• Se till att saneringszonen är i undertryck

  Vid saneringsarbeten inomhus ska saneringszonen vara i undertryck. Den rena luften ska komma in genom slussen och eventuellt från ett ytterligare luftintag om undertrycket annars blir för stort.
  
  Luften inne i saneringszonen ska omsättas minst 10 gånger per timme. Till exempel krävs en ventilator med ett volymflöde på minst 150 m³/h för ett utrymme med måtten 2 m x 3 m x 2,5 m, vilket ger luftvolymen 15 m³ (motsvarar ett litet badrum). I ett större utrymme kan man behöva placera ut flera ventilatorer. I utrymmen med flera sidoutrymmen kan man också behöva flera ventilatorer, för att få bra omsättning av luften. Alla ventilatorer behöver inte användas för att skapa undertryck utan någon eller några kan placeras inne i saneringszonen för att omblanda och rena luften.
  
  Se till att ni kan kontrollera undertrycket. Det görs lämpligast med en tryckfallsmätare, men i mindre utrymmen kan det vara godkänt att bara kontrollera att plasten på inneslutningen buktar inåt.

  Dammsug, våttorka och efterventilera efter avslutad rivning

  Dammsug och våttorka alla ytor innan saneringszonen lämnas för efterventilering efter avslutad rivning. Efterventilera sedan det inneslutna området för att säkerställa att alla asbestfibrer har ventilerats bort. Det är lämpligt att lämna kvar fläktaggregaten med HEPA 13-filter som renar luften ytterligare 4–12 timmar innan täckplastväggar och luftsluss rivs.
  
  Hur lång efterventileringen behöver vara beror på

  • hur stor luftomsättningen är
  • hur stort utrymmet är
  • hur utrymmet ser ut
  • vad som rivits och hur du har rivit
  • ventilatorernas volymflöde
  • hur god luftomblandningen är.

  Innan du river sluss och inneslutning ska ytor i saneringszonen vara dammfria. Det kan innebära att du efter en tids efterventilering får gå in och våttorka alla ytor en gång till och sedan låta det stå för efterventilering ytterligare några timmar.

• Vad ska man tänka på när man genomför efterventilering?

  Det är själva luftväxlingen (antal luftomsättningar) som är viktig när det gäller efterventileringen, men det är också viktigt hur väl omblandning av luften i utrymmet sker. Ta hänsyn till det här:

  • Luftomsättningen beror på det inneslutna utrymmets volym och vilken flödeskapacitet ventilatorerna (fläktaggregaten) har.
  • Tiden 4–12 h är en uppskattning av hur lång tid det vanligen tar att få ett tillräckligt antal luftomsättningar. Tiden måste dock anpassas efter hur stort saneringsutrymmet är (volymen), hur många ventilatorer man har (volymflödet) och hur god luftomblandningen är.
  • Om det finns sidoutrymmen kan det behövas längre efterventileringstid, på grund av sämre luftomblandning i sidoutrymmena.

  Bakgrunden till den nedre gränsen på 4 timmar har att göra med bland annat eventuell förekomst av områden i inneslutningen med sämre luftomblandning.
  
  De fina asbestfibrerna håller sig svävande längre och följer därför lättare med luftströmmar. Större dammpartiklar som innehåller asbest sjunker något fortare genom luften. De har därför svårare att följa med luftströmmar och kan avsättas på ytor under tiden som man efterventilerar, speciellt i utrymmen med sämre luftomsättning och lägre lufthastighet. Detta är skälet till att man kan behöva gå in och våttorka ytor innanför inneslutningen flera gånger.

  Vilka andningsskydd och övrig skyddsutrustning ska du använda?

  Beroende på vad för slags arbete med asbest ni utför finns det olika krav på andningsskydd. Här är exempel på situationer som kräver olika skydd.
  
  Det är du som arbetsgivare som ska ta fram rutiner för anpassning, kontroll, underhåll och förvaring av andningsskydd. Se till att arbetstagarna kan förstå rutinerna och att rutinerna finns tillgängliga på arbetsstället.
  
