Riskbedömning av vibrationer
Som arbetsgivare måste du regelbundet bedöma riskerna av vibrationsexponeringen för arbetstagare som använder vibrerande arbetsutrustning. Du beräknar då exponeringen under en åtta timmars arbetsdag, det så kallade A(8)-värdet.
Så går riskbedömningen till – en sammanfattning
Riskbedömningen innebär att du bedömer hur allvarlig risken för skador är. Du behöver då först beräkna storleken på vibrationsexponeringen för en arbetstagare under en åtta timmars arbetsdag, det så kallade A(8)-värdet.
Detta värde ska du sedan jämföra med exponeringsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön
För att kunna beräkna A(8)-värdet behöver du ta reda på två saker:
- vibrationens storlek, det vill säga arbetsutrustningens vibrationsvärde
- exponeringstiden för varje delmoment i din verksamhet där det förekommer vibrationer.
Formlerna för att beräkna A(8)-värdet är uppdelade på helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer. Du hittar formlerna i bilaga 2 och 3 till föreskrifterna om risker i arbetsmiljön.
Den allmänna definitionen av riskbedömning finns här:
Du ska räkna med den totala vibrationsexponeringen
Tänk på att en och samma arbetstagare kan arbeta med flera vibrerande arbetsutrustningar under en arbetsdag. Till exempel kan en arbetstagare både slipa, bila och borra eller köra flera fordon eller mobila maskiner på olika underlag, på asfalt eller i terräng.
Du måste därför utvärdera varje typ av exponering för sig. Först därefter beräknar du den totala vibrationsexponeringen för arbetstagaren under en åtta timmars arbetsdag, det vill säga det totala A(8)-värdet.
Ta reda på arbetsutrustningens vibrationsvärde (vibrationens storlek)
Arbetsutrustningens vibrationsvärde visar storleken på vibrationen från den enskilda arbetsutrustningen. Det finns två typer av vibrationsvärde:
- vibrationsvärdet vid verklig användning
- vibrationsvärdet som tillverkarna av arbetsutrustningen anger i bruksanvisningen eller i instruktionsboken.
Du som arbetsgivare måste ta reda på ett vibrationsvärde som representerar den verkliga användningen av arbetsutrustningen. Om du till exempel använder vibrationsvärdet från tillverkarens bruksanvisning är det viktigt att du bedömer om mätförfarandet kan jämföras med förhållandena när arbetsutrustningen används på arbetsplatsen.
Det finns en guide till EU:s vibrationsdirektiv med praktisk information och exempel på vibrationsvärden från olika arbetsutrustningar vid verklig användning. Guiden är uppdelad på helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer.
Guide till EU:s vibrationsdirektiv, EU-Oshas webbplats
Ett annat tips är att använda Umeå universitets vibrationsdatabas (se gärna även deras instruktionsfilm innan du börjar använda databasen).
Helkroppsvibrationer
-
För fordon och mobila maskiner finns det inga harmoniserade standarder för alla typer av underlag, som påverkar mätningen av vibrationsvärdet.
Varje tillverkare definierar en egen testbana som ska simulera en viss typ av underlag. Därför blir det svårt för köparen att jämföra olika modeller med varandra genom att jämföra deklarerade vibrationsvärden från olika tillverkare.
För att få fram ett representativt vibrationsvärde för din verksamhet måste du mäta vibrationsvärdet vid verklig användning eller hitta ett motsvarande vibrationsvärde i en relevant databas. Sedan ska du beräkna vibrationsexponeringen, det så kallade A(8)-värdet. Detta värde ska du jämföra med exponeringsvärdena för helkroppsvibrationer i föreskrifterna om risker i arbetsmiljön.
Mät vibrationsvärdet vid verklig användning
Vibrationsvärdet vid verklig användning är vibrationens storlek mätt i en specifik process och under de specifika arbetsförhållandena som råder på arbetsplatsen.
Detta värde kan variera kraftigt och kräver ofta extern kompetens för att mätas. Dessa mätningar blir därför väldigt omfattande och därmed dyra och tidskrävande.
Det här är några faktorer som bidrar till att vibrationsvärdet hos maskiner och fordon varierar:- förarens körsätt (aggressivt eller mjukt)
- underlagets beskaffenhet
- hastigheten hos fordonet.
Vibrationsvärden vid verklig användning finns även i olika databaser. De är framtagna av branschorganisationer och forskningsinstitut, där olika typer av arbetsutrustningar har blivit uppmätta i typiska arbetsmoment.
Umeå Universitet har utvecklat en vibrationsdatabas, där du kan söka vibrationsvärden för olika fordon och mobila maskiner uppmätta på olika typer av underlag.
