Förebyggande åtgärder mot smittrisker
Du som arbetsgivare ska förebygga risker så att arbetstagare inte blir infekterade eller varaktiga bärare av smittämnen på grund av sitt arbete. På den här sidan finns information om i vilken ordning som du ska välja skyddsåtgärder, när det finns smittrisker i arbetsmiljön.
Du som är arbetsgivare ska förebygga smittrisker
När arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i sitt arbete, ska du som arbetsgivare ta reda på vilka smittrisker som finns, bedöma riskerna och välja effektiva skyddsåtgärder med riskbedömningen som grund. Du ska genomföra skyddsåtgärderna i en viss ordning, enligt den så kallade åtgärdstrappan. Du ska även göra regelbundna uppföljningar för att kontrollera att åtgärderna följs och fungerar som de ska.
Åtgärdstrappan ska följas vid val av skyddsåtgärder
När du som arbetsgivare väljer skyddsåtgärder ska du följa en viss ordning. I första hand ska orsaken till smittrisk tas bort helt, om det går. Om det inte är möjligt, ska du vidta de förebyggande skyddsåtgärder som behövs enligt åtgärdstrappan. Det är viktigt att du följer ordningen i åtgärdstrappan och att du inte hoppar över något steg.
Åtgärdstrappans olika steg för att välja skyddsåtgärder
-
Det är i stort sett bara vid avsiktligt arbete med smittämnen som det är möjligt att välja ett mindre riskfyllt smittämne. I de flesta arbeten är det inte möjligt att ta bort risken för smitta helt eller välja vilka smittämnen som finns på arbetsplatsen.
-
Vidta åtgärder i omgivningen för att begränsa tillväxt och överlevnad av smittämnen och andra mikroorganismer.
Inredning och framför allt textilier kan bidra till att smittämnen och andra mikroorganismer tillväxer och överlever. Därför är det viktigt att tänka på inredningens betydelse för smittrisker till exempel på förskolor, i väntrum och liknande lokaler. Rena ytor och utrustning behöver skiljas åt från orena ytor och utrustning. Till exempel behöver hygienutrymmen på förskolor vara separerade från annan verksamhet.
Rengöring och städning är ett bra sätt att minska risken för förekomst och tillväxt av smittämnen. Vilka städmetoder och rengöringsmedel du väljer måste anpassas till verksamheten, till exempel vid utbrott av magsjuka på arbetsplatsen.
Tänk på att städmetoden inte ska skapa nya risker. Till exempel kan det bildas små droppar i luften som innehåller smitta (aerosol) vid högtrycksspolning. En annan risk är att damm kan virvla upp när arbetstagare rengör dammiga utrymmen, till exempel vindsutrymmen. I dammet kan det finnas smittämnen som kan orsaka ohälsa, till exempel intorkad spillning från sorkar, möss, fåglar och andra skadedjur.
-
Olika organisatoriska och tekniska åtgärder kan användas för att begränsa smittrisker, beroende på vilket arbete som utförs och arbetsplatsens förutsättningar.
Exempel på organisatoriska åtgärder är att
- ha mindre arbetsgrupper eller större lokaler för att begränsa smittspridning
- undvika sjuknärvaro på arbetsplatsen och om det är möjligt, låta arbetstagare arbeta på distans vid behov
- försäkra sig om att arbetstagare förstår rutinerna och att de följs
- begränsa tiden som arbetstagare utsätts för smitta.
Exempel på tekniska åtgärder är
- isoleringsrum på akutmottagning
- barriärskydd, till exempel framför kassan i butik
- mikrobiologisk säkerhetsbänk på laboratorier
- sticksäkra produkter
- ventilation anpassad till verksamheten
- digitala lösningar som digitala möten och helautomatiserade analysmetoder
- skyltar som uppmanar till god handhygien.
-
Om förekomst av smittämnen inte kunnat tas bort eller begränsas enligt tidigare steg ska smittämnet oskadliggöras så nära källan som möjligt.
Följande är exempel på åtgärder som vidtas nära smittkällan:
- Byt om och tvätta använda arbetskläder direkt efter arbetsdagens slut.
- Använd desinfektionsmedel eller annat avdödningsmedel för att oskadliggöra smittämnen när arbetet är klart på till exempel laboratorium.
- Släng använda kanyler och skalpellblad direkt efter användning, i behållare för skärande och stickande avfall.
-
Om det är möjligt ska du som arbetsgivare begränsa antalet arbetstagare som utsätts för smittämnen. Det kan till exempel innebära att arbetet utförs på en tid eller plats där endast de arbetstagare som behövs för arbetsmomentet är närvarande. Det kan vara vårdteam där särskild utsedd personal vårdar patienter med smittsamma sjukdomar. Ett annat exempel är att endast behörig personal har tillträde till lokaler där smittämnen hanteras.