  Andningsskydd som ska sluta tätt mot ansiktet, så kallade tätsittande andningsskydd, ska vara individuellt tillpassat (utprovat) efter användaren och tätheten ska provas individuellt genom en så kallad tillpassningsprovning.

• Rivning inomhus

  Använd i första hand ett friskluftsmatat andningsskydd (tryckluftsmatad helmask) med säkerhetstryck och flyktfilter, vid rivning av asbest inomhus.
  
  Om det finns stora svårigheter att använda tryckluftsmatad helmask kan arbetstagare i undantagsfall använda en fläktassisterad helmask med P3-filter (minimum flöde 170 l/min). Då måste du som arbetsgivare klart kunna motivera detta och se till att samtliga följande villkor är uppfyllda:

  • Andningsskyddet är tillpassat (utprovat) efter användaren och tillpassningsprovat. Gör mätningar för att se om andningsskyddet är rätt tillpassat.
  • Andningsskyddet är en helmask och har partikelfilter P3 (TMP3), samt en anordning som gör bäraren uppmärksam på tryckfall i systemet.
  • Du har organiserat arbetet och valt arbetsmetoder som effektivt begränsar dammspridningen, så att koncentrationen av asbestfibrer i luften är mindre än 5 fibrer/cm³.
  • Arbetet är inte fysiskt tungt. Exempel på fysiskt tunga arbeten är manuell bilning, slipning och fräsning.

  Andningsskydd

   Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11)

• Rivning med glove-bag eller motsvarande

  När du river asbest och använder glove-bag eller liknande ska du använda helmask eller fläktassisterad helmask med P3-filter för oförutsedda händelser som kan inträffa.

• Rivning utomhus

  Om du utför dammande arbeten utomhus, till exempel sanering efter en husbrand, kan du använda friskluftsmatat andningsskydd eller fläktassisterad helmask med P3-filter.
  
  När du plockar ner eternit utomhus, till exempel eternittak, kan du använda fläktassisterad helmask med P3-filter eller halvmask med P3-filter vid kortare arbeten.

• Använd dammtäta skyddskläder

  Använd tätslutande skyddsoverall av dammtätt material med fast huva. Dammtäta skyddskläder ska vara klassificerade som dammtäta av tillverkaren och vara märkta med symboler (piktogram) och typnummer som visar vad de skyddar mot.
  
  Lämpliga dammtäta skyddskläder för asbest bör skydda mot kemikalier typ 5 eller lägre, där 5 innebär dammtät. Ju lägre siffra desto bättre skydd. Typ 6 är inte dammtät och ger inte tillräckligt skydd.
  
   Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11)

• Gör täthetskontroll regelbundet

  För att uppnå avsedd skyddseffekt, är det viktigt att användaren av andningsskyddet har gjort en täthetskontroll inför varje arbetspass. I andningsskyddets bruksanvisning hittar du hur täthetskontrollen ska gå till. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Skägg och skäggstubb minskar skyddseffekten avsevärt.

Säkerställ att tätsittande andningsskydd ger rätt skydd

• Gör tillpassningsprovning av tätsittande andningsskydd

  Tillpassningsprovning ska göras när användaren får ett nytt tätsittande andningsskydd, vid byte av skydd och vid förändringar i ansiktet som kan påverka tätheten. Därefter bör du som arbetsgivare göra mätningar regelbundet, lämpligen en gång per år.
  
  Tillpassningsprovning av tätsittande andningsskydd ska göras med en lämplig kvantitativ metod enligt kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning.
  
  En kvantitativ tillpassningsprovning ska användas och passformsfaktorn ska vara minst 2000 vid partikelmätning och minst 500 vid mätning med CNP (undertryck).

  Andningsskydd

• Gör täthetskontroll regelbundet

  För att uppnå avsedd skyddseffekt, är det viktigt att användaren av andningsskyddet har gjort en täthetskontroll inför varje arbetspass. I andningsskyddets bruksanvisning hittar du hur täthetskontrollen ska gå till. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Skägg och skäggstubb minskar skyddseffekten avsevärt.