Skydda arbetstagarna mot fallrisker

Att vara skyddad mot fall handlar om att ingen arbetstagare ska falla omkull, halka, snava, trampa snett eller falla genom ett underlag. Ingen ska heller falla från en nivå till en lägre nivå. Du som arbetsgivare ska alltid åtgärda fallrisker. Bestämmelserna om fallrisker gäller för all verksamhet på alla arbetsplatser där arbetsmiljölagen gäller.

Det finns också åtgärder mot fallrisker i andra föreskrifter som till exempel utformning av arbetsplatser, användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning och i föreskrifterna om risker vid vissa typer av arbeten, i kapitlet om byggnads- och anläggningsarbete.

Var kan det finnas fallrisker?

Fallrisker är vanligen indelade i två olika typer:

• Fall på samma nivå.
• Fall till en lägre nivå.

Fallolyckor är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall med mer än 30 dagars sjukskrivning.

Fall på samma nivå

Att arbetstagare faller på samma nivå är vanligt. Fall på samma nivå kan bero på att underlag är mer eller mindre bristfälliga och osäkra att gå eller stå på, både inomhus och utomhus. Det kan vara att det finns brister på olika typer av

• golv
• upplagsplatser
• tak
• gator
• kajer
• gångbanor
• förbindelseleder.

Riskerna kan också bero på att det är för trångt vid en arbetsplats eller i en förbindelseled.

Fallolyckor på marknivå utomhus sker främst under vintertid. Två av tre olyckor inträffar mellan november och mars. Här spelar halkrisker en stor roll men även mörker kan bidra till att fler olyckor inträffar. Bristfällig belysning där arbetstagare arbetar eller förflyttar sig är en riskkälla som kan leda till att arbetstagare faller. Belysningsförhållanden behöver därför tas med i arbetsmiljöarbetet.

Underlag kan orsaka halka

Golv och andra underlag som är hala på grund av snö, is och vatten kan vara en riskkälla. Det är vanligt att de olika årstidernas påverkan förbises trots att väderomslag ofta ökar risken för att arbetstagare faller.

Om ett underlag har för liten ytsträvhet, det vill säga halkmotstånd, kan det öka risken för halka:

• Hårda ytskikt som har liten ytsträvhet, till exempel golvklinker, kan bli hala.
• Lösa mattor kan innebära ökad halkrisk om de läggs direkt på underlag med liten ytsträvhet, särskilt om de är av mindre format.
• Hjulförsedda stolar som glider undan när arbetstagare ska sätta sig är också en fallrisk som kan orsaka skador.

Ytsträvheten är särskilt viktig i gångstråk som svänger eller har kurvor.

Hinder och ojämnheter i underlaget som kan leda till fall

Hinder och ojämnheter kan också medföra fallrisk, om de av någon anledning inte kan tas bort och inte heller har hägnats in eller markerats på ett bra och tydligt sätt. På samma sätt kan onödiga nivåskillnader, enstaka trappsteg och olämpligt placerade lösa kablar, slangar och liknande innebära risk för att arbetstagare snubblar och faller.

Underlag som är lutande, har dålig bärighet eller rör sig behöver uppmärksammas på ett särskilt sätt för att inte orsaka fallrisker. Underlag som rör sig eller kan komma i rörelse kan vara till exempel

• fordon
• lantbruksmaskiner eller andra arbetsredskap
• fartyg
• arbetsflottar
• landgångar
• stegar
• arbetsbockar
• mobila ställningar
• rullbanor och transportörer.

Andra riskfyllda underlag kan finnas där arbetstagare förflyttar sig mellan olika arbetsplatser inomhus och utomhus, eller kliver i, ur eller upp på bristfälliga fotsteg på transportmedel. Det kan också handla om att arbetstagare har skor med sulor som är tillverkade för ett visst ändamål och arbete, men som kan vara direkt olämpliga att använda till ett annat underlag och ändamål.

Fall till lägre nivå är en särskild arbetsmiljörisk

Att arbeta på höjd innebär för det mesta särskilda arbetsmiljörisker. Att arbeta på höjd behöver dock inte alltid innebära en stor nivåskillnad, utan det kan också vara en liten nivåskillnad på till exempel några decimeter. Det finns inga angivna mått på fallhöjder i bestämmelserna.

Större nivåskillnader kan förekomma till exempel vid arbete

• intill stup eller branta sluttningar
• intill kaj, brygga eller lastkaj
• vid stapling av gods
• på högt lastat fordon
• i mast eller torn
• på teknisk anordning
• på container.

Hål och öppningar kan orsaka fallolyckor

Risk för fall till längre nivå vid hål och öppningar finns till exempel när arbetstagare befinner sig vid en bassäng, ett kar eller något annat öppet kärl. Andra exempel kan vara

• en öppning i ett golv
• ett yttertak
• en vägg
• en öppen brunn, grop, schakt eller rörgrav.

Ta inte bort en skyddsanordning utan att informera arbetsgivaren

Ibland kan det bli nödvändigt att för en kort stund ta bort en skyddsanordning, för att ett arbetsmoment ska kunna utföras. Om du är den arbetstagare som måste utföra arbetet, ska du inte ta bort skyddsanordningen på eget initiativ. Kontakta först din arbetsgivare så att ni kan resonera om hur du ska kunna utföra arbetsmomentet på ett säkert sätt.

Arbetsgivaren behöver bli informerad för att kunna bestämma hur fallriskerna ska åtgärdas medan skyddsanordningen är borttagen. Du och din arbetsgivare kan också behöva diskutera med någon annan yrkeskunnig för att hitta en lösning. Ibland behöver arbetsgivaren vidta ytterligare skyddsåtgärder för att förebygga att någon faller där en skyddsanordning tagits bort.

Ni behöver också komma överens om vad som ska ske när arbetsmomentet är utfört, så att ni säkerställer att skyddsanordningen sätts tillbaka så snart som möjligt.

Kontakta den som är samordningsansvarig på gemensamma arbetsställen

I de fall någon av dina arbetstagare är på någon annans arbetsplats för att utföra ett arbetsmoment där en skyddsanordning måste tas bort, behöver du som arbetsgivare kontakta den som är samordningsansvarig och råder över säkerheten på arbetsstället där arbetsmoment behöver utföras.

Det är straffbart och kan medföra böter för en arbetstagare att tillfälligt ta bort en skyddsanordning eller sätta den ur bruk, utan giltigt skäl. Giltigt skäl kan vara att reparation eller underhåll gör det nödvändigt att tillfälligt ta bort skyddsanordning.

Det är viktigt att tänka på att en skyddsanordning sätts tillbaka när exempelvis reparation eller underhållsarbete har slutförts, eftersom detta är en vanlig orsak till fallolyckor. Var och en som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe har ansvar för att förebygga fallolyckor.