-
Du som arbetsgivare ska alltid välja kollektiva skyddsåtgärder före individuella, men ibland är det nödvändigt att också använda personlig skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning får dock aldrig ersätta andra förebyggande skyddsåtgärder.
Inom vård och omsorg kan vidtagna skyddsåtgärder behöva kompletteras med personlig skyddsutrustning som till exempel visir, andningsskydd och handskar.
Innan personlig skyddsutrustning används ska du se till att arbetstagare har fått utbildning om hur de ska hantera och använda den personliga skyddsutrustningen. Den personliga skyddsutrustningen ska också vara individuellt anpassad i funktion, form och storlek.
Här kan du läsa mer om organisatoriska åtgärder:
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Här kan du läsa mer om ventilation och arbetsplatsens utformning:
Andningsskydd och munskydd
Skillnader mellan andningsskydd och munskydd
Andningsskydd ska användas om syftet är att skydda arbetstagarens luftvägar. Andningsskyddet måste vara individanpassat och anpassat till arbetstagarens ansiktsform.
Det finns olika typer av andningsskydd. Här kan du läsa mer om andningsskydd:
Munskydd är medicinteknisk utrustning och inte personlig skyddsutrustning. Läkemedelsverket har information om skillnaden mellan medicinteknisk utrustning och personlig skyddsutrustning på sin webbsida:
Skyddsutrustning, Läkemedelsverkets webbplats
Goda hygienrutiner minskar riskerna för smitta
God hygien är grundläggande för att minska risken för smitta. I kapitel 11 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön finns krav på hygienåtgärder och utbildning om smittrisker för att förebygga ohälsa i arbetet.
Socialstyrelsen har regler om basala hygienrutiner inom vården och omsorgen. Basal hygien är främst till för att skydda patienter och omsorgstagare. Arbetsmiljöverkets bestämmelser om förebyggande hygienåtgärder liknar de basala hygienrutinerna, men är till för att skydda arbetstagaren.
Särskilda hygienåtgärder vid risk för kontakt med kroppsvätskor
I verksamheter där arbetstagare kommer i kontakt med blod och andra kroppsvätskor från människor ska särskilda hygienåtgärder tillämpas. Det gäller på många arbetsplatser som inom vård och omsorg, skönhetsvård och blåljusverksamheter.
Särskilda hygienåtgärder ska även tillämpas inom djurens hälso- och sjukvård där arbetstagare kan komma i kontakt med blod och andra kroppsvätskor från djuren. Slakteri- och livsmedelsbranschen omfattas inte av reglerna om särskilda hygienåtgärder, däremot gäller de generella hygienreglerna för även dessa verksamheter.
Vad innebär särskilda hygienåtgärder?
Särskilda hygienåtgärder innebär att arbetstagare ska
- använda handskar, skyddskläder och annan skyddsutrustning när det behövs och alltid vid risk för kontakt med kroppsvätskor
- tvätta och desinfektera händerna
- hålla händerna fria från smycken och liknande vid handtvätt och handdesinfektion
- hantera kanyler och vassa föremål på ett säkert sätt
- använda tekniska hjälpmedel för att skydda sig mot smittämnen.
Arbetsgivaren ska se till att det finns personlig skyddsutrustning, annan nödvändig utrustning och att arbetstagarna följer arbetsplatsens instruktioner och rutiner.
Utbildning av arbetstagare som riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor i sitt arbete
Arbetstagare ska få utbildning om smittrisker som kan förekomma på arbetsplatsen. Utbildningen ska bland annat innehålla
- information om vilka smittämnen som kan förekomma i arbetet
- vad de särskilda hygienåtgärderna innebär
- rutiner för beredskap och åtgärder för att minska risker vid tillbud och olyckor, till exempel spill av blodprov
- hur de rapporterar tillbud och olyckor internt
- hur de ska hantera vassa föremål
- hur de ska hantera avfall som innehåller vassa föremål
- betydelsen av vaccination
- övning och praktiskt handhavande.
Arbetsgivaren ska se till att utbildning och nödvändig information uppdateras vid förändrade risker, samt att utbildningen upprepas regelbundet.
Förebyggande åtgärder vid olika smittvägar
För att avgöra vilka förebyggande skyddsåtgärder som behövs måste du som är arbetsgivare ta hänsyn till smittämnets egenskaper och smittvägar.
-
Kontaktsmitta är vanligt på många arbetsplatser. Följande åtgärder är viktiga för att minska risken för kontaktsmitta:
- tvätta händerna noga med tvål och vatten och använd handdesinfektionsmedel
- peta inte med fingrarna i ögonen, näsan eller övriga ansiktet
- ha bra städrutiner på arbetsplatsen och rengör ofta beröringsytor som dörrhandtag och gemensam arbetsutrustning
- utbilda arbetstagarna om smittrisker och ge nödvändiga instruktioner
- använd skyddshandskar om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor eller om riskbedömningen visar att det behövs.
