Hudbesvär och hudskador

Huden kan skadas när den utsätts för kemiska ämnen, allergiframkallande ämnen eller våtarbete. Risker för hudbesvär, kontakteksem och hudskador finns i många yrken och besvären kan bli långvariga för den som drabbas.

Skador på huden orsakar lidande

Hudskador och hudsjukdomar är den tredje vanligaste orsaken bland anmälda arbetssjukdomar. De kan leda till långa sjukskrivningar och orsaka stora ekonomiska förluster både för den drabbade individen och för samhället. Hudskador kan ge personligt lidande och påverkar hur människor kan leva sina liv.

Risker för hudskador och hudsjukdomar

Hudskador och hudsjukdomar kan yttra sig i många olika former, till exempel eksem, allergiskt kontakteksem, sårskador och uttorkad hud. Hud som redan är skadad ger ett sämre skydd. Hudskador och hudsjukdomar orsakas framför allt av

  • kemisk riskkälla
  • våtarbete
  • allergier
  • frätande ämnen

Andra faktorer som kan påverka skadans omfattning är kyla, värme, solljus och damm som kan skada huden genom att göra den torr och narig.

Exempel på utsatta yrkeskategorier är

  • bagare
  • djurskötare
  • fordons- och maskinoperatör
  • frisörer
  • hantverkare (murare, snickare, målare)
  • sjukvårdspersonal
  • skomakare
  • slaktare
  • städare

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män och unga kvinnor är överrepresenterade.

  • Många kemikalier kan påverka hudens yta medan andra kan tränga igenom huden in i kroppen och skada inre organ. Hudskador kan uppstå genast eller med fördröjning. När skadan inte är synlig omedelbart kan det vara svårt att se sambandet mellan den kemiska riskkällan och den skada som ger sig till känna efter en tids arbete.

    Om dina arbetstagare utför arbetsuppgifter där de ofta utsätts för kemiska- eller allergiframkallande ämnen eller för våtarbete ökar risken för att skada ska uppstå på huden. Många små hudskador kan på sikt leda till en påtaglig skada. Först blir huden torr, röd och irriterad och sedan kan det uppstå eksem. Hur koncentrerat det skadliga ämnet är har betydelse för hur stor skadan blir.

    Huden kan utsättas för hudskadande kemikalier genom till exempel

    • direkt kontakt med det skadande ämnet 
    • att det skadande ämnet finns i luften, till exempel som ånga, luftburet damm, partiklar eller som vätskedroppar 
    • att huden kommer i kontakt med kemikalier som finns på förorenade ytor 
  • Våtarbete är arbeten där framför allt händerna kommer i regelbunden kontakt med till exempel vatten, vattenlösningar och livsmedelssafter. Våtarbete är den vanligaste orsaken till uttorkning och irritationseksem. Även kortare upprepade vattenkontakter kan skada huden. Våtarbete förvärrar andra kemikaliers skadliga påverkan på huden eftersom huden blir mer mottaglig när den redan är skadad.

    Här är vanliga exempel på våtarbete

    • cirka två timmars exponering för väta per dag till exempel på grund av många handtvättar
    • användning av handskar mer än två timmar per dag, utan en tunn bomullshandske inuti handsken
  • Vissa ämnen är allergiframkallande och kan orsaka så kallat allergiskt kontakteksem. För närvarande finns inga effektiva botemedel mot allergi. Därför är det viktigt att skydda huden för att förhindra allergi.

    Här är exempel på allergiframkallande ämnen som är vanliga i arbetslivet

    • nickel
    • krom 
    • härdplastkomponenter 
    • gummikemikalier 
    • färger
    • kosmetika och hygieniska produkter
    • träprodukter
    • kolofonium (naturharts)

    Den som får eksem av ett ämne i arbetsmiljön måste oftast byta arbetsuppgifter. Det går inte i längden att utföra arbetsuppgifterna och fortsätta att exponeras. Genom att se till att dina arbetstagare skyddar händerna och huden mot ämnen som kan orsaka allergi och annan överkänslighet undviker du risken för hudskador. Om överkänslighet ändå uppstår är det viktigt att undvika fortsatt kontakt med ämnet för att inte förvärra skadan.

  • Frätande ämnen kan orsaka skador vid kontakt med huden. Frätande ämnen hanteras i många olika verksamheter till exempel kemisk industri, byggnadsindustri, pappers- och massaindustri, bryggerier, mejerier och jordbruk. Frätande ämnen används också vid till exempel ytbehandling, avfettning, på laboratorier och i badanläggningar.

Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren ska undersöka och bedöma risker i verksamheten

Du som arbetsgivare är skyldig att göra en riskbedömning av verksamheten på arbetsstället. I riskbedömningen går du igenom vilka risker som finns i arbetet och vilka åtgärder som behövs för att minimera riskerna. Resultatet av riskbedömningen ska dokumenteras och finnas tillgängligt för personalen samt för arbetsmiljöinspektörer.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Senast uppdaterad 2024-12-19