Skydd mot skada genom ras
Ras orsakar många olyckor i arbetet varje år i Sverige. Det är därför väsentligt att förebyggande åtgärder inriktas på att förhindra ras. Du som arbetsgivare kan göra mycket för att minska riskerna för sådana olycksfall.
På denna sida kan du läsa om bland annat brister och åtgärder i arbetsmiljön som har direkt betydelse för rasrisken. De gäller för all verksamhet inom arbetsmiljölagens tillämpningsområde.
Vad är ras?
Begreppet ras syftar på ras av gods, sten, massor, löst material och liknande samt vältande eller fallande föremål, anordningar och liknande.
När finns det risk för ras?
Ett typiskt exempel på en rasolycka är att en ställning eller en del av en ställning rasar och drar med sig personer när ställningen ska uppföras, användas och nedmonteras.
Här är exempel på arbeten där det finns risker för ras som kan orsaka rasolyckor:
- Vid markarbete och schaktning finns det en risk för ras om jordlagret är löst eller schakten är djupa.
- Om en truck eller annat fordon stöter till en stapel eller något liknande, kan det leda till att stapeln rasar eller till att föremål ur den faller ner. Risken kan finnas även på en annan sida av stapeln än den som utsätts för stöten.
- När arbetstagare hanterar icke säkrad last på till exempel fordon eller järnvägsvagn, samt last på transportband, elevator och motsvarande.
Platser med särskild risk för ras
Du som arbetsgivare ska bedöma om det finns särskild risk för ras på arbetsplatsen och spärra av dessa platser.
Platser där det finns särskild risk för ras kan vara till exempel tillträdesled och transportled till eller i närheten av byggnadsverk när arbete utförs på till exempel
- fasad
- tak eller motsvarande
- bergrum
- tunnel
- tunnelöppning
- platser där det finns risk för snöras eller fallande isklumpar.
Det kan också vara platser vid ställningar, staplar, höglager, silor, fickor och liknande som av någon anledning är eller förväntas bli osäkra.
Du ska spärra av en plats med särskild risk för ras och vidta lämpliga skyddsåtgärder innan någon får befinna sig på eller trafikera platsen.
Viss väderlek kan öka risken för ras
Viss väderlek kan innebära ökad risk för till exempel laviner och jordskred. Även måttlig vindstyrka kan innebära särskild risk för ras av föremål som fångas av vinden.
Vid arbete i silo, ficka eller motsvarande kan fruset eller på annat sätt fastnat innehåll liksom anordningens utformning innebära speciella risker.
Skyddsåtgärder när det är särskild risk för ras
Lämpliga skyddsåtgärder där det finns särskild risk för ras kan till exempel vara att
- sätta upp skyddstak eller motsvarande
- förse fordon med skydd för förare och eventuella passagerare
- säkerställa att stenfall och ras inte sker vid bergväggar och bergtak.
Ta hänsyn till bergets egenskaper och hur utrymmet är utformat.
Så här kan du minska riskerna för rasolyckor
Genom att planera och organisera arbetet kan du minska riskerna för rasolyckor. Här är exempel på olika åtgärder du som arbetsgivare kan genomföra.
-
Utforma och ordna arbetsplatser och transportvägar inom arbetsstället så att du minskar riskerna för rasolyckor. Se till att det finns tillräckligt med utrymme för gods- och materialhantering samt för hantering av fordon.
Vid behov ska arbetstagare kunna arbeta från en skyddad plats, till exempel från en travers eller från en väl skyddad förarplats på en truck, grävmaskin och liknande.
Läs mer om arbetsplatsens utformning här:
-
Det kan vara nödvändigt att hårdgöra eller på annat sätt förstärka underlag som trafikeras av fordon. På fasta arbetsplatser kan du sätta upp skyltar som anger högsta tillåtna axeltryck på underlaget, om det tillåtna axeltrycket avviker från det tillåtna axeltrycket på vägen som leder dit.
Vissa jordarter (lerarter) tillhör en typ av material som vid belastning eller vibrationer kan ändra konsistens, så kallade tixotropa material. Därför kan du behöva genomföra en geoteknisk undersökning av grundförhållanden.
-
Du som arbetsgivare ska placera och förankra maskiner, ställningar eller andra typer av anordningar på sätt som undviker rasrisken. Detta gäller även placering, stapling eller förflyttning av gods och andra föremål.
Vid uppallning och motsvarande av maskin, ställning och annan anordning är det väsentligt att detta görs så att du motverkar risken för ras. Ta då också hänsyn till hur väder och vind kan påverka anordningen vid montage av ställning, gjutform eller liknande.
-
Tänk på att underlagets bärighet och materialets staplingsbarhet har stor betydelse vid uppläggning och stapling eller uppställning av material och varor.
I staplingsbarheten ingår också den tekniska möjligheten att kunna stapla godset, samt emballagets formstyvhet (styrka). Formstyvheten kan avgöra om emballagen viker sig och det staplade godset därigenom rasar.
Om du behöver använda pallställ kan du behöva förankra dem.
Du ska se till att underlag och konstruktioner som belastas har betryggande bärighet och ska ta hänsyn till förändringar i bärighet på grund av
- belastning
- vibrationer
- fuktighetsändringar
- väderlek
- reparations- eller ändringsarbeten.
