Hantering av provmaterial på laboratorier vid vårdcentraler, djurkliniker och liknande

När arbetstagare hanterar blodprover och annat provmaterial från människor eller djur på laboratorium finns det risk att de utsätts för smitta. Därför måste du som är arbetsgivare riskbedöma alla arbetsmoment och välja skyddsåtgärder beroende på situation, arbetsmoment och typ av provmaterial.

Laboratorier där avsikten inte är att arbeta med smittämnen

Det finns olika typer av laboratorier som hanterar provmaterial som kan innehålla smittämnen från människor och djur, där avsikten inte är att arbeta med smittämnen eller odla smittämnen. Exempel på sådana verksamheter är

  • kliniskt kemiskt laboratorium
  • blodcentraler
  • laboratorier på vårdcentraler
  • hälsocentraler
  • djursjukhus.

När arbetstagare hanterar provmaterial från människor eller djur på ett laboratorium finns det risk att utsättas för smitta. Provmaterial ska alltid hanteras som om det innehåller smittämnen, oavsett om proverna kommer från konstaterat smittade djur eller människor.

Tänk på att risken för smitta kan variera

Risken för arbetstagare att utsättas för smitta kan variera vid hantering av provmaterial. Det kan bero på typ av provmaterial, verksamhet och arbetsmoment, men också patientens symtom och sjukdomshistoria. Det är viktigt att du som är arbetsgivare tar hänsyn till dessa faktorer i din riskbedömning och när du väljer skyddsåtgärder.

Riskbedömning av smittrisk

Krav på lokaler för laboratorieverksamhet

Det finns krav på lokaler och utrustning som du som arbetsgivare alltid ska uppfylla vid arbete i laboratorier. Kraven finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, avd. VI, 11 kap.

Exempelvis ska du uppfylla följande krav:

  • Arbetsområdet ska vara avskilt från annan verksamhet i samma byggnad och kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering, om inte riskbedömningen visar annat.
  • Vid ingången till arbetsområdet ska det finnas en varningsskylt om biologisk fara.
  • Bänkar, arbetsytor och golv ska vara lätta att rengöra och tåla desinfektionsmedel eller liknande.
  • Tillträde till lokalerna är endast tillåtet för arbetstagare som är informerade om riskerna.

Val av skyddsåtgärder i laboratorier där avsikten inte är att arbeta med smittämnen

Du som arbetsgivare ska utgå från en särskild ordning när du väljer åtgärder för att förebygga risken för smitta och följa den så kallade åtgärdstrappan.

Här kan du läsa mer om vad åtgärdstrappan innebär:

Förebyggande åtgärder mot smittrisker

  • Försök så långt som möjligt att använda arbetsmetoder som innebär minimal hantering av provmaterialet för arbetstagaren. Det kan handla om att använda automatiserade system för analys. Andra tekniska åtgärder kan vara stänkskydd, arbete i mikrobiologisk säkerhetsbänk eller inneslutning av provet.

    Om arbetstagare behöver använda kanyler eller andra vassa föremål ska de ha utbildning om hur arbetet utförs sticksäkert och att stickskyddade produkter alltid ska användas.

    Här kan du läsa mer om hur du förebygger stick- och skärskador:

    Stick-och skärskador i arbetet

  • När arbetstagare riskerar att komma i kontakt med smittämnen från kroppsvätskor eller annat biologiskt material ska de använda personlig skyddsutrustning. Val av skyddsutrustning beror bland annat på arbetsmoment, typ av provmaterial samt patientens symtom och sjukdomshistoria .

    Exempel på personlig skyddsutrustning kan vara

    • andningsskydd som skydd för luftvägarna
    • skyddsglasögon
    • visir som skydd för slemhinnor i ögon, näsa och mun
    • skyddshandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor.

    Här kan du läsa mer om personlig skyddsutrustning:

    Personlig skyddsutrustning

Provmaterial från patient med misstänkt luftvägsinfektion

Det är viktigt att hantera allt provmaterial och kroppsvätskor som luftvägssekret, vävnadsprov, blod, avföring och urin, som misstänkt smittförande. Var särskilt försiktig vid arbetsmoment som kan ge upphov till stänk eller aerosol.

Exempel på allvarliga luftvägsinfektioner kan vara SARS-CoV, MERS-CoV eller fågelinfluensa H5N1.

Hantering som kan innebära liten smittrisk

  • Mikroskopering av fixerade vävnadsprov.
  • Nukleinsyraanalys genom PCR.
  • Elektronmikroskopisk undersökning av glutaraldehyd-fixerade preparat.
  • Packning av diagnostiskt prov i slutytterförpackning för vidarebefordran till diagnostiskt laboratorium, när provet redan ligger i en ytdesinfekterad primärbehållare.

Hantering som kan innebära smittrisk

  • Provtagning, packning av prov i primärbehållare och uppackning av prov.
  • Fördelning och spädning av prov, separering av serum.
  • Preparering för tester som inte kräver anrikning, till exempel
    • mikroskopering
    • preparering av nukleinsyra för PCR
    • serologisk analys av obehandlade prov
    • kemisk analys av blod, urin, luftvägssekret med mera.
  • Primärodling av provmaterial för indikation av förekomst av smittämne.
  • Här är några exempel:

    • Använd mikrobiologisk säkerhetsbänk klass I eller II i laboratoriet.

    • Använd centrifug med säkerhetskoppar vid centrifugering. Ladda och plocka ur säkerhetskopparna i säkerhetsbänk.

    • Använd alltid täckande skyddskläder och skyddshandskar, som komplement till andra skyddsåtgärder som noggrann handhygien och desinfektion.

    • Använd personlig skyddsutrustning som andningsskydd och skyddsglasögon eller visir vid arbetsmoment som inte kan utföras i mikrobiologisk säkerhetsbänk.

  • Avfall ska autoklaveras eller skickas som smittförande avfall enligt särskilda rutiner.

    Flergångsmaterial ska autoklaveras före disk.Tvätt ska autoklaveras eller läggas i särskild tvättsäck för smittförande tvätt.

    Socialstyrelsen har föreskrifter om hantering av smittförande avfall.

    Senaste version av SOSFS 2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården, Socialstyrelsens webbplats

  • Det är verksamhetsansvarig för laboratoriet som bedömer om det finns förutsättningar att tillämpa hanteringsrutiner. Det ska finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner för dessa rutiner och arbetstagare ska ha möjlighet att träna på de olika arbetsmomenten.

    Instruktionerna ska även omfatta åtgärder om oönskade händelser inträffar. Om du som arbetsgivare bedömer att det inte finns förutsättningar för att ta hand om provmaterialet kan det skickas till annat laboratorium efter överenskommelse.

  • Provmaterial från patient med misstänkt eller bekräftad allvarlig luftvägsinfektion skickas som biologiskt ämne kategori B (UN3373).

    Folkhälsomyndigheten har information om transport av prov på sin webbplats:

    Packa provet rätt, Folkhälsomyndighetens webbplats

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Senast uppdaterad 2024-12-06