Första hjälpen

Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genomföras direkt på plats när en person blivit skadad eller akut sjuk. Det kan exempelvis vara att hålla en person vid liv fram till att ambulansen kommer eller att minska skadorna genom att genast spola ögonen om partiklar eller ämnen har stänkt eller på annat sätt kommit in i i ögonen.

Första hjälpen innebär också att se till att den skadade eller sjuke kommer under vård. För att klara av detta behöver arbetsgivare och arbetstagare ha en beredskap för första hjälpen.

Krisstöd

Med krisstöd avses det omedelbara omhändertagandet av en person i kris, i form av till exempel avlastningssamtal samt eventuellt efterföljande professionella insatser.

En kris kan beskrivas som en händelse där man som individ inte har förmåga till att förstå och hantera en situation, oavsett tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt. En kris kan utlösas av ovanliga och oväntade händelser, exempelvis en arbetsplatsolycka eller en situation där en arbetstagare har blivit utsatt för våld eller hot. Vissa yrkesgrupper utsätts oftare än andra för psykiskt påfrestande situationer.

Människor kan reagera olika på kriser, och en mental förberedelse inför vad man skulle kunna utsättas för kan vara till hjälp i en krissituation. Glöm inte att både den skadade och personer i omgivningen som också varit närvarande kan behöva krisstöd.

Riskbedömning – kartlägg risker och behov av åtgärder

Det är viktigt att du som arbetsgivare noga kartlägger de risker för ohälsa och olycksfall som finns och de behov av första hjälpen-åtgärder och krisstöd som kan uppstå i verksamheten. För arbetsgivare i skolan ingår även de olycksfallsrisker som finns under rasterna på skolgården.

Som underlag vid riskbedömningen kan du använda arbetsskadestatistik liksom andra uppgifter om olyckor eller incidenter som tidigare har inträffat inom samma eller liknande verksamhet.

Beredskap för krisstöd vid risk för hot och våld

Om det finns risk för hot och våld är det särskilt angeläget att ha beredskap för krisstöd på arbetsplatsen. Vid riskbedömningen kan du använda egen arbetsskadestatistik eller statistik från Arbetsmiljöverket över branschen eller yrket, samt egen tillbuds- och skaderapportering.

Hur kan man åtgärda riskerna?

Du som arbetsgivare kan se beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd på arbetsstället som en naturlig del av din internkontroll av arbetsmiljön. Du har det övergripande ansvaret för att uppgifter om beredskap och rutiner är fördelade så att någon har det uttalade ansvaret.

Beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd

Du som arbetsgivare ska alltid arbeta förebyggande med beredskap och rutiner. Redan innan en skada inträffar ska det finnas en beredskap där bland annat arbetsfördelningen också är bestämd. Du ska också ha tänkt igenom vilka hjälpmedel som kan behövas i form av, till exempel

• utrustning för första hjälpen
• tillgång till transportfordon
• larmsystem med mera.

Att planera och organisera första hjälpen och krisstöd är inget du gör endast en gång, utan det är viktigt att följa upp arbetet med beredskap och rutiner kontinuerligt och se till att det är aktuellt. Du behöver alltså skapa rutiner för att genomföra det arbetet.

Beredskap för akut sjukdom

Du som arbetsgivare ska också ha beredskap och rutiner för akut sjukdom, om dina arbetstagare har informerat dig om att de har hälsoproblem som kan kräva akuta hjälpinsatser. Det kan till exempel handla om astmaanfall, insulinkänningar eller hjärtinfarkt.

Exempel på rutiner som specificerar vad man ska göra i en akut situation kan vara att det är tydligt vem ska utföra en uppgift, vad som ska göras i den aktuella situationen och hur uppgiften ska genomföras.

Det kan exempelvis handla om att

• utföra en första hjälpen-insats
• larma ambulans eller räddningstjänst
• ta kontakt med anhöriga
• informera arbetskamrater.

Det är lättare att ge hjälp om du i förväg satt dig in i vad som kan behöva göras i akut situation.

Du kan ofta få hjälp av företagshälsovården med riskbedömning och planering av första hjälpen och krisstöd. Även sjukvården och räddningstjänsten kan vara till hjälp. Inom skolan kan du anlita skolhälsovården.

Första hjälpen på arbetsplatsen

På arbetsplatsen ska det finnas tillräckligt många personer som kan ge första hjälpen. Hur många som behövs kan du som arbetsgivare bedöma bland annat utifrån

• vilka risker som finns
• arbetsplatsens storlek
• skiftarbete
• arbetsstyrkans geografiska utspridning
• avståndet till sjukvård.

Utrustning för första hjälpen

Det är viktigt att gå igenom vilken utrustning som kan behövas, eftersom det beror på situationen. Förvara utrustningen säkert men lättillgänglig, och se till att den hålls komplett och fungerar. Utrustning som exempelvis kan behövas är

• tryckförband
• lindor
• hjärtstartare.