-
Vidta åtgärder så att handverktyg, material och liknande inte faller ner från ställningar och liknande vid arbete på höjd.
Arbetstagare kan behöva använda skyddshjälm i miljöer där det finns risk för till exempel fallande föremål eller slag mot huvudet. Risken från fallande föremål kan också öka vid blåsigt väder, till exempel om vinden drar med sig föremål eller blåser av hjälmar.
-
Ha rätt belysning på rätt plats. Dålig belysning kan öka olycksrisken. Grundregeln är att det ska vara tillräckligt ljus på rätt ställe och så lite bländande ljus som möjligt. Ljuset på arbetsytor ska vara jämnt. Undvik för stora kontraster mellan arbetsyta och omgivning.
-
Minska så långt möjligt risken för att fordon eller liknande störtar ned vid kant, stup eller annan nivåskillnad till exempel lastkaj, kaj, brygga eller brantsluttning genom att använda skyddsanordningar.
Skydd behövs normalt inte vid till exempel perronger och lastbryggor där arbetet vanligen bara utförs när en järnvägsvagn, fordon och liknande fungerar som skydd.
-
Du som arbetsgivare kan behöva utföra eller stötta slänt eller vägg vid grävning, schaktning eller annat motsvarande arbete på ett sätt som motverkar risken för ras.
Slänt eller vägg kan utföras till exempel med lutning eller i avsatser, med stöttning, spontning eller annan lämplig förstärkning. Om det finns överhäng som inte kan tas bort, kan du behöva stötta det.
Det finns flera exempel på saker du behöver ta hänsyn till när du väljer släntlutning vid schaktning och motsvarande:
- materialets egenskaper
- schaktdjup
- grundvattennivå
- vibrationer
- belastning av byggnader
- massor
- maskiner och liknande
- väderleksförhållanden.
Reparation, ombyggnad och annat ingrepp på konstruktioner, byggnadsdelar och liknande kan förändra släntlutningens stabilitet. Det gäller också vid grävning eller motsvarande i närheten av slänten.
-
Använd skyddsanordningar vid kant, stup eller annan nivåskillnad om det finns risk att fordon eller liknande störtar ned.
När du bestämmer hur en skyddsanordning ska dimensioneras behöver du ta hänsyn till sådan påverkan som är rimlig att räkna med under arbetets gång.
Tänk på att skyddsanordningar kan skadas genom till exempel
- mekanisk åverkan
- värme
- kyla
- syror eller andra kemikalier
- ultraviolett strålning.
Märk stöttor som du använder som skyddsanordning, så att de inte av misstag blir borttagna. Gör märkningen enligt svensk standard för varselmärkning.
Ta inte bort en skyddsanordning utan att informera arbetsledningen
Om arbetstagare tillfälligt måste ta bort en skyddsanordning för att ett arbete ska kunna utföras måste de först ha fått medgivande från arbetsledningen, till exempel lagbas, skyddsombud eller annan person med yrkeskunnande.
Du som arbetsgivare ska genomföra särskilda skyddsåtgärder för att sätta tillbaka anordningen snarast möjligt eller genomföra ytterligare åtgärder, till exempel att arbetstagarna tillfälligt lämnar arbetsplatsen. Om arbetstagarna inte kan återställa anordningen ska de informera arbetsledningen.
Det är straffbart att utan giltigt skäl ta bort skyddsanordning eller sätta den ur bruk. Straffbestämmelsen finns i 8 kap., 2 § andra stycket 4, arbetsmiljölagen (1997:1160).
Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt
Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.
Arbetsgivaren ansvarar för riskerna med ras
Du som arbetsgivare ska arbeta systematiskt för att minska risken för skada genom ras. Som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med ras, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.
Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö
Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.
Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet
Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.
Samordningsansvaret för arbetsmiljön på gemensamma driftställen
Arbetsgivarna ska samråda och samarbeta om arbetsmiljön
Det är vanligt att två eller flera arbetsgivare eller ensamföretagare samtidigt är verksamma på samma arbetsställe, ett så kallat gemensamt arbetsställe. Det kan till exempel vara på en byggarbetsplats. På gemensamma arbetsställen ska arbetsgivarna samarbeta för att ordna säkra arbetsförhållanden, så att deras verksamhet eller anordningar på arbetsstället inte utsätter någon som arbetar där för risker för ohälsa eller olycksfall. Detta gäller även ensamföretagare.
Den som råder över arbetsstället har samordningsansvaret
Eftersom riskerna kan vara större när flera företag arbetar på samma arbetsplats ska det finnas ett samordningsansvar för arbetsmiljön.
När ett fast driftställe är ett gemensamt arbetsställe för flera verksamheter är det den som råder över arbetsstället som har samordningsansvaret för arbetsmiljöfrågor. Ansvaret handlar bland annat om att se till att arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas, allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas.
Särskilda regler gäller vid bygg- och anläggningsarbete
Vid bygg- och anläggningsarbete gäller särskilda regler. Här ska det finnas byggarbetsmiljösamordnare och den som är byggherre ska utse en samordnare för planering och projektering (Bas P), och en samordnare för utförandet av arbetet (Bas U). En samordnare kan vara ett företag eller en person. Byggherren kan också utse sig själv till samordnare.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)
Senast uppdaterad 2024-12-13