Om någon ofta utsätts för kraftigt buller kan det innebära att hörselnedsättningar blir bestående och inte går att bota.
Hörselnedsättning som har orsakats av alltför starka ljud drabbar framför allt örats högre frekvenser, som är typiska i mänskligt tal. Det betyder att en hörselnedsättning kan göra att det blir svårt att uppfatta vad som sägs i samtal, även om hörseln inte blivit så mycket sämre. Extra besvärligt är det när flera talar samtidigt eller om det finns annat buller i bakgrunden.

Ofta upptäcker den som fått en hörselnedsättning själv skadan i ett sent skede. Den gradvisa försämringen är svår att uppmärksamma.

Tinnitus innebär att någon upplever ljud som inte har en yttre källa. Det kan till exempel vara susningar, ringningar eller toner i örat. Tinnitus är ofta en del i en bullerskada, men kan också förekomma i samband med hörselskador som beror på andra orsaker.

En person kan också ha tinnitus utan att det går att mäta att hörseln blivit sämre.

Exponering för buller kan ge överkänslighet för ljud som inte är så höga, men som ändå upplevs som obehagligt starka. Ljudöverkänslighet förekommer tillsammans med tinnitus, men inte alltid.

En hörselskada kan också göra att ljuden förvrängs. Då kan även tydligt uppfattbara ljud höras med sämre kvalitet på grund av skadan i örat.

En form av förvrängd hörselupplevelse är dubbelhörande. Det innebär att man uppfattar en ren ton som två toner, som tillsammans låter mycket illa. Det kan även innebära att man upplever att en och samma ton har olika tonhöjd i höger och vänster öra. Det kan vara mycket besvärligt till exempel när man lyssnar på musik.

Du som vill fördjupa dig kan läsa mer i rapporten ”Hörsel och hörselskador i arbetslivet”

[Länk: Hörsel och hörselskador i arbetslivet, rapp 2013:2].

Maskeringen av tal beror på hur starkt det störande ljudet är och vilka frekvenser det innehåller. I tabellen nedan redovisas en bedömning av möjligheterna till talkommunikation vid olika bakgrundsbullernivåer.

I tabellen kan du se hur förutsättningarna för att kommunicera med tal hänger ihop med ljudnivån.

 

A-vägd ljudtrycksnivå (dB)	Förhållanden för talkommunikation
70	Samtal med hög röst kan nätt och jämnt föras på 1 m avstånd för personer med fullgod hörsel.
55	Miljö som uppfyller genomsnittliga krav på fungerande talkommunikation med normal röststyrka på näravstånd från talaren.
50	Som ovan men på 5–10 m avstånd.
40	Miljö som uppfyller genomsnittliga krav på säker taluppfattbarhet på nära håll också för hörselskadade och äldre lyssnare samt vid kommunikation på språk som inte är lyssnarens modersmål.
35	Som ovan men på 5–10 m avstånd.

Tabell. Förhållanden för talkommunikation relaterade till bakgrundsbullrets nivå.

Det finns risk för röstproblem om bakgrundsbullret har så hög nivå att arbetstagare ofta behöver höja röststyrkan för att andra ska kunna uppfatta talet. Detta är speciellt viktigt att ta hänsyn till i miljöer där det är viktigt att kunna kommunicera med tal, till exempel i skolor och förskolor. För att höras i en bullrig miljö höjer arbetstagare både röststyrkan och röstläget och pressar ofta rösten.

Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där de behöver höja röststyrkan.

[LÄNK ”Belastning på rösten”, under belastningsergonomi].

Personer som har en hörselnedsättning är vanligen känsligare för maskering av tal. Förmågan att uppfatta tal beror också på språk och lyssnarens ålder. I en bullrig miljö har en lyssnare svårare att uppfatta tal på ett andraspråk jämfört med tal på sitt förstaspråk.

Ett litet barn har svårare att uppfatta tal än en vuxen i en bullrig miljö. Det beror på att de inte har hunnit inpränta språkets alla mönster och regler och har svårare att fylla i sådant de inte hör. Äldre är också mer sårbara för maskering av tal, vilket beror på att behandlingen av information i hjärnan försämras med åldern.