Zoonoser som arbetsmiljörisk
Zoonoser är infektionssjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Infektionssjukdomarna kan orsakas av olika zoonotiska smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter. Zoonotiska sjukdomar kan drabba arbetstagare olika, beroende på zoonos och arbetstagarens mottaglighet, till exempel vid graviditet och nedsatt immunförsvar.
Hur sprids zoonoser?
Zoonoser kan överföras mellan djur och människa via olika smittvägar, bland annat:
- direkt kontakt
- indirekt kontakt via föremål eller via livsmedel
- vatten och omgivningen
- vektorer som myggor och fästingar.
De arbetstagare som kommer i kontakt med djur i sitt arbete behöver känna till att djur kan vara bärare av smittämnen som kan ge sjukdom hos människor, utan att djuren själva har symtom.
Några exempel på zoonoser är TBE (fästingburen hjärninflammation), EHEC (verotoxigena Escherichia coli), Campylobacter, Leptospira och Cryptospiridium.
Här kan du läsa mer om zoonoser:
Smittsamma sjukdomar, Folkhälsomyndighetens webbplats
Djursjukdomar, Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats
Smittskyddsblad, Smittskyddsläkarföreningens webbplats
Var kan arbetstagare komma i kontakt med zoonoser?
Det finns olika verksamheter där arbetstagare kan komma i kontakt med zoonoser. Några exempel är
- djurens hälso- och sjukvård
- djurhållning
- lantbruk
- arbete i skog och mark
- livsmedelsproduktion
- blåljusverksamhet såsom Tullverket
- djurparker och tillsyn av djurskydd.
För att skydda arbetstagare inom djurens hälso- och sjukvård mot smittrisker finns det särskilda hygienregler.
Här kan du läsa mer om hygienreglerna.
LÄNK till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), kapitel 11 om smittrisker.
Du som arbetsgivare måste ta reda på vilka zoonotiska risker som förekommer i verksamheten, bedöma riskerna och med riskbedömningen som grund välja effektiva skyddsåtgärder.
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder mot zoonotisk smitta
När arbetstagare riskerar att utsättas för zoonoser i sitt arbete ska du som är arbetsgivare vidta de skyddsåtgärder som behövs. Därefter ska du göra regelbundna uppföljningar för att kontrollera att åtgärderna följs och fungerar som de ska.
Beroende på smittämne, arbetsmoment och situation måste arbetstagaren skyddas på ett korrekt sätt. Det kan till exempel handla om att erbjuda vaccin mot rabies till arbetstagare som kan komma i kontakt med hundar och andra sällskapsdjur med okänt ursprung, till exempel personal inom Tullverket eller djurens hälso- och sjukvård.
Det kan också handla om att arbetstagare med utomhusarbete både erbjuds vaccin mot TBE och använder täckande kläder som skyddar mot bett från insekter och fästingar. Andra exempel på skyddsåtgärder vid utomhusarbete kan vara myggnät och heltäckande arbetskläder behandlade med insektsmedel.
Du som är arbetsgivare ska även förebygga risker för att arbetstagare andas in smittämnen från dammiga miljöer där djur som sorkar och fåglar har vistats.
Du ska även se till att arbetstagare kan tillämpa god handhygien och vid behov använda personlig skyddsutrustning.
LÄNK till vägledningen om val av skyddsutrustning vid misstänkt eller konstaterat fall av zoonos
Ligger nu på denna sida, men var hamnar vägledningen sen?:
Särskilda risker med zoonoser vid graviditet
Vissa zoonoser kan ha skadlig inverkan på graviditeten, den gravida kvinnans hälsa, fostret eller det nyfödda barnet. När en arbetstagare har berättat för arbetsgivaren om sin graviditet behöver arbetsgivaren ta hänsyn till särskilda risker i arbetsmiljön för den som är gravid eller ammande.
Här kan du läsa mer om arbetsgivarens ansvar för gravida och ammande arbetstagare.
-
Det finns förbud mot att gravida arbetstagare utsätts för Toxoplasma, om den gravida saknar fullgott immunitetsskydd mot Toxoplasma. Toxoplasma är en parasit som kan orsaka missfall eller fosterskador. Parasiten kan finnas i avföringen hos smittade katter och hos andra djur som smittas via bete, foder eller vatten, till exempel får och getter.
Andra exempel på zoonoser som kan innebära särskild risk för gravida är Brucella, Listeria, Zikavirus, Leptospira, EHEC och Q-feber.
Här kan du läsa mer om zoonoser som kan innebära särskild risk för gravida eller fostret:
-
Om det inte är möjligt att undanröja risken för gravida att utsättas för zoonoser med särskild risk, kan du som arbetsgivare behöva ge den gravida kvinnan andra arbetsuppgifter som är riskfria.
Du ska fortlöpande pröva möjligheterna att undanröja riskerna i den gravida kvinnans arbetsmiljö eller att ge henne andra arbetsuppgifter så att hon kan återgå i arbete.
Som arbetsgivare måste du dokumentera skälen till att du inte har kunnat ta bort riskerna i arbetsmiljön eller låtit den gravida arbetstagaren utföra andra arbetsuppgifter.
Frågan om ersättning vid ledighet från arbete för gravida regleras i lagen om allmän försäkring. Läs mer på Försäkringskassans webbplats om ersättning för gravida.
Senast uppdaterad 2024-10-18