Vibrationsdatabas, Umeå universitet
När du har representativa vibrationsvärden för dina arbetsmoment och de fordon eller mobila maskiner du använder kan du med hjälp av vår vibrationskalkylator för helkroppsvibrationer beräkna den totala vibrationsexponeringen under en 8-timmars arbetsdag.
Hand- och armvibrationer
-
När du tar reda på vibrationsvärdet hos en specifik arbetsutrustning är det är viktigt att du jämför uppgifter från olika informationskällor, till exempel tillverkarnas bruksanvisningar, säljmaterial och broschyrer, och olika databaser.
Du ska försöka välja det vibrationsvärde som är representativt för din verksamhet. Finns det inget representativt vibrationsvärde måste du i stället mäta och sedan beräkna vibrationsexponeringen, det så kallade A(8)-värdet.
Mät vibrationsvärdet vid verklig användning – om det är möjligt
Vibrationsvärdet vid verklig användning är vibrationens storlek mätt i en specifik process och under de specifika arbetsförhållandena som råder på arbetsplatsen.
Detta värde kan variera kraftigt och kräver ofta extern kompetens för att mätas. Dessa mätningar blir därför väldigt omfattande och därmed dyra och tidskrävande.
Det här är några av de faktorer som bidrar till att vibrationsvärdet hos handhållna maskiner varierar:
- operatörens arbetssätt
- maskinens skick
- arbetsstycket, som ändrar sig under själva bearbetningen
- kvaliteten på de monterade verktygen (slipskivan, borren, mejseln).
Vibrationsvärden vid verklig användning finns även i olika databaser. De är framtagna av branschorganisationer och forskningsinstitut, där olika typer av arbetsutrustningar har blivit uppmätta i typiska arbetsmoment.
Instruktionsfilm till vibrationsdatabasen utvecklad på Umeå universitet
Använd vibrationsvärdet från tillverkarna
Vibrationsvärdet från tillverkarna är ett emissionsvärde för arbetsutrustningen och kallas för deklarerat värde enligt krav ställda i EU:s maskindirektiv, 2006/42/EC.
Tillverkaren måste mäta enligt lämplig teststandard och deklarera arbetsutrustningens vibrationsvärde och mätosäkerheten i bruksanvisningen.
Krav på information i tillverkarens bruksanvisning kan du läsa mer om här:
För handhållna maskiner finns det så kallade harmoniserade standarder för alla typer av maskiner. Harmoniserade betyder att de uppfyller kraven i maskindirektivet.
Vid tillverkarnas mätningar ska maskinerna vara nya och uppmätta under kontrollerade förhållanden. Dessa ska simulera verklig drift, vilket i många fall är en förenkling och generalisering av de verkliga driftsförhållandena och ger bara en indikation om vibrationsvärdet vid verklig användning.
Syftet med dessa standarder är att den som köper maskinen ska kunna jämföra olika modeller av samma maskintyp mellan olika tillverkare.
Tips! EU:s maskindirektiv gäller sedan 29 december 2009. Direktivet kräver att det deklarerade vibrationsvärdet ska vara det totala vibrationsvärdet hos den handhållna maskinen, den så kallade vektorsumman mätt i tre vinkelräta riktningar. På äldre handhållna maskiner är dock det deklarerade vibrationsvärdet bara mätt i den mest vibrerande riktningen. Om du måste använda ett gammalt vibrationsvärde ska du därför multiplicera det med faktorn 2 innan du använder det för att beräkna vibrationsexponeringen, A(8)-värdet.
I vår vibrationskalkylator för hand- och armvibrationer finns mer information om hur du använder vibrationsvärdet från tillverkarna.
Uppskatta exponeringstiden
Du som är arbetsgivare ska uppskatta exponeringstiden för varje enskild anställd och varje delmoment som innebär exponering för vibrationer.
Exponeringstiden är den tid när arbetsutrustningen är i drift och används. För handhållna maskiner brukar exponeringstiden kallas för ”pådragstid” eller ”triggertid”, då operatören håller i maskinen och motorn är igång.
Det kan vara svårt att fastställa exponeringstiden. En svårighet är att användarna själva ofta överskattar exponeringstiden. De brukar ofta räkna in även tiden för till exempel lastning av lastbilen eller tiden för att byta slipskiva på slipmaskinen. Och en fordonsförare som jobbar 8 timmar kanske sitter och kör fordonet totalt i 4 timmar och gör andra arbetsuppgifter resten av tiden.
En annan svårighet är att exponeringstiden kan variera kraftigt från en arbetssituation till en annan. Därför är det bättre om du kan mäta exponeringstiden vid typisk användning av arbetsutrustningen. Beräkna sedan slutvärdet baserat på
- medelvärdet av ett antal mätningar av tiden för de olika arbetsmomenten
- information från arbetsledning och maskinoperatör eller maskinförare om antalet arbetsmoment per arbetsdag.
