Beroende på vilka ämnen dessa behållare innehåller är risken olika. Det är viktigt att du som arbetsgivare noggrant utreder riskbilden innan någon går in i dessa behållare.

Ofta utgörs tillträdet till en behållare av ett manhål. Om manhålet dessutom ska kunna fungera som utrymningsväg måste öppningen vara tillräckligt stor för att det ska gå att lyfta en person tillsammans med utrustning ut ur utrymmet. Vid riskbedömningen behöver du därför undersöka om manhålet är tillräckligt stort för en räddningsmanöver.

Det kan vara svårt att tömma rörledningar helt på sitt innehåll. Det innebär att det finns risk att det uppstår farlig atmosfär i utrymmen med begränsad luftomsättning, vid arbete med rörledningar som innehåller ämnen som kan strömma ut eller är brandfarliga.

Allt svetsarbete på och i rörledningar bör betraktas som potentiellt riskfyllda arbeten. Vid svetsning kan det bildas mycket höga halter av bland annat kolmonoxid i rören (1000-tals ppm att jämföra med det hygieniska gränsvärdet på 35 ppm). När rören sedan luftas kan det uppstå farlig atmosfär som är förenad med livsfara.

Det är viktigt att vara extra försiktig på grund av den gas som kan bildas. Gasen blir extra riskfylld i kombination med en begränsad luftomsättning.

Det kan bland annat uppstå syrebrist i silos och andra lagringskärl där det förvaras organiskt material såsom spannmål, flis, sågspån och träpellets men även oorganiskt material som till exempel cement. Syrebristen är ett resultat av att det bildas giftiga, kvävande och brännbara gaser såsom koldioxid, kolmonoxid och metan när organiskt material bryts ned.

Det finns även risk för glödbränder.

Det är i princip samma risker i lastutrymmen som i silor och lagringskärl. Riskerna beror framför allt på vilken last som finns i lastutrymmet.

I lastutrymmet på fiskefartyg finns det risk för bland annat höga halter svavelväte som uppstår när fisk bryts ned och förruttnar i syrefattiga miljöer.

Skogsråvara kan bland annat bilda koldioxid, kolmonoxid och metan när det bryts ned och därför orsaka syrebrist.

När avloppsvatten, avloppsslam och latrin blir stillastående i till exempel brunnar, pumpgropar och tankar kan det uppstå syrebrist. Syrebristen uppstår på grund av att syret förbrukas genom att bakterier bryter ned organiskt material. Samtidigt bildas bland annat koldioxid, som ytterligare ökar risken för syrebrist i dessa utrymmen.

Vid dålig syresättning, till exempel i stillastående avloppsvatten och i långa ledningar, finns det risk för att den fortsatta bakteriella nedbrytningen bildar gaser som svavelväte och metan.

Vid nedbrytning av latrin kan ammoniak bildas, som är en irriterande och hälsofarlig gas.

Det kan samlas spränggaser på svårventilerade platser i gruvor och tunnlar, bland annat nitrösa gaser och kolmonoxid. Spränggaser kan leda till förgiftning och kvävning.

Vid en eventuell brand utgör brandröken en akut risk, eftersom det är svårt att släcka bränder i underjordsanläggningar på grund av långa inträngningsvägar. Brandröken är dessutom svår att ventilera ut. Att undsätta och evakuera människor kan därför vara mycket svårt.

Dåligt ventilerade kulvertar och källare där det finns processledningar som innehåller gas och liknande utgör en risk. Läckage från processledningar kan innebära livsfara om giftig eller kvävande gas strömmar ut. Extra farligt är det om gasen är tung i förhållande till luften, eftersom det innebär att det är svårt att ventilera bort gasen.

Ett annat exempel är källarutrymmen till restauranger där öl ibland förvaras i dåligt ventilerade utrymmen. Kvävgas och koldioxid som används för smaksättning och som drivgas kan i sådana utrymmen orsaka syrebrist och leda till kvävningsolyckor.

Rördiken kan vara svåra att ventilera och kan därför samla giftiga gaser som tränger undan syret i luften. Till exempel kan den tunga och giftiga gasen svaveldioxid förekomma vid gasutsläpp från industrianläggningar. Gasen lägger sig som en dimma över ett område och söker sig till lågt liggande platser.

Bensindrivna elverk och fordon som genererar kolmonoxid kan också skapa farlig atmosfär i rördiken.

Containrar gasas ofta med olika kemiska ämnen och blandningar för att skydda godset mot skadeangrepp, när de ska transporteras mellan länder. Dessa ämnen är även skadliga för människor.

Ofta saknas märkning på containrarna om vilka kemiska ämnen och blandningar som använts. Detta är ett stort problem för såväl tullpersonal som godsmottagare över hela världen. Om ventilationshål är förtejpade kan du dock utgå från att containrarna är gasade.