsorption genom att förse tak- och väggar med ljudabsorberande material. Det kan vara särskilda porösa plattor som man kan sätta under tak och på väggar. De finns i olika utföranden och material och har ofta någon form av ytskikt för olika användningar. Tjockleken har också betydelse – ju lägre frekvenser man vill absorbera, desto tjockare material behöver man. Vill man absorbera riktigt låga frekvenser kan man spara material genom att montera absorbenten med en luftspalt bakom. Det finns också speciella konstruktioner för att absorbera lågfrekvent ljud. Även textilier som gardiner och draperier kan absorbera ljud, fast inte lika bra som ljudabsorbenter som är speciellt gjorda för det. Vid val av material är det också viktigt att tänka på brandrisken och på möjligheten att rengöra materialen med tanke på bland annat allergiproblem.
Ljudmätning
Man kan behöva göra mätningar för att avgöra om det finns risk för hörselskada eller bullerstörning. Man kan också behöva mätvärden som underlag när man ska välja hörselskydd eller göra bullerminskande åtgärder. Den som utför mätningar behöver ha kunskaper och vara väl förtrogen med de instrument som används. Det är också viktigt att man gör mätningarna vid tillfällen som är representativa för den aktuella verksamheten i ett längre tidsperspektiv.
Regler - föreskrifter
Buller (AFS 2005:16), föreskrifter
Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), föreskrifter
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter
Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5), föreskrifter
Broschyrer
Bort med bullret - en bra ljudmiljö lönar sig (ADI 598), broschyr
Buller och hörselskydd (ADI 344), broschyr
Övrigt
Barn och ungdomar är idag i hög grad utsatta för höga ljudnivåer på fritiden men även i skolan, där ljudmiljön många gånger är livlig och påfrestande.
Hörselhälsa - Ett studiematerial för grundskolan, pdf
Musik, musiker och hörsel, rapport, pdf
Musik och höga ljudnivåer (2009:1), rapport, pdf
Utvärdering av hörselvårdsprogram (2008), pdf
Den här skriften ger råd och anvisningar om hur man utför hörselmätningar och bedömer resultaten.
Hörtröskelnivåer - referensdata för hörtröskelvärden, pdf
Störande buller i arbetslivet (2013:3), rapport
Buller och bullerbekämpning (H003), bok
Senast uppdaterad 2024-12-04