Tips! I guiden till EU:s vibrationsdirektiv finns exempel på hur exponeringstiden kan uppskattas för olika typer av exponeringar:
- kontinuerlig användning, exempelvis långvarig slipning
- intermittent användning, exempelvis åtdragning av skruvförband
- långa körsträckor
- stillastående fordon, såsom grävmaskiner och skogsskördare, där vibrationerna kommer från själva arbetsprocessen.
Du kan till exempel uppskatta exponeringstiden om du vet antalet förbrukade slipskivor per skift och vet ungefär hur lång tid det tar att förbruka en slipskiva.
Beräkna vibrationsexponeringen med vibrationskalkylatorn
När du har vibrationsvärdet hos arbetsutrustningen och exponeringstiden för varje delmoment är det dags att beräkna vibrationsexponeringen.
Arbetsmiljöverket har tagit fram en vibrationskalkylator som hjälper dig att beräkna den totala dagliga vibrationsexponeringen, A(8)-värdet, uttryckt i både ”m/s2” och i ”exponeringspoäng” enligt poängmetoden. Med vibrationskalkylatorn kan du beräkna det totala A(8)-värdet från upp till åtta arbetsmoment per arbetsdag.
Det finns en kalkylator för helkroppsvibrationer och en för hand- och armvibrationer.
Exempel på beräkning i vibrationskalkylatorn
-
Bilden nedan visar ett exempel med en operatör som använder tre olika handhållna maskiner under en åtta timmars arbetsdag.
Poängtabell för helkroppsvibrationer
-
Du som är arbetsgivare behöver ta reda på vibrationsvärdet hos arbetsutrustningen och exponeringstiden för varje delmoment. Dessa två värden går du in med i tabellen och får då fram exponeringspoängen. Färgen i rutan hjälper dig att snabbt se om du överskrider exponeringsvärdena för helkroppsvibrationer enligt föreskrifterna om risker i arbetsmiljön.
- Exponeringspoängen är direkt proportionella mot användningstiden; en fördubblad användningstid ger dubbelt så många poäng.
- Exponeringspoäng kan summeras, till exempel om en arbetstagare kör flera maskiner eller samma maskin under olika driftsförhållanden under arbetsdagen.
- Insatsvärdet A(8) = 0,5 m/s², motsvarar 100 poäng.
- Gränsvärdet A(8) = 1,1 m/s², motsvarar 484 poäng.
Använd tabellen så här
- Vibrationsvärdet för helkroppsvibrationer anges som uppmätt acceleration i tre separata riktningar, x, y och z, inklusive en så kallad k-faktor. Om k-faktorn inte finns med ska du själv multiplicera x- och y-riktningen med 1,4. Sedan ska du välja det högsta accelerationsvärdet av x-, y- eller z-riktningen och gå in med det (eller det närmaste värdet) i tabellen.
- Gå in med exponeringstiden (eller det närmaste värdet) på skalan i tabellens underkant.
- Hitta poängen i tabellen i skärningspunkten mellan vibrationsvärde och exponeringstid. Exempel: En vibration på 0,8 m/s² och en daglig exponeringstid på 4 timmar motsvarar 128 exponeringspoäng.
- Jämför med poängen för insats- respektive gränsvärde (100 respektive 484 poäng).
Färgen på rutorna i tabellen beskriver hur allvarlig risken för en arbetsskada är. Tolka färgerna så här:
- Om en arbetstagare kör flera olika fordon eller mobila maskiner under arbetsdagen upprepas steg 1–3 för vardera av riktningarna (x, y och z) för varje maskin eller fordon. Poängen för varje riktning summeras sedan och det högsta värdet jämförs med insatsvärdet (100 poäng) och gränsvärdet (484 poäng). Då vet du vilka åtgärder som du måste införa och prioritera enligt föreskriften om vibrationer.
Exempel på beräkning med hjälp av tabellen
Det här exemplet visar en beräkning av en arbetstagares totala vibrationsexponering, uttryckt i poäng, vid arbete med tre olika mobila maskiner eller fordon under arbetsdagen.
Maskin/fordon 1, körtid/dag: 1h Maskin/fordon 2, körtid/dag: 2,5h Maskin/fordon 3, körtid/dag: 2h Total vibrations-exponering
poäng
acceleration poäng acceleration poäng acceleration poäng x-riktning (inklusive k-faktor) 0,3 5 0,5 31 1,1 121 157 y-riktning (inklusive k-faktor) 0,5 13 0,6 45 0,9 81 139 z-riktning (inklusive k-faktor) 0,4 8 0,8 80 1,0 100 188 
Högsta värdet för den totala vibrationsexponeringen erhålls för z-riktningen, 188 poäng. Detta ska du jämföra med poängen för insats- respektive gränsvärde (100 respektive 484 poäng).
