Så här kan du åtgärda fallrisker

Arbeten ska planeras, ordnas och utföras så att fallrisker är förebyggda. Det är du som är arbetsgivare, eller du som samordningsansvarig på ett fast driftställe som är gemensamt för flera verksamheter, som ansvarar för det.

Planera och ordna arbetet så att fallrisker förebyggs

Se över arbetsmetoder och skyddsanordningar

Att förebygga fallrisker kan handla om att välja arbetsmetoder eller skyddsanordningar som gör att arbetet kan utföras säkert. Exempelvis kan du som arbetsgivare behöva utforma anordningar med lämplig lutning och förse dem med ledstänger, skyddsräcke, fotlister eller glidskydd. Ramper är i regel bättre än enstaka trappsteg.

I arbetet med att planera för att förebygga fallrisker kan det också ingå att åtgärda risker i underlaget, till exempel med rengöring, städning, snöskottning eller sandning. Ibland kan det vara en lösning att använda halkskyddande material eller att arbetstagare använder lämplig klädsel och rätt skor. Det behöver du som arbetsgivare i så fall tydliggöra för arbetstagarna innan de påbörjar arbetet.

Andra åtgärder mot fallrisker är att göra arbetstagarna uppmärksamma på fallrisker genom exempelvis

  • förbättrad belysning
  • varselmärkning
  • avspärrningar
  • varningsskyltar
  • någon annan typ av skyddsanordningar.

Du behöver även följa upp om arbetsmetoderna eller skyddsanordningarna är säkra eller behöver ändras.

Ta fram information och instruktioner redan under planeringen

När det krävs information och instruktioner är det lämpligt att ta fram dessa redan när arbetsmomenten planeras. Då finns de på plats när  arbetet ska påbörjas och ger arbetstagarna förutsättningar att utföra arbetet säkert, utan att riskera att falla.

Välj gemensamt fallskydd för säkrare arbetsplatser

Du som arbetsgivare får inte generellt hänvisa arbetstagarna till att använda personlig fallskyddsutrustning, eftersom arbetsplatser ska utformas på ett sådant sätt att personlig fallskyddsutrustning inte behöver användas. Det betyder att du ska prioritera gemensamma skyddsåtgärder framför individuella. Men ibland kan du såklart behöva göra en avvägning om du bedömer att det är orimligt att använda exempelvis fasta fallskydd.

Att utföra arbete med gemensamma fallskyddsåtgärder är både säkrare och oftast effektivare, eftersom det är komplicerat för arbetstagare att använda personlig fallskyddsutrustning. Den personliga utrustningen kräver nämligen att arbetstagaren minst har

  • goda kunskaper om hur utrustningen ska användas på ett säkert sätt
  • utprovad utrustning som är lämplig för både arbetstagaren och ändamålet
  • tillgång till säkra förankringspunkter att fästa fallskyddslinan i, vilket ofta är problematiskt.

Åtgärder mot fallrisker

Här är exempel på åtgärder som du som arbetsgivare kan genomföra för att minska fallrisker på arbetsplatsen.

  • Säkra underlag som arbetstagare ska gå och stå på är en av de viktigaste förutsättningarna för att förebygga fallrisker. Du som arbetsgivare behöver därför se till att underlagen är så säkra som möjligt, genom att de är fasta, stadiga, jämna och dränerade. Du ska också se till att underlagen så långt det är möjligt är plana, fria från spill, avfall och onödiga föremål.

    Du behöver också ordna åtgärder som förebygger halka på grund av till exempel snö, is eller utspilld olja.

    Om arbete måste utföras på underlag som rör sig kan skyddsåtgärder vara att

    • säkra ett obromsat fordon mot rullning
    • blockera underlag från rörelse
    • säkra en stege
    • låsa ett pådrag till en rullbana, en transportör eller liknande så att den inte oavsiktligt eller oväntat kan komma i rörelse.

  • Du behöver planera skyddstäckningar över hål och öppningar så att de håller god kvalitet. Det är inte tillräckligt att ta vilken byggskiva som helst eller något annat lättillgängligt för att provisoriskt göra en snabb täckning. Många fallolyckor har orsakats av att skyddstäckningar har glidit undan eller brustit, på grund av att byggskivan eller materialet som använts som skyddstäckning inte har varit tillräckligt förankrat eller hållfast.

    Om det inte är möjligt att genast täcka en öppning eller ett hål behöver det vara tydligt hur arbetstagarna tillfälligt ska lösa säkerheten under tiden som det ordnas en säker täckning. Lämplig säkring av täckningsmaterial är till exempel

    • fastspikning
    • fastbultning
    • fastklämning i underlaget.

    Det kan också vara en ram runt en lucka eller styrlister som passar till öppningen under täckningsmaterialet.

    Märk skyddstäckning enligt svensk standard

    För att en skyddstäckning inte ska kunna missförstås ska du märka den. Då är det lämpligt att göra märkningen enligt svensk standard för varselmärkning. På så sätt blir det tydligt för alla som kan beröras.

    LÄNK Länk till 7 kap.och bilaga 5 i AFS 2023:12

    På gemensamma arbetsställen där olika verksamma kan utsätta varandra för fallrisker är det särskilt viktigt att samordningsansvarig ser till att alla vet hur olika typer av skyddstäckningar ska utföras så att de inte utsätter varandra för fallrisker.

    Läs mer om samordningsansvaret längre ned på sidan.

  • Du som arbetsgivare ska se till att fallskyddsanordningar och deras infästningar är beräknade och dimensionerade. Vid beräkning och dimensionering behöver man ta hänsyn till den påverkan som det är rimligt att räkna med, om någon eller några faller när de utför arbete där fallrisker finns.

