Stick- och skärskador i arbetet
Du som är arbetsgivare har ansvar för att skydda arbetstagarna från smitta via stick- och skärskador i arbetet. På den här sidan finns information om risker med stick- och skärskador och vilka åtgärder du behöver genomföra för att minska riskerna.
Vad är en stick- eller skärskada med risk för smitta?
Vassa föremål som har använts på människa eller djur ska alltid betraktas som smittförande. Exempel på sådana föremål är kanyl, skalpell och suturnål. En stick- eller skärskada med risk för smitta uppstår när sådana föremål skadar huden, så att smittämnen kan nå mottagarens blodbanor eller slemhinnor.
Både människor och djur kan bära på smittor utan att själva veta om det eller ha några symtom.
Riskerna med stick- och skärskador
Du som är arbetsgivare ska bedöma vilka arbetsmoment som kan innebära risk för stick- eller skärskador. I riskbedömningen ska du även ta hänsyn till konsekvenserna och hur allvarliga de kan bli om en arbetstagare råkar ut för en stick- eller skärskada.
Vissa blodburna smittämnen kan ge allvarliga och ibland kroniska sjukdomar. Exempel på blodburna smittämnen är hepatit B, hepatit C och humant immunbristvirus (HIV). Såret från en stick- eller skärskada kan även infekteras av bakterier.
Du kan läsa mer om blodburna smittämnen hos Folkhälsomyndigheten.
Smittsamma sjukdomar, Folkhälsomyndighetens webbplats
Verksamheter där arbetstagare kan smittas av vassa föremål
Det finns många olika verksamheter där arbetstagare kan riskera att sticka eller skära sig på vassa föremål, med risk för smitta. Här följer några exempel på verksamheter och arbetsmoment där risken är extra stor.
-
Inom sjukvården används många vassa föremål och det förekommer olika situationer där arbetstagare kan råka ut för stick- och skärskador. Några exempel är när en kirurg räcker över en skalpell eller suturnål under en operation eller när en sjuksköterska tar blodprov eller ger injektion under stressade situationer, till exempel på en akutmottagning eller i en ambulans.
-
När personal hjälper en omsorgstagare med insulininjektion vid diabetesbehandling finns risk för stickskada, samt när den använda kanylen ska kastas. Omsorgstagarna kan vara sköra och svåra att sticka, vilket kan vara stressande för personal och därför öka risken för att en stickskada inträffar.
Arbetstagare kan också sticka sig på kvarglömda vassa föremål som ligger dolda i sängkläder, fickor på arbetskläder eller liknande, till exempel när de tar hand om tvätt.
-
Arbetstagare som hanterar kroppsvätskor och vävnadsmaterial använder ofta vassa föremål, till exempel när de finfördelar vävnadsmaterial för analys och diagnostik eller när de drar upp blod från blododlingsflaska.
-
När arbetstagare inom blåljusverksamhet omhändertar och visiterar personer finns risk att de sticker eller skär sig på dolda vassa föremål som kanyler.
-
Inom skönhetsvård och liknande verksamheter använder arbetstagare ofta olika vassa föremål:
- Vid fotvård kan till exempel skalpell och saxar användas.
- Vid skönhetsbehandling kan injektioner förekomma och innebära risk för stickskada.
- Tatuerare använder mikronålar och andra instrument som kan innebära risk för smittöverföring vid stickskada.
Det är viktigt att tänka på att personer som får skönhetsbehandling kan bära på smittor utan att själva veta om det eller ha några symtom.
-
I offentliga utrymmen som i parker, på toaletter och tåg kan det finnas dolda vassa föremål. Om arbetstagare råkar sticka eller skära sig på ett sådant föremål kan det finnas risk för överföring av blodburna smittor eller av bakterier från omgivningen.
Dolda vassa föremål kan också finnas i hushållssopor och avfall, vilket kan orsaka stickskada på arbetstagare som hanterar det. Även hantering av använd tvätt, sängkläder och liknande på till exempel hotell och sjukhus kan innebära en risk för stickskador från dolda vassa föremål.
-
När arbetstagare ger vaccination finns risk för stickskada i vaccinationsmomentet och när de hanterar den använda kanylen.
Arbeta på ett sticksäkert sätt
En viktig del i det förebyggande arbetet är att alla vassa föremål som har använts på människor eller djur inom djurens hälso- och sjukvård ska betraktas som smittförande. Därför ska arbetstagare alltid vara försiktiga när de arbetar med vassa föremål som har varit i kontakt med människor eller djur.
Genom att arbeta sticksäkert kan arbetstagare undvika risken för smitta. Du som är arbetsgivare ska se till att det finns hanterings- och skyddsinstruktioner om hur vassa föremål ska hanteras. Du ska också se till att arbetstagarna har kunskap om de vassa föremålen och följer instruktionerna.
-
Det finns flera sätt att säkerställa att arbetstagarna arbetar sticksäkert:
- Se till att arbetstagare får utbildning i hur de arbetar på ett sticksäkert sätt och hanterar vassa föremål med skyddsfunktion och andra säkra produkter.
- Se till att hanterings- och skyddsinstruktioner är uppdaterade och används.
- Etablera kontakt med sjukvården och ha rutiner som är kända i händelse av tillbud och olycka.
- Planera det dagliga arbetet tillsammans med arbetstagare så att ohälsosam arbetsbelastning undviks.
- Se till att arbetstagare använder personlig skyddsutrustning som engångshandskar och tekniska hjälpmedel för att förebygga risk för stick- eller skärskador.
- Se till att vassa föremål som ska användas på människa är försedda med en integrerad skyddsfunktion, även kallad stickskydd.
- Se till att arbetstagare aldrig sätter tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl.
- Se till att arbetstagare genast lägger det vassa föremålet i en behållare för skärande och stickande avfall efter användning. Det gäller även vassa föremål med integrerad skyddsfunktion.
Här kan du läsa mer om personlig skyddsutrustning vid risk för kontakt med kroppsvätskor:
Använd föremål med integrerad skyddsfunktion – stickskydd
Alla vassa föremål som ska användas på människa ska vara försedda med en integrerad skyddsfunktion. Det kallas också för stickskydd. Integrerad skyddsfunktion innebär att stickskyddet ska sitta ihop med det vassa föremålet. Man ska inte behöva använda ett annat föremål för att aktivera skyddsfunktionen.
Skyddsfunktionen ska aktiveras direkt efter användning så att det inte går att sticka eller skära sig på den vassa änden. Om arbetstagare ska hantera en insulinspruta med kanyl eller insulinpenna ska även dessa produkter vara försedda med integrerad skyddsfunktion.
Arbetstagare ska kasta det vassa föremålet med aktiverad skyddsfunktion i avfallsbehållaren för skärande eller stickande avfall, direkt efter användning.
Det kan finnas enstaka produkter som inte går att köpa med integrerad skyddsfunktion. Om arbetstagare behöver använda ett vasst föremål som saknar integrerad skyddsfunktion, behöver de använda andra tekniska hjälpmedel för att undvika stick- och skärskador. Ett exempel är magnetbrickor för suturnålar, som minskar risken att sticka sig på nålen.
Behållare för skärande och stickande avfall måste finnas
Det måste finnas en särskild avfallsbehållare för skärande och stickande vassa föremål, för att skydda arbetstagare från stick- och skärskador. Det vassa föremålet ska läggas i avfallsbehållaren direkt efter användning, med stickskyddet aktiverat.
Avfallsbehållaren måste vara punktionssäker, vilket innebär att de vassa föremålen inte kan tränga igenom väggen på behållaren. Den får inte överfyllas så att vassa föremål kan sticka upp från öppningen. Ofta finns en markering i behållaren som anger maxgränsen för påfyllnad av använda vassa föremål.
Du som är arbetsgivare ska se till att det finns rutiner för att säkerställa att avfallsbehållaren inte kan falla omkull. Om det vassa innehållet ramlar ut finns det en risk att arbetstagare sticker eller skär sig.
Avfallsbehållaren får inte återanvändas. Innehållet från en mindre behållare får inte hällas över till en större avfallsbehållare, eller det omvända.
Märk behållaren för skärande och stickande avfall
Behållaren ska vara märkt med orden ”skärande och stickande avfall”. Texten måste vara på svenska, men kan kompletteras med motsvarande text på annat språk.
Behållaren måste uppfylla Arbetsmiljöverkets krav
Behållare för skärande och stickande avfall ska vara utformad som det står i kapitel 11 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön, annars måste du betala sanktionsavgift. Kraven är följande:
- Den ska vara märkt med orden ”skärande och stickande avfall”.
- Den ska finnas på plats i verksamheten.
- Den ska vara säker mot genombrott och punktion av vassa föremål.
- Den får inte återanvändas.
LÄNK till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) kapitel 11 om smittrisker
LÄNK Här kan du läsa mer om sanktionsavgift
Hantera en fylld behållare för skärande och stickande avfall på ett säkert sätt
Behållaren ska förslutas enligt tillverkarens instruktioner och ha korrekt märkning. Följ även Socialstyrelsens och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) regler för märkning och hantering av avfall. Smittförande avfall klassas som farligt avfall och som farligt gods vid transport på väg. Det gäller inte om avfallet har omvandlats till icke smittförande avfall genom autoklavering, kemisk avdödning eller annan validerad metod.
Mer information om vad som gäller för märkning av avfall och transport av avfall som farligt gods finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen.
Farligt gods, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats
Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga stick- och skärskador
Du som är arbetsgivare är ansvarig för att förebygga risker från stick- och skärskador, precis som du är ansvarig för andra risker i arbetsmiljön. Du ska se till att det finns hanterings- och skyddsinstruktioner för hur vassa föremål ska hanteras. Du ska även se till att arbetstagarna har kunskap om och följer instruktionerna.
Som arbetsgivare ska du också se till att arbetstagare får utbildning om hur de ska arbeta för att undvika stick- och skärskador i arbetet och hur de ska agera om en stick- eller skärskada inträffar.
Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner och rutiner för att arbeta sticksäkert. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa
Om en stick- eller skärskada inträffar
Arbetstagare ska få utbildning innan de börjar sitt arbete, för att veta vad de ska göra om de sticker eller skär sig på ett använt vasst föremål. Det ska även finnas skriftliga instruktioner i nära anslutning till arbetsplatsen, där det står vart och till vem arbetstagaren ska vända sig för att få bedömning och eventuell profylax eller behandling.
Det är viktigt att arbetstagaren tas om hand omedelbart av sjukvården enligt rutiner som är kända på arbetsplatsen.
Om arbetstagaren känner oro och obehag över sin stick- eller skärskada så ska du som är arbetsgivare se till att arbetstagaren får den hjälp och det stöd som behövs.
LÄNK till ämnessida om första hjälpen och krisstöd
Erbjud vaccination vid behov
Vid arbetsmoment med risk för smitta vid stick- eller skärskada kan vaccination ge extra säkerhet för den enskilde arbetstagaren, till exempel vaccin mot hepatit B. Som arbetsgivare ska du erbjuda vaccination till arbetstagare om riskbedömningen visar att det kan behövas.
Här kan du läsa mer om vaccination och andra förebyggande medicinska åtgärder Länk till sida om Förebyggande åtgärder mot smittrisker avsnitt Vaccination och andra medicinska förebyggande åtgärder
LÄNK Här kan du läsa om tillbudsrapportering.
Fördjupad information
Här finns fördjupad information om att förebygga stick- och skärskador inom vissa verksamheter där arbetstagare ofta använder vassa föremål med risk för stick- och skärskador.
Förebygg stick- och skärskador inom tandvården
Arbetstagare inom tandvården kan komma i kontakt med blod och andra kroppsvätskor. Därför ska det finnas goda hygienrutiner och personlig skyddsutrustning vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Exempel på personlig skyddsutrustning är engångshandskar, plastförkläde och visir.
Vid vissa arbetsmoment inom tandvården används vassa föremål som kanyler, sonder och matrisband. Om en arbetstagare sticker eller skär sig på ett sådant föremål finns det risk för att arbetstagaren smittas av en blodburen smitta. Det kan även finnas andra smittämnen i munhålan, till exempel bakterier, som kan orsaka allvarliga infektioner.
Vassa föremål ska ha en integrerad skyddsfunktion
Alla vassa föremål som ska användas på människa ska vara försedda med en integrerad skyddsfunktion. Inom tandvården finns det vassa föremål som är försedda med ett stickskydd som kan inaktiveras och därmed exponera den använda kanylen. Syftet är då att kunna ge samma patient mer bedövning under pågående behandling. För att uppfylla reglerna får den använda kanylen bara exponeras i direkt kontakt med patienten.
Så fort behandlingen är avslutad ska arbetstagaren aktivera stickskyddet och lägga den använda kanylen direkt i behållaren för skärande och stickande avfall. Det är inte tillåtet att lägga ifrån sig en spruta med den använda kanylen exponerad eller att räcka över den till en annan person. Det är inte tillåtet att sätta tillbaka skyddshylsan på en använd kanyl.
Risk för stick- eller skärskada på laboratorier
Risk för smitta och stick- eller skärskador kan förekomma vid arbete på laboratorier, till exempel när arbetstagare hanterar blod och andra kroppsvätskor från människor eller djur, såsom vid diagnostiska laboratorier och forsknings- och utvecklingslaboratorier.
Arbetstagare som utför undersökningar av prov från människor eller djur i ett laboratorium riskerar att utsättas för smitta. Alla prover ska hanteras som om de vore smittade, oavsett om proven kommer från konstaterat smittade djur eller människor.
Om arbetstagare måste använda kanyler eller andra vassa föremål vid hantering av proverna, ska de använda vassa föremål med integrerad skyddsfunktion. Använda vassa föremål ska läggas direkt i en särskild avfallsbehållare för skärande och stickande avfall.
Risk för stick- eller skärskada vid arbete med djur
Arbetstagare inom djurens hälso- och sjukvård ska följa särskilda hygienregler. De regler som finns för att förebygga stick- och skärskador vid arbete med människor gäller även för djurens hälso- och sjukvård och för andra arbetstagare som hanterar djur som får sjukvård och behandling. Bland annat ska det finnas en särskild behållare för skärande och stickande avfall. Däremot finns inte krav på att vassa föremål som används på djur måste ha en integrerad skyddsfunktion.
Här kan du läsa mer om smittrisker vid arbete med djur:
LÄNK Risker i arbetsmiljön AFS 2023:10 (kap 11 om smittrisker)
Senast uppdaterad 2024-10-25