Du exponeras för helkroppsvibrationer när du står, sitter eller ligger på ett vibrerande underlag. Det kan till exempel vara när du arbetar på eller i

• fartyg
• flygplan och helikoptrar
• tåg
• skogsmaskiner
• traktorer
• bussar och lastbilar
• truckar
• anläggningsmaskiner (hjullastare, grävare, dumprar).

Vibrationer kan även överföras till oss människor via byggnader, till exempel från arbetsutrustning i tunga industrier, så som kvarnar och stenkrossar.

Du exponeras för hand- och armvibrationer när du håller eller stöder en handhållen maskin med handen eller armen. Det kan till exempel vara när du arbetar med

• slipmaskin
• slående mutterdragare
• slagborrmaskin
• mejsel- och bilningshammare
• tigersåg
• motorsåg
• gräsklippare
• tillbehör, till exempel monteringshylsor.

Överföring av vibrationer

Hand- och armvibrationer överförs även genom reglage och ratt i arbetsfordon, vilket gör att du då utsätts för både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer.

Fritidsaktiviteter

Du kan utsättas för olika typer av vibrationer även på fritiden. Tänk på att det kan bidra till en ökning av skaderisken.

Arbetstagare som är gravida bör inte exponeras för stötar eller kraftiga och plötsliga rörelser i underlaget.

Graviditet och amning

Följande arbetstagare kan vara särskilt känsliga för hand- och armvibrationer:

• personer som sedan tidigare har bestående vibrationsskador
• personer som har medfödd benägenhet för Raynauds syndrom, så kallade vita fingrar
• personer som redan har kända kärl- eller nervsjukdomar.

Om du kör fordon eller mobila maskiner på ojämna underlag, i kombination med långa körperioder i samma kroppsställning, kan du utsättas för högre exponering av helkroppsvibrationer. Därmed ökar även risken för att du skadas.

Om du använder handhållna maskiner på fel sätt kan du utsättas för högre exponering för hand- och armvibrationer. Därmed ökar även risken för att du skadas. Samma sak gäller om du använder tillbehör på fel sätt.

Tillbehör är utbytbar utrustning, som operatören själv kan byta ut eller montera ihop med arbetsutrustningen efter att den börjat användas, till exempel en slipskiva, ett slippapper eller en specifik maskindel så som en vibrationsdämpare eller ett lager.

Tänk på att du aldrig ska hålla i en slagmejsel, borr eller mutterhylsa under arbetet. Anledningen är att vibrationerna är mycket högre där och går rakt in i händerna, utan någon dämpning alls. Det gör att skaderisken ökar avsevärt.

Läs bruksanvisningen noga

Läs alltid arbetsutrustningens bruksanvisning. Där finns bland annat information om avsedd användning, rekommenderade serviceintervall, tillbehör. Tillverkaren eller leverantören måste även ange hur mycket arbetsutrustningen vibrerar (deklarerade vibrationsvärden).

Du kan läsa mer om krav på innehållet i bruksanvisningen här

LÄNK FÖRESKRIFT Maskiner, föreskrifter (AFS 2008:3)

LÄNK FÖRESKRIFT Användning av arbetsutrustning, föreskrifter (AFS 2006:4)

LÄNK FÖRESKRIFTER Här hittar du fler specifika föreskrifter, till exempel för traktorer

Belastningen på kroppen påverkas inte bara av vibrationerna från underlaget. Även ergonomin spelar en roll. Till exempel ökar risken för att du skadas

• om du kör maskinen eller fordonet för länge utan vila och i samma statiska arbetsställning
• om du, förutom att köra, även lyfter tungt för hand
• om förarhytten är dåligt planerad (placering av styrreglage och spakar, eller displayer) kan du utsättas för sträckningar och vridningar
• om sikten är dålig kan du utsättas för stress, spänningar i muskler och trötthet som kan leda till olyckor på annan part.

Belastningsergonomi

Här beskriver vi några av de faktorer som kan öka risken för att hand- och armvibrationer leder till skador.

Dålig ergonomi

En handhållen maskin kan ha dålig ergonomi, till exempel om den har ett handtag som gör att du måste greppa hårdare för att inte tappa maskinen, eller om handtagets omkrets är för stor eller för liten. När du använder en sådan maskin får du en högre vibrationsexponering, och du riskerar även att få en belastningsskada.

Ett annat exempel är när du arbetar ofta i dåliga arbetsställningar, så som med böjda handleder vilket kan leda till karpaltunnelsyndrom. Du kan läsa mer om hur du kan minska belastningsbesvär här:

Belastningsergonomi

Rökning och snusning

Generellt medför nikotinintag som rökning och snusning att blodcirkulationen försämras, vilket i sin tur ökar skaderisken om du arbetar med handhållna maskiner.

Kyla och fukt

Om händerna är kalla minskar blodgenomströmningen, vilket i sin tur ökar risken för skador. Det är därför viktigt att du har torra, varma händer och håller dig varm i hela kroppen när du arbetar med handhållna maskiner. 

Övergående besvär kan vara

• nedsatt prestationsförmåga
• rörelsesjuka
• störd motorik
• synpåverkan
• ökad risk för trötthet.

Bestående skador kan vara

• nackskador
• ryggskador.

De bestående skadorna leder främst till besvär i ländryggen, skuldrorna och nacken, där smärta kan stråla ut i ben och armar. Upprepade stötar påverkar diskarna i ryggens kotpelare, lederna och sen- och muskelfästena.

Forskningen har inte klarlagt om helkroppsvibrationer som enda exponering kan orsaka besvär. Men andra samtidiga faktorer, så som dålig belastningsergonomi, kan öka risken för besvär och skador.

Exempel på yrkesgrupper där exponering för helkroppsvibrationer kombineras med andra faktorer är förare av traktorer, bussar, anläggningsmaskiner och lastbilar.

Ett rättsfall där diskbråcket ansågs orsakat av olika belastningar i arbetet, Arbetarskydds webbplats

Övergående besvär kan vara

• köldkänsla
• nedsatt känsel
• muskeltrötthet
• domningar.

Bestående skador kan vara

• kärlskador (så kallade vita fingrar eller Raynauds sjukdom)
• nervskador, till exempel karpaltunnelsyndrom
• muskelskador
• ledskador
• skelettskador.

Vita fingrar (kärlskador)

Vibrationer kan leda till vita fingrar, vilket är en kärlskada i handen. Vita fingrar kännetecknas av att fingrarna tillfälligt bleknar och att känseln och funktionen i fingrarna försämras. Blekheten uppstår på grund av strypt blodtillförsel och områdena som påverkas kommer att öka om inte vibrationsexponeringen upphör.

En person som redan har drabbats av vita fingrar behöver inte utsättas för vibrationer för att symtomen ska framträda. Symtomen kan framträda vid kyla, fukt, stress, rökning, andra sjukdomar och mediciner.

Nervskador

Skador på nerver och känselsinne i händer kan uppkomma utan att den drabbade själv märker det eller förknippar det med en skada. Symtomen på en nervskada kan vara domningar, stickningar, nedsatt känsel, förlorad klämkraft och försämrad rörelseförmåga. Det finns ingen verksam medicinsk behandling för dessa nervskador. 

Karpaltunnelsyndrom 

Karpaltunnelsyndrom är en typ av nervskada som uppkommer vid en förträngning av nerver i handlovskanalen. Syndromet kan orsakas av såväl vibrationsexponering som ogynnsamma arbetsställningar, till exempel arbete med böjd handled.

För karpaltunnelsyndrom finns det en verksam medicinsk behandling, vilket det inte finns för andra nervskador som orsakas av vibrationsexponering.

Om karpaltunnelsyndrom, Vårdguidens webbplats

Olyckor på arbetsplatsen

Vibrationer kan även indirekt orsaka olyckor. Störd motorik eller känselbortfall i händer kan orsaka fumlighet som i sin tur kan leda till en olycka.

Den vanligaste orsaken till arbetsolyckor är att arbetstagaren förlorar kontrollen över handhållna maskiner.

Risker och säkerhetsarbete i byggbranschen (RAP 2017:5), kunskapssammanställning