-
Följande åtgärder är viktiga för att minska risken för smitta från blod och andra kroppsvätskor. Som arbetsgivare ska du se till att arbetstagare använder
- handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor
- skyddskläder vid kontaktnära vård- och omsorgsarbete
- stänkskydd som visir vid risk för kontakt med kroppsvätskor
- stickskyddade produkter när vassa föremål ska användas på människa.
Som arbetsgivare ska du också se till att arbetstagare
- arbetar sticksäkert och hanterar skärande och stickande avfall på ett säkert sätt
- aldrig sätter tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl
- aldrig räcker över ett använt vasst föremål till en annan person
- arbetsgivaren ska erbjuda vaccination till arbetstagaren om riskbedömningen visar behov av detta.
-
Luftvägsinfektioner sprids ofta via droppsmitta. Många av de skyddsåtgärder som är viktiga för att undvika direkt och indirekt kontaktsmitta är också lämpliga vid droppsmitta. Du kan dock behöva flera åtgärder, framför allt när smitta sprids via luften. Exempel på sådana åtgärder är ventilation anpassad till verksamheten och regelbunden städning.
För att minska smittrisker via dammpartiklar är det viktigt att välja städmetoder som undviker att förorenat damm virvlas upp.
Ibland kan du som arbetsgivare behöva komplettera skyddsåtgärderna med personlig skyddsutrustning. När arbetstagare använder personlig skyddsutrustning för att skydda sina luftvägar mot smitta, ska de alltid använda andningsskydd.
-
Minska risken för smittor som sprids via fästingar och andra insekter (vektorburen smitta). Åtgärder för att minska risken för vektorburen smitta kan vara:
- bära täckande klädsel och stövlar vid arbete utomhus i naturen
- använda lämpligt insektsmedel
- inspektera kroppen efter fästingar och ta bort dem direkt.
Du som arbetsgivare ska erbjuda vaccination till arbetstagaren om riskbedömningen visar behov av detta.
-
Arbetstagare kan riskera att smittas av livsmedel i arbetet, till exempel på slakterier. Därför är det till exempel viktigt med god handhygien, möjlighet att tvätta händerna och bra städrutiner.
Det är även viktigt att följa livsmedelslagstiftningen vid arbete med livsmedel.
-
Några exempel på åtgärder för att förebygga smitta från avloppsvatten och andra vattenkällor kan vara att
- avdöda smittämnen genom lämplig metod som kan vara upphettning, kemiska medel eller andra reningsprocesser
- undvika att det bildas aerosoler
- använda barriärskydd för att hindra stänk från öppna bassänger.
Som arbetsgivare ska du erbjuda vaccination till arbetstagarna om riskbedömningen visar behov av detta.
Legionellabakterier kan innebära en risk i arbetsmiljön. Här kan du läsa mer om legionella:
Vaccination
Vaccination är en förbyggande åtgärd som inte får ersätta andra skyddsåtgärder som till exempel säkra arbetsrutiner, god handhygien eller personlig skyddsutrustning.
Vaccination kan ge extra säkerhet för den enskilde arbetstagaren vid arbetsmoment med smittrisker. Det är till exempel vaccin mot smittämnen som mässling, röda hund, TBE och hepatit B. De vacciner som finns tillgängliga mot olika smittämnen kan variera i effektivitet och hur lång immunitet vaccinen ger. Hur stor skyddande effekt ett vaccin ger kan variera mellan olika individer.
Du som är arbetsgivare ska erbjuda vaccination till arbetstagaren om riskbedömningen visar att det behövs. Det gäller även för studenter om riskbedömningen visar behov av detta.
I samband med vaccinationen är det viktigt att du informerar arbetstagaren om vikten av att fortfarande arbeta på ett säkert sätt och följa förebyggande skyddsrutiner i verksamheten.
Medicinska förebyggande åtgärder och behandlingar kan ibland behövas
Vid misstänkt exponering för smittämnen som kan ge allvarlig sjukdom kan i vissa fall arbetstagare få förebyggande behandling. Det kan vara behandling med antikroppar, antibiotika, vaccinationer eller annan medicinering.
I verksamheter där det finns påtaglig risk för exponering för ett visst smittämne och det finns möjlighet till förebyggande behandling, ska det finnas en skriven instruktion om detta och vart arbetstagaren ska vända sig vid exponering. Exempel på sådana arbetsplatser kan vara laboratorier, blåljusverksamhet som tull och polis eller hälso- och sjukvård.
Arbetsgivaren ska stå för kostnaderna för medicinska åtgärder och kontroller
Alla arbetsmiljöåtgärder ska bekostas av arbetsgivaren, även kostnaden för de medicinska kontroller och åtgärder som behövs utifrån riskbedömningen. Det gäller även för studenter som gör praktik i verksamheten.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)
Senast uppdaterad 2024-12-05