I kolumnen för åtta timmar, ”8h”, kan du omvandla summan av poängen, det vill säga det totala A(8)-värdet, tillbaka till enheten ”m/s²”.
I exemplet ovan uppnåddes 188 poäng. Välj i kolumnen ”8h” det närmaste värdet. Detta är 196 och det motsvarar 0,7 m/s², som då är den dagliga vibrationsexponeringen, A(8).
Poängtabell för hand- och armvibrationer
-
Du som är arbetsgivare behöver ta reda på vibrationsvärdet hos arbetsutrustningen och exponeringstiden för varje delmoment. Dessa två värden går du in med i poängtabellen och får då fram exponeringspoängen. Färgen i rutan hjälper dig att snabbt se om du överskrider exponeringsvärdena för hand- och armvibrationer enligt föreskrifterna om risker i arbetsmiljön.
Uppskattning av daglig vibrationsexponering för hand- och armvibrationer, poängmetod, pdf
- Exponeringspoängen är direkt proportionella mot användningstiden; en fördubblad användningstid ger dubbelt så många poäng.
- Exponeringspoäng kan summeras, till exempel om en arbetstagare arbetar med flera maskiner under en dag.
- Insatsvärdet A(8) = 2,5 m/s², motsvarar 100 poäng.
- Gränsvärdet A(8) = 5,0 m/s², motsvarar 400 poäng.
Använd tabellen så här
- Gå in med arbetsutrustningens totala vibrationsvärde (den så kallade vektorsumman mätt i tre vinkelräta riktningar) eller det närmaste värdet, på den vertikala skalan på tabellens vänstra sida.
- Gå in med exponeringstiden (eller det närmaste värdet) på skalan i tabellens underkant.
- Hitta poängen i tabellen i skärningspunkten mellan vibrationsvärde och exponeringstid. Exempel: Ett vibrationsvärde på 5 m/s² och en daglig exponeringstid på 3 timmar motsvarar 150 poäng.
- Jämför med poängen för insats- respektive gränsvärde (100 respektive 400 poäng). Färgen på rutorna i tabellen beskriver hur allvarlig risken för en arbetsskada är. Tolka färgerna så här:
- Om en arbetstagare arbetar med flera olika handhållna maskiner per dag upprepas steg 1–3 för varje maskin. Poängen summeras sedan och jämförs med insatsvärdet (100 poäng) och gränsvärdet (400 poäng). Då vet du vilka åtgärder som du måste införa och prioritera enligt föreskriften om vibrationer.
Exempel på beräkning med hjälp av tabellen
I det här exemplet arbetar en operatör med en tigersåg och en vinkelslip under en arbetsdag.
Vibrationsvärdet för tigersågen är 12 m/s2 och exponeringstiden är 30 minuter, vilket ger 144 exponeringspoäng.
Vinkelslipens vibrationsvärde är 7 m/s2 och exponeringstiden 3 timmar, vilket ger 294 poäng.
Summan av exponeringarna blir 438. Detta överskrider gränsvärdet, 400 poäng, och arbetsgivaren måste vidta omedelbara åtgärder, det vill säga stoppa användningen och se till att den totala vibrationsexponeringen hamnar under gränsvärdet.
I kolumnen för åtta timmar, ”8h”, kan du omvandla summan av poängen, det vill säga det totala A(8)-värdet, tillbaka till enheten ”m/s2”.
I exemplet ovan uppnåddes 438 poäng. Välj i kolumnen ”8h” det närmaste värdet. Detta är 484 och det motsvarar 5,5 m/s2, som då är den dagliga vibrationsexponeringen, A(8).
Arbetsmiljöverkets vibrationskalkylator för hand- och armvibrationer beräknar A(8)-värdet i ”m/s2” och ”poäng” på en gång.
Ta hjälp av företagshälsovården
Du som är arbetsgivare kan anlita företagshälsovård eller motsvarande experthjälp utifrån, om du saknar kompetens i den egna verksamheten för att göra en komplett riskbedömning av vibrationsexponeringen. Du kan då få hjälp med mätningar av vibrationerna vid verklig användning för de olika arbetsmomenten med vibrerande arbetsutrustning i din verksamhet.
Tänk på att det är fortfarande du som är arbetsgivare som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön, även när du tar in hjälp utifrån.
Det krävs breda kunskaper för att jobba med arbetsmiljön, för att kunna identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation och hälsa. Därför är det viktigt att du som arbetsgivare vet vad du behöver hjälp med och vilken extern resurs som har den kompetens du saknar. Du kan behöva samverka med flera externa resurser för att klara av alla åtgärder som behövs för att kontrollera vibrationsexponeringen.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)
Senast uppdaterad 2024-12-05