Inom sjukvården kommer många arbetstagare i kontakt med patienter som bär på antibiotikaresistenta bakterier. Risken för arbetstagare att exponeras för antibiotikaresistenta bakterier är stor vid patientnära vård och omvårdnad till exempel hjälp med personlig hygien och sårvård.

Det finns en risk att arbetstagare kommer i kontakt med antibiotikaresistenta bakterier när de hanterar patientprover för bakterieodling och diagnostikanalys, till exempel vid antibiotikaresistenstest.  

Arbetstagare inom barnomsorg kommer ofta i kontakt med kroppsvätskor till exempel vid blöjbyten. Då är det viktigt att tänka på att även små barn kan vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier utan att ha symtom.

Arbetstagare inom de här verksamheterna kan exponeras för antibiotikaresistenta bakterier genom kunderna de möter, som kan bära på antibiotikaresistenta bakterier utan att själva veta om det. Det kan finnas olika arbetsmoment som kan innebära risk för smittöverföring av resistenta bakterier. Till exempel vid piercing i näshålan och hantering av använda handdukar och utrustning.

Djur kan vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier utan att vara sjuka. Arbetsmoment som kan innebära risk för att arbetstagare utsätts för antibiotikaresistenta bakterier är nära kontakt med djuren och deras kroppsvätskor.

Du kan läsa mer om antibiotikaresistens hos djur hos Statens veterinärmedicinska anstalt: 

Antibiotika, Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats

Arbetstagare kan riskera att komma i kontakt med antibiotikaresistenta bakterier när de hanterar tvätt, till exempel använda sängkläder och handdukar på hotell, sjukhus eller gym- och spaanläggningar.

Arbetsmiljöverket har gett ut en kunskapssammanställning om arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier:

Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier (RAP 2018:6), kunskapssammanställning

Antibiotikaresistenta bakterier sprider sig på samma sätt som bakterier som inte är resistenta mot antibiotika. Därför är det viktigt att du som arbetsgivare gör en riskbedömning för att förebygga att arbetstagare får infektioner eller blir varaktiga bärare av antibiotikaresistenta bakterier i sitt arbete. Det är viktigt att du har rätt kompetens när du gör riskbedömningen. Annars måste du ta in kompetens utifrån för att göra den.

Det är viktigt med goda hygien- och städrutiner, ändamålsenliga lokaler och andra förebyggande åtgärder för att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Ibland behöver arbetstagare använda personlig skyddsutrustning vid arbetsmoment där de kan riskera att utsättas för smittrisk.

Här kan du läsa mer om personlig skyddsutrustning och arbetsmoment vid risker för kontakt med kroppsvätskor:

Förebyggande åtgärder mot smittrisker

En vanlig hudbakterie hos människa är stafylokocker. När de utvecklar motståndskraft mot antibiotika kallas de för MRSA (meticillinresistenta stafylokocker). De kan orsaka infektioner som är svåra att behandla och som kan spridas inom sjukvården, omsorgen och i övriga samhället.

Arbetstagare kan riskera att bli infekterade eller bärare av bakterien till exempel inom vård och omsorg. Om en arbetstagare blir bärare av MRSA kan det innebära att arbetstagaren inte kan fortsätta att arbeta inom vissa verksamheter eller med vissa arbetsuppgifter. Det kan till exempel vara vård av för tidigt födda spädbarn på neonatalavdelningar. Personer som har sår eller eksem på huden, löper större risk att bli bärare av MRSA.

Det finns en ökad risk att smittas av MRSA i verksamheter där arbetstagare arbetar nära andra människor. Exempel på sådana verksamheter är hemtjänst, särskilda boenden och förskolor. Eftersom antibiotikaresistenta bakterier inte syns så måste man alltid ha goda städ- och hygienrutiner på arbetsplatser. Arbetstagarna ska alltid använda personlig skyddsutrustning när det finns risk att komma i kontakt med kroppsvätskor.

MRSA kan även finnas hos djur. Djuren behöver inte själva vara sjuka utan kan vara bärare av bakterierna. MRSA kan spridas till människor vid direktkontakt med djuren, men även genom redskap och inredning, och genom damm i luften. Det kan innebära risker för lantbrukare och personal inom djurens hälso- och sjukvård och på slakterier.

Tarmbakterier kan ha ett enzym som gör att de blir motståndskraftiga mot vissa antibiotika. Enzymet kallas ESBL (Extended Spectrum Betalaktamas). Tarmbakterier med ESBL är bland de vanligast förekommande antibiotikaresistenta bakterierna i Sverige. Dessa tarmbakterier förekommer både inom sjukvård, och omsorg. De kan innebära en risk för arbetstagare inom dessa verksamheter.

Både vuxna och barn kan bära på tarmbakterier med ESBL utan att själva veta om det. Bakterierna kan spridas genom direktkontakt med kroppsvätskor eller indirekt kontakt via föremål, utrustning eller redskap. Därför är det viktigt med förebyggande åtgärder som handtvätt och goda hygien- och städrutiner. Arbetstagare ska alltid använda personlig skyddsutrustning när det finns risk att komma i kontakt med kroppsvätskor, till exempel vid blöjbyten.

Tarmbakterier med ESBL kan även finnas hos djur. Djuren behöver inte själva vara sjuka utan kan vara bärare av bakterierna. Därför är det viktigt med förebyggande åtgärder för arbetstagare som arbetar med djur. ESBL-bildande bakterier kan ibland finnas på livsmedel och därför är det även viktigt med god livsmedelshygien.

Det finns tarmbakterier med ESBL som är motståndskraftiga mot ännu fler olika antibiotika. Dessa bakterier kallas ESBL_carba och de har ökat under senare år. Det är allvarligt att drabbas av en infektion av dessa bakterier, eftersom en sådan infektion är mycket svår att behandla.

Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Tuberkulos är en allvarlig smittsam sjukdom som sprids via luften. Sjukdomen är inte helt lätt att bota och behandlingen har ofta kraftiga biverkningar. Det är vanligare att man får en vilande form (latent) av infektionen om man smittas av tuberkulos.

Den vilande formen av tuberkulos kan aktiveras i samband med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av hög ålder eller annan sjukdom. Arbetsgivare är skyldiga att vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagare blir bärare eller infekterade av tuberkulos.

Tuberkulos smittar från person till person. Smittspridningen är vanligast inom samma hushåll, men kan även ske vid tillfälliga och kortare kontakter som på olika arbetsplatser. Det är viktigt att arbetsgivare gör en bedömning av risken för att tuberkulos kan förekomma i verksamheten. Inom vissa verksamheter är risken större att arbetstagare kan komma i kontakt med personer med smittsam tuberkulos. Exempel på sådana verksamheter är kriminalvården, sjukvården, flyktingboenden och skolan. 

På senare år har tuberkulosbakterier som är motståndskraftiga mot olika sorters antibiotika ökat. De kallas multiresistenta. Ökningen av dessa multiresistenta tuberkulosbakterier i samhället är allvarlig, eftersom en infektion med dessa bakterier är mycket svår att behandla.