För skador som kan inträffa utomhus kan det till exempel vara bra att ha filtar för att hålla värmen.

Ögonspolning

Om det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador, ska det på arbetsplatsen finnas en lättåtkomlig ögonspolningsanordning. Den ska normalt vara fast installerad. Det kan också behövas kompletterande utrustning med ögonspolningsvätska i omedelbar närhet av den plats där arbetet utförs.

Spolvätskan, både i den fasta spolningsanordningen, och i den kompletterande utrustningen behöver vara tempererad eftersom ögat är särskilt känsligt för temperaturvariationer. Vattnets temperatur får inte orsaka ytterligare skada genom att vara för kallt eller för varmt, vilket kan förvärra skadorna eller orsaka termisk chock.

Vid vissa risker behöver det finnas en särskild vätska i den kompletterande utrustningen. Vissa frätande kemikalier kan orsaka bestående skador inom några få sekunder. Ju snabbare ögonspolningen påbörjas med lämplig vätska desto större är chansen att undvika permanenta ögonskador.

Vid valet av spolanordningar är det viktigt att välja en anordning som kan hålla båda ögonen öppna och spola båda ögonen samtidigt. Ofta behöver man spola en längre tid. Beroende på partiklar eller ämne som har kommit i ögonen men också på hur långt tid det tar att ta sig den fasta ögonspolningsanordningen måste det finnas tillräckligt med vätska för ögonspolning.

Det är viktigt att kontaktlinser tas ut vid ögonsköljningen eftersom de hindrar effektiv ögonspolning och därmed kan förvärra en eventuell ögonskada.

Nödduschar

Där det behövs nöddusch är det viktigt den går lätt att utlösa av stående, krypande eller liggande person. Vattenflödet och spolningstiden är avgörande för hur bra man kan avlägsna kemikalierna eller kan kyla brännskadan.  Därför måste det finnas tillräckligt med vatten i nödduschen för att hindra skada eller fortsatt skadeutveckling. Vattnet ska normalt vara tempererat.

Du hittar regler om ögonspolning och nödduschar i föreskrifterna om Utformning av arbetsplatser.

Utbilda arbetstagarna i första hjälpen

Du som arbetsgivare ska se till att utbilda arbetstagarna i första hjälpen och krisstöd. Det är viktigt att utbildningen anpassas till olycksriskerna på arbetsstället. Du kan vända dig till företagshälsovård för utbildning. Precis som beredskapen behöver utbildningen hållas aktuell med återkommande praktiska övningar.

Du hittar mer information hos HLR-rådet och Civilförsvarsförbundet som ger råd och utbildning om bland annat kunskaper i första hjälpen, hur man säkerställer fria luftvägar och krisstöd.

Utbildningar, HLR-rådets webbsida

Utbildningar, Civilförsvarsförbundets webbsida

På lämpliga ställen ska det finnas anslag med uppgift om var utrustning för första hjälpen finns, vem som kan ge första hjälpen, telefonnummer till larmtjänst och taxi samt adress och eventuell färdbeskrivning till arbetsplatsen.

Du hittar reglerna i föreskrifterna om Utformning av arbetsplatser:

6 kap. Utformning av arbetsplatser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser

 

Katastrofledning och psykiskt och socialt omhändertagande

I samhället finns organisationer som stöd för insatser vid katastrofer och stora olyckor. En särskild psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupp (PKL-grupp) eller motsvarande finns inrättad på flertalet akutsjukhus.

Inom varje kommun bör finnas en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-grupp) för att kunna klara behoven hos enskilda eller grupper av drabbade vid akuta kriser, olyckor eller katastrofer.

I Socialstyrelsens allmänna råd om psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer (1991:2) beskrivs organisation och resurser för omhändertagandet av drabbade.

Informera och utbilda alla som är verksamma på arbetsplatsen  

Rätt utrustning och en bra organisation för första hjälpen räcker inte. Du som arbetsgivare måste informera de som är verksamma på arbetsplatsen (anställda, inhyrd personal och elever) om riskerna och hur första hjälpen är organiserad.

Det är viktigt att uppgiftsfördelningen är klar och att alla vet vad de ska göra när något har hänt. Det kan finnas behov av återkommande information och praktiska övningar för att allt ska fungera så bra som möjligt vid en olycka eller akut sjukdomsfall.

För att kunna ta fram en beredskap för krisstöd behöver chefer och arbetsledare ha kunskap om detta. Därför är det bra om en grundläggande utbildning i krisstöd ingår som en naturlig del i chefsutbildningen. Beredskapen för krisstöd ska även vara känd hos arbetstagarna och alla ska vara klara över sin uppgift.

Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

SAM, AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö

Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.

Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet

Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.