Asbestfibrer frigörs vid arbete med asbest

När man sågar, borrar, slipar eller på annat sätt bearbetar eller river ner material som innehåller asbest frigörs en stor mängd asbesthaltigt damm. Dammet innehåller nål- eller trådformiga asbestfibrer som svävar i luften under mycket lång tid eftersom fibrerna är mycket lätta och tunna. Även vid högtryckstvättning, tryckluftsblåsning, målarskrapning, stålborstning, rotborstning, sotning och rengöring av material som innehåller asbest kan asbestfibrer frigöras i skadliga halter.

Asbesthaltigt damm kan också förekomma när du demonterar asbesthaltiga packningar och i gruvor vid brytning av bergmaterial som innehåller asbest som förorening.

Riskerna är större när asbest är i fri form

Asbest kan förekomma i fri form i produkter, eller bunden till eller blandad med andra ämnen. När asbest finns i fri form är riskerna för damm betydligt större än när den är bunden i exempelvis gummi i en packning. Speciellt besvärliga är produkter där asbest förekommer i pulverform, till exempel sprutasbest.

Material där asbest förekommer i bunden form dammar normalt inte nämnvärt så länge som du inte rör i materialet, om inte materialet har börjat vittra sönder.

Hälsoeffekter av att andas in asbesthaltigt damm

Asbesthaltigt damm består bland annat av mycket små nål- eller trådformiga fibrer som kan komma ned i lungorna och orsaka sjukdom i andningsorganen. Asbestfibrer är ofta några tiondels millimeter långa och uppträder oftast i form av fiberknippen som kan spjälkas på längden och bilda mycket tunna fibrer. De mycket tunna fibrer som då uppstår kan vara ned till ett par hundradels mikrometer tjocka.

Asbestfibrer som är mindre än 3 mikrometer i diameter är tillräckligt tunna för att kunna tränga långt ner i lungorna, även om de är långa (längre än 100 mikrometer). Så tunna fibrer kallas respirabla. Vid inandning kan fibrerna stanna kvar i lungorna och ansamlas i lungblåsorna (alveolerna).

Asbestfibrer som har fastnat i lungorna kan sedan transporteras vidare, bland annat till lungsäck och bukhinna, där de ansamlas. Asbestfibrerna kan så småningom fastna, till exempel på ytan av det inre lungsäcksbladet. Därifrån försvinner fibrerna sedan mycket långsamt. En del fibrer blir kvar och kan med tiden orsaka sjukdom.

Asbest kan orsaka allvarliga sjukdomar

Om man andas in asbestfibrer kan man få allvarliga sjukliga förändringar, främst i andningsorganen. Asbestfibrer i asbesthaltigt damm kan ge upphov till flera allvarliga lungsjukdomar, som till exempel cancer.

Att andas in asbestfibrer kan bland annat orsaka sjukdomar som

• mesoteliom
• lungcancer
• asbestos (asbestlunga)
• pleuraplack.

Mesoteliom är en sällsynt men mycket allvarlig form av cancer som kan förekomma även efter låggradig exponering. Mesoteliom uppträder först många år efter det att asbestexponeringen började, vanligen cirka 20–40 år, och i vissa fall efter ännu längre tid.

Under de senaste tio åren har 70–100 personer per år anmält asbestrelaterad arbetssjukdom. Enligt Socialstyrelsens cancerregister avlider fortfarande cirka 100 personer per år i sjukdomen mesoteliom som resultat av tidigare exponering för asbesthaltigt damm.

På vår fördjupningssida om asbest kan du läsa mer om sjukdomar på grund av asbest.

LÄNK Fördjupning om asbest

Byggbranschen är extra utsatt för risker

Sedan 1982 är det helt förbjudet att använda asbest. Trots det är asbest fortfarande en allvarlig hälsorisk. Det är framför allt många yrkesgrupper inom byggbranschen som är utsatta, eftersom asbest ofta finns i byggnader uppförda före förbudet av asbest.

Asbest kan även förekomma i byggnader uppförda efter förbudet på grund av att det har funnits asbesthaltiga byggnadsprodukter i lager som har använts i nyare byggnader. För att upptäcka om det finns asbest och asbesthaltigt material är det viktigt att göra en miljöinventering innan byggnadsarbete startar.

Asbesthaltigt material leder fortfarande till asbestsjukdomar och utgör en hälsorisk vid ombyggnads-, reparations- och rivningsarbete. Yrkesgrupper som kan bli utsatta för skadligt asbestdamm är till exempel

• rivningsarbetare
• byggnadssnickare
• rörmontörer
• elektriker
• golvläggare
• värmetekniker
• ventilationsmontörer
• glasmästare
• inredare
• städpersonal.

Att trampa igenom spröda eternittak kan innebära livsfara

Det finns fortfarande ett stort antal gamla tak kvar som består av asbestcementskivor, så kallade eternitskivor. Eternitskivor har låg bärighet, blir dessutom sprödare av vädