Tänk på riskerna för våld redan när ni planerar nya byggnader eller bygger om. Riskerna för våld kan minskas med byggnadstekniska åtgärder, god planering och rätt nyttjande av lokaler. Bygg bort risker eller använd tekniska lösningar.

Planera noga till exempel varumottagningar, entréer, belysning, receptioner, korridorer och personalingångar. Obehöriga bör inte kunna ta sig in och arbetstagare inte kunna överraskas när de lämnar arbetsplatsen. Om det behövs, planera för reträttvägar.

Utforma arbetet i kassan så att det är säkert med hänsyn till risken för rån eller stöld.  Är det till exempel bra sikt in genom fönstren i butiken utifrån och behövs sluten kontanthantering? Är det enkelt att ta sig till och från kassan utifrån?

När arbete med risk för våld och hot, utförs i fordon ska de också utformas för att förebygga risker för våld och hot om våld.

Inred så att det går att utrymma lätt

Placera inredning, möbler och utrustning med tanke på reträttmöjligheter. Föremål som kan användas som tillhyggen bör inte finnas tillgängliga.

Använd rätt larm och se till att alla kan använda det

Välj larm med hänsyn till riskerna. Ska till exempel larmanordningen vara fast eller bärbar? Behövs det närlarm eller centrallarm? Ska det vara ett tyst eller ett ljudande larm?

Se till att larmanordningen är riktigt utformad, placerad och utprovad. Testa den återkommande enligt uppgjorda rutiner. Se till att det finns rutiner för hur larm ska tas emot, vilka som ska reagera på ett larm och vilka åtgärder som ska genomföras vid ett larm. För att en larmanordning ska vara effektiv är det nödvändigt att alla på arbetsplatsen vet hur man använder den.

Hur du som arbetsgivare organiserar, kommunicerar, leder och fördelar arbetet är viktiga faktorer för att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen. 

Utöva ett tydligt ledarskap

Arbetsledningens inställning till säkerhet och säkerhetsprioriteringar blir ofta normgivande i hela organisationen. Det inverkar på hur arbetsgruppen tänker och beter sig i arbetet. Det är viktigt att ledningen är tydlig med att arbetstagarna inte ska acceptera våld och hot, att ledningen prioriterar säkerheten och att arbetstagarna ska följa säkerhetsrutiner. Arbetsledningen behöver också tydligt informera om att arbetstagarna ska prioritera sin egen säkerhet, om de skulle hamna i en situation där det finns risk för att våld eller hot om våld uppstår.

Organisera arbetet för att minska riskerna

Organisera ert arbete så att riskerna för hot och våld minskar. Ta till exempel hänsyn till kompetens och erfarenhet när ni delar in er i grupper och bemannar arbetspass.

Undvik öppettider som innebär risker

Tidiga och sena öppettider kan öka risken för rån. Att exempelvis samordna öppettiderna med kringliggande butiker eller verksamheter kan minska riskerna.

Undvik ensamarbete

Arbete får inte utföras som ensamarbete om det finns en påtaglig risk för att arbetstagaren utsätts för våld eller hot om våld.

Undersök risker med varje patient, brukare eller boende

Inom vård och omsorg behöver arbetsgivaren undersöka om patienters och brukares hälsotillstånd och personliga förhållanden kan medföra risker för våld och hot. Undersök detta innan ni börjar arbeta med nya patienter, brukare eller boende.

Alla berörda arbetstagare ska sedan få information om detta, såväl ordinarie personal som visstidsanställda. Information ska vara skriftlig och lätt tillgänglig.

Ni ska ha särskilda säkerhetsrutiner på arbetsplatsen för arbete som kan medföra risk för våld eller hot om våld. Rutinerna ska beskriva vad alla ska göra om våld eller hot uppstår. Komplettera gärna rutinerna med kortare checklistor som arbetstagarna kan använda i det dagliga arbetet.

Rutinerna kan handla om det ordinarie arbetet, till exempel kassarutiner, hur ni transporterar kassor, in- och utpasseringar, hur ni förvarar nycklar, hur ni anlitar extra personal eller om ni ska ha en särskild vakt vid vissa arbetsmoment eller i vissa arbetssituationer.

Det ska också finnas rutiner för hur ni fördelar arbetsuppgifter om våld eller hot inträffar. Fastställ och dokumentera vem som ska göra vad. Den drabbade ska snabbt kunna kalla på och få hjälp och bli omhändertagen på ett bra sätt för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada.

Alla på arbetsplatsen ska känna till rutinerna och veta hur de ska agera. Håll rutinerna aktuella och kontrollera regelbundet att alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna känner till rutinerna och följer dem.

Rutinerna bör omfatta

• viktiga namn och telefonnummer, till exempelvis polis, sjukvård, företagshälsovård, chefer och anhöriga
• vilka som behöver känna till arbetsplatsens säkerhetsrutiner
• information om att säkerhetsrutinerna inte får spridas utanför arbetsplatsen
• uppgift om vart arbetstagare ska bege sig i en situation med våld eller hot
• att arbetsgivaren känner till när och var arbetstagaren utför uppdrag utanför arbetsplatsen, och vilken tid arbetstagaren normalt är tillbaka på arbetsplatsen.
• uppmaning om att anmäla våld och allvarliga hot om våld till Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan samt Polisen.

Alla anställda som kommer i kontakt med riskfyllda situationer ska ha ordentlig utbildning i hur man hanterar våld och hot. Utbildning ska omfatta alla anställda, även visstidsanställda.

Det kan behövas ett särskilt utbildningsprogram. Företagshälsovården kan vara en samarbetspartner.

Se till att arbetstagarna får handledning och stöd

Inom vård och omsorg, kriminalvård, polis och socialtjänst kan arbetstagare återkommande utsättas för våld och hot. Det är psykiskt påfrestande, och arbetstagarna ska regelbundet få stöd och handledning av exempelvis en kompetent handledare.

Möjlighet till erfarenhetsutbyte och socialt stöd mellan kollegor är viktigt i alla arbeten med risk för våld och hot. Det kan vara lämpligt att ha regelbundna forum för detta på arbetsplatsen.