    Den som gör dimensioneringen behöver också ta hänsyn till att en skyddsanordning kan skadas genom mekanisk åverkan, värme, kyla, syror eller andra kemikalier eller ultraviolett strålning.

    Om du inte kan ordna en lämplig skyddsanordning mot fall kan du behöva ett annat säkerhetsarrangemang. Det kan till exempel vara att använda skyddsnät, eller vakthållning. Som komplement kan du sätta upp varselmärkning eller varningsskyltar.

    Åtgärden kan också vara en annan arbetsmetod eller att utföra arbetet med hjälp av en fast eller rörlig arbetsplattform, om det inte kan utföras från markplanet eller motsvarande säker plats.

  • När en fallrisk innebär att arbetstagare kan drunkna krävs det lämpliga anordningar för räddning, till exempel  

    • stege med hakar
    • livräddningshake
    • livboj med lina
    • livräddningsflotte eller livräddningsbåt.

    Livräddningsbåt är särskilt viktig när vattnet är strömt. Även personlig skyddsutrustning i form av lämplig flytväst kan behöva ingå i åtgärderna.

  • Om det uppstår en särskild risk för fall, ska du som arbetsgivare förändra eller avbryta arbetet till dess att riskerna åtgärdats.  

    Särskilda risker för fall kan uppstå när arbetstagare behöver arbeta på höjd trots problematiskt väder, till exempel

    • blåst
    • regn, speciellt underkylt regn
    • snöfall.

    Även måttlig vindstyrka kan innebära fallrisker om arbetstagare hanterar föremål som lätt fångar vinden, exempelvis skivor eller presenningar.

Arbetsgivaren ansvarar för att åtgärda fallriskerna

Som arbetsgivare ansvarar du för att förebygga fallrisker, precis som du har ansvar för att förebygga alla andra arbetsmiljörisker. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.

Du har även ansvar för dina arbetstagares arbetsmiljö om de utför arbete på någon annans arbetsställe. Därför behöver du ta med fallriskerna i alla miljöer där dina arbetstagare arbetar när du riskbedömer arbetsmiljön och se till att åtgärder vidtas.

LÄNK till 2023:1

Samordningsansvaret för arbetsmiljön på gemensamma arbetsställen

Det är vanligt att två eller flera arbetsgivare eller ensamföretagare samtidigt är verksamma på samma arbetsställe. Eftersom riskerna kan bli större när flera verksamheter arbetar på samma arbetsställe, ska arbetsgivarna samarbeta för att ordna säkra arbetsförhållanden och se till att arbetstagarna inte utsätter varandra för risker för ohälsa eller olycksfall.

Det ska finnas en som är samordningsansvarig för gemensamma arbetsmiljöfrågor. När ett fast driftställe är ett gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, är det den som råder över arbetsstället som har samordningsansvaret för arbetsmiljöarbetet.

På till exempel en verkstad är det den som driver verkstaden som ska se till att andra som arbetar där inte utsätts för risker, som personal från en städfirma eller ett åkeri.

Den samordningsansvarige ansvarar för skyddsanordningar

Om du som arbetstagare utför arbete på någon annan arbetsgivares arbetsställe så är det den som är samordningsansvarig som ska se till att allmänna skyddsanordningar finns, samt att de underhålls och är säkra. Du behöver ta del av informationen om de allmänna skyddsreglerna som ska finnas och vara utfärdade av samordningsansvarig. Om du upplever fallrisker på arbetsplatsen så behöver du kontakta din arbetsgivare eller den som har rollen som samordningsansvarig.

När det gäller skyddsanordningar mot fallrisker är det viktigt att tänka på att inte plocka bort ett räcke eller använda en bristfällig täckning som skydd, eftersom det kan skapa en fallrisk för någon annan på arbetsstället. Kom ihåg att det kan finnas andra arbetstagare än de egna kollegorna på det gemensamma arbetsstället och agera så att arbetsmiljön är säker för alla.

Exempel på fallrisker

Även om de arbetsuppgifter som dina arbetstagare normalt sett utför inte medför fallrisker, behöver du som arbetsgivare se till att riskerna undersöks, bedöms och åtgärdas om arbetet ska utföras på ett arbetsställe där det finns fallrisker. Det kan till exempel innebära att du behöver vidta fallskyddsåtgärder. Om du som arbetsgivare inte råder över det arbetstställe där din anställda ska utföra arbetsuppgifter, kan det i stället vara den samordningsansvarige som behöver vidta åtgärderna eller se till att de vidtas.   

Här finns några exempel som beskriver vad du kan behöva tänka på för arbetstagare som utför arbeten på andras arbetsställen och det uppstår fallrisk.

En situation där arbetstagare utför arbete på någon annans arbetsplats kan vara när en besiktningsingenjör utför kontroll och besiktning av lyftanordningar i en industrilokal. Kontrollen kan behöva ske på hög höjd på en travers, och det medför fallrisker. Det kan vara en fallrisk som industriarbetsgivarens egen personal inte utsätts för, och som därmed inte har uppmärksammats på den arbetsplatsen. I ett sådant fall ska besiktningsingenjören inte utföra besiktningsarbetet utan att meddela sin arbetsgivare eller samordningsansvarig, eftersom fallriskerna först behöver åtgärdas.

Ett annat exempel kan vara arbetstagare som till vardags arbetar med IT-system i kontorsmiljö, men som ibland har arbetsuppgifter ute i fält. Fallrisker kan uppstå om arbetstagaren till exempel behöver klättra upp till en fordonhytt där IT-utrustningen som ska felsökas finns. Då kan IT-arbetsgivaren behöva komplettera åtgärderna mot fallriskerna ute i fält med fallskyddsåtgärder.

 

Senast uppdaterad 2024-10-10

Information som börjar gälla 2025-01-01.