Kemiska risker i arbetsmiljön

Kemiska ämnen kan påverka din hälsa negativt om du kommer i kontakt med dem. Om och hur de kan skada dig beror på deras egenskaper och hur mycket du blir exponerad för dem. För att veta hur du ska skydda dig måste du veta var kemiska riskkällor finns.

Vad är en kemisk riskkälla?

En kemisk riskkälla är något som kan skada människors hälsa på grund av sitt innehåll av kemiska ämnen. Den kemiska riskkällan kan finnas på olika sätt. Här är några exempel.

Farliga kemiska produkter – se på märkningen

Farliga kemiska produkter som finns att köpa ska vara märkta enligt vissa regler. När du köper sådana för yrkesmässigt bruk ska du få ett säkerhetsdatablad som beskriver risker och skydd.

Avgaser, damm och heta vätskor

Avgaser, damm och gaser som bildas vid arbete är kemiska riskkällor. Het vätska är en kemisk riskkälla eftersom den kan orsaka brännskador.

Kosmetiska produkter och läkemedel

En del kosmetiska produkter och läkemedel kan orsaka skada om du inte skyddar dig. För dem finns också regler om vilken information som ska följa med.

Material kan innehålla farliga ämnen

Material i olika föremål kan innehålla farliga ämnen eller ha sådana på ytan. Det kan till exempel gälla föremål av bly, impregnerat virke eller byggmaterial som innehåller asbest. Om arbetstagare utsätts för ämnena kan skyddsåtgärder behövas.

Kemiska riskkällor kan ge skador på flera sätt

Kemikalier kan skada kroppen på olika sätt. Kemikalierna kan ta sig in i kroppen via munnen, andningsorganen eller huden. Skadorna kan komma omedelbart eller efter lång tid. Skador som visar sig efter lång tid kan uppstå av en enda kontakt eller på grund av att man varit i kontakt med kemikalien upprepade gånger under många år.

Användningen kan öka farligheten

Ett ämnes farlighet hänger ihop med hur det används:

  • Din hud kan bli uttorkad och irriterad av långvarig eller ofta upprepad kontakt med annars ofarliga ämnen, även vatten.
  • Oljor och skärvätskor förändras under användningen och kan bli mer hälsofarliga.
  • Heta vätskor kan ge brännskador.
  • Inandning av damm kan skada även om dammet inte innehåller hälsofarliga ämnen.
  • Finfördelat damm i höga halter kan explodera.

Brandfarliga eller explosiva ämnen

Det framgår av märkningen om ett kemiskt ämne eller blandning kan orsaka brand eller explosion. Läs i säkerhetsdatabladet.

Farlig kemisk reaktion

Giftig eller brandfarlig gas kan bildas i biologiska processer eller när vissa ämnen blandas:

  • Kolmonoxid och svavelväte är exempel på ämnen som kan bildas och där några få andetag kan leda till döden.
  • Klorgas kan bildas när desinfektionsmedel blandas felaktigt.
  • Syra kan koka och stänka vid felaktig spädning.

Låg syrehalt i luften kväver

Syrgasen i luft förbrukas när andra ämnen oxideras. Detta kan ske vid förruttnelse, rostbildning och i biobränslelager. För låg syrgashalt är kvävande.

Du som arbetsgivare ska undersöka och göra en riskbedömning av din verksamhet

Vilka olycksrisker det finns och vilken exponering arbetstagare utsätts för beror på egenskaperna hos den kemiska riskkällan och på hur hanteringen går till. Syftet med att undersöka och bedöma riskerna är att ta reda på vilka åtgärder som behövs för ett säkert arbete.

Börja med en översiktlig bedömning av verksamheten. Bestäm sedan hur du kan dela in den i delar, som kan bedömas var för sig.

Följ dessa tre steg:

  1. Skriv ner vilka kemiska riskkällor som finns och ta reda på hur de är farliga. Ta reda på vilka regler som gäller.
  2. Identifiera farliga situationer.
  3. Bestäm vilka åtgärder som behövs.

För att göra en bra riskbedömning behöver du som arbetsgivare läsa om riskkällorna, till exempel i säkerhetsdatablad. Det är också bra att personer med erfarenhet av arbetet deltar i riskbedömningen.

Åtgärder för att förebygga kemiska risker

Undersökningen och riskbedömningen ska ligga till grund för vilka åtgärder du som arbetsgivare bestämmer dig för. Det gäller både åtgärder mot att utsättas för risker i det ordinarie arbetet och åtgärder för att minska riskerna vid oplanerade händelser och felgrepp.

Prioritera åtgärder i den här ordningen

  1. Välj helst kemiska ämnen, blandningar och material som ger så små risker som möjligt vid hanteringen.
  2. Välj också arbetsmetoder och arbetsutrustning som minimerar riskerna.
  3. Om det ändå finns risker, använd helst ett slutet system, fjärrmanövrering eller andra tekniska åtgärder så att arbetstagarna inte alls utsätts för riskerna.
  4. Använd processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder som minskar risken.
  5. När det inte går att ta bort risken ska du förlägga arbetet till en tid eller plats då andra arbetstagare inte utsätts.
  6. Om du inte kan minska riskerna tillräckligt med steg 1–5, så ska arbetstagarna använda personlig skyddsutrustning.

Du som arbetsgivare ska informera arbetstagare

Det är viktigt att du som arbetsgivare ger arbetstagarna noggrann information vid nyanställning, byte av arbetsuppgifter och när nya kemiska riskkällor börjar användas.

Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagarna får information om följande:

  • vilka symboler för märkning av kemikalier som finns
  • vilka särskilda moment som kan innebära risker och hur de skyddar sig mot dem
  • vilka övriga risker som finns på arbetsstället och hur de undviker riskerna
  • rutinerna för hantering av kemikalier
  • vilken personlig skyddsutrustning som ska användas, var den finns, hur de sköter den och utrustningens begränsningar
  • hur de ska använda utrustningen för första hjälpen och brandsläckning.

Gör en beredskapsplan för olyckor och nödsituationer

Om det kan hända olyckor och nödsituationer ska du som arbetsgivare göra en beredskapsplan. Din undersökning och riskbedömning ska visa om det kan uppkomma situationer som kräver omedelbara åtgärder. Åtgärderna ska skydda arbetstagare vid olyckor och nödsituationer.

Se till att behållare och rörledningar är märkta

Det ska alltid finnas en märkning så att arbetstagare vet när en behållare eller rörledning innehåller en kemisk riskkälla.

En behållare som innehåller en farlig, märkningspliktig, kemisk produkt ska märkas med

  • namn
  • faropiktogram
  • texter som upplyser om farligheten.

Förvara kemiska riskkällor rätt och säkert

Att bedöma riskerna vid förvaring är en del av riskbedömningen.

  • Förpackningarna och behållare ska om möjligt vara förslutna om de kan avge luftföroreningar.
  • Använd inte förpackningar som kan förväxlas och på grund av det orsaka skador.
  • Förpackningarna ska tåla de ämnen som förvaras i dem och den miljö där de står.
  • Kontrollera regelbundet att behållarna inte läcker.
  • Förvara behållare åtskilda om ämnena tillsammans kan orsaka ökad risk.
  • Förvaringsskåp och förråd ska ha fläktstyrd ventilation när förpackningarna kan avge hälsofarliga gaser eller ångor.

Städa och håll god ordning

Som arbetsgivare ska du se till att arbetstagare

  • Håller förpackningar, behållare och utrustning rena utvändigt.
  • Snarast byter arbets- och skyddskläder som kan orsaka ohälsa eller olycksfall på grund av att de förorenats med en kemisk riskkälla.
  • Tar av skyddskläder och tvättar händerna innan arbetstagaren äter eller går på toaletten.
  • Inte lagar, äter eller förvarar mat eller dryck där en kemisk riskkälla förekommer, om det kan medföra risk för ohälsa.

Utrustning för att rädda liv och släcka bränder

Om det finns kemiska riskkällor som kan orsaka brand eller explosion ska det finnas utrustning för att rädda liv och släcka bränder. Brandfilt och brandsläckare är lämpliga vid risk för mindre bränder.

Personlig skyddsutrustning kan behövas

Om inte risken går att undvika på annat sätt ska arbetstagare använda personlig skyddsutrustning. Exempel på personlig skyddsutrustning är ögonskydd, andningsskydd, skyddskläder och handskar. Det är viktigt att använda utrustning som är avsedd att skydda mot de ämnen som hanteras, och som passar den enskilda arbetstagaren.

Vid arbete under tryck är risken för stänk särskilt stor och då behöver arbetstagare ha ögonskydd samt möjlighet att spola ögonen. Stänk i ögonen är den vanligaste kemiska skada som anmäls.

Du som arbetsgivare är ansvarig för att andningsskydd är individuellt utprovade. Om tätsittande andningsskydd används är du även skyldig att se till att tätheten provas individuellt. Välj rätt filter i andningsskydd och ta reda på hur snabbt det förbrukas vid den föroreningshalt ni har i verksamheten.

Se till att dina arbetstagare byter skyddshandskar tillräckligt ofta så att de ger rätt skydd.

Få bättre arbetsmiljö genom att jobba systematiskt

Du som arbetsgivare behöver jobba systematiskt med arbetsmiljön för att den ska bli bättre. Våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare – oavsett verksamhet eller de risker som du och dina anställda kan utsättas för.

LÄNK: Systematiskt arbetsmiljöarbete

För vissa ämnen finns särskilda krav

Om du som arbetsgivare har en verksamhet där ni arbetar med vissa specifika ämnen eller ämnesgrupper så finns det särskilda krav du behöver förhålla dig till. Det gäller till exempel för

  • allergiframkallande ämnen
  • cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen
  • asbest

Risker för vissa ämnen, produkter och verksamheter

Arbetsgivaren ansvarar för riskerna med kemiska riskkällor

Som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med kemiska riskkällor, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.

Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö

Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.

Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet

Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.

LÄNK till kemivägledningen

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10)

Senast uppdaterad 2024-10-03