När du planerar ensamarbete ska du som arbetsgivare undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna och planera för lämpliga åtgärder för att minska dem. Ibland kan det räcka med att skapa möjligheter för arbetstagaren till snabb och säker kontakt med andra människor med telefon eller via andra kommunikationsmedel. I vissa fall kan arbetstagaren inte utföra arbetet ensam på grund av risk för ohälsa.

När du planerar nya arbetssituationer är det viktigt att du som arbetsgivare aktivt eftersträvar att öka möjligheterna till kontakter i arbetet. Skälen för att skapa isolerade arbetssituationer måste vara starka.

Ta hänsyn till arbetstagarens förutsättningar att ensam utföra arbetsuppgifter. Även om kraven i föreskrifterna om ensamarbete är uppfyllda kan ensamarbete innebära fysiska eller psykiska påfrestningar för vissa arbetstagare.

Informera arbetstagarna om ensamarbetet, så att de redan vid anställning förstår vad ensamarbetet innebär.

Vid ensamarbete som pågår under längre tid kan den psykiska påfrestningen bli stark. Den påfrestningen kan lätta om arbetstagaren kan ha direktkontakt med andra människor.

Som arbetsgivare ska du undersöka om ensamarbetet i din verksamhet kan innebära särskilt psykiskt påfrestande arbete. Om ensamarbetet är starkt psykiskt påfrestande kan du till exempel se till att arbetstagarna

• växlar mellan ensamarbete och arbetsuppgifter som innebär kontakt med andra
• får tillräckligt antal raster och pauser som ger tillfälle till kontakt
• får besök av någon annan under arbetet.

Om ensamarbetet utförs nattetid, är det viktigt att se till att arbetstagaren vid behov kan kontakta någon för att få stöd i hur en arbetsuppgift ska utföras.

En ensamarbetande arbetstagare kan utsättas för komplicerade och stressande händelser som kräver snabba och riktiga beslut. Det förekommer till exempel inom hemtjänst, socialtjänst, kraftindustrin eller på larmcentraler. I sådana situationer är det viktigt att arbetstagaren kan rådgöra med någon som har tillräcklig kännedom om arbetet och kan bedöma följderna av olika handlingssätt.

Som arbetsgivare ska du se till att arbetstagarna har den utbildning och erfarenhet som behövs för att utföra arbetet ensam. Du ska se till att de har fått och förstått de instruktioner som krävs för att ensamarbetet ska kunna utföras på säkrast möjliga sätt.

Arbetsledning behövs för att minska både akuta och mera långsiktiga risker med ensamarbete. Om arbetet inte planeras och leds kan det med tiden skapas olämpliga rutiner som kan medföra onödiga risker för olycksfall eller för arbetssjukdom.

Ta hänsyn till risken för olyckor när du planerar ensamarbete:

• Undvik ensamarbete om det innebär större risker för olyckor och ohälsa än om arbetet utförs av flera gemensamt.
• Se till att transporter kan komma fram så att den som utför ensamarbete kan få hjälp vid olycksfall eller sjukdom.
• Se till att alla som arbetar ensamma kan larma och få snabb hjälp och akuta risksituationer kan redas upp. Arbetstagare ska omedelbart kunna få svar på ett anrop eller larm och ni ska ha beredskap för snabba hjälpinsatser.

Bedöm möjliga skadeförlopp och planera efter det

Som arbetsgivare ska du bedöma möjliga skadeförlopp vid ensamarbete och riskerna för skador. Det innebär att du ska bedöma hur snabbt en skadad arbetstagare kan få hjälp. Tänk på att skadan kan förvärras innan hjälp anländer.

Om du bedömer att de skador som kan inträffa inte är svårare än att den som är skadad själv kan kalla på hjälp, kan det räcka att det finns kontaktmöjligheter i form av till exempel telefon, kommunikationsradio eller larmanordning.

Om du bedömer att skadorna kan bli så svåra att arbetstagaren inte själv kan larma, ska du ordna andra möjligheter till kontakt med arbetstagaren. Till exempel kan en annan person återkommande besöka arbetstagaren. Arbetstagaren kan också anmäla sig till en särskilt utsedd person vid överenskomna tidpunkter. Eventuellt kan även kameraövervakning av riskzoner vara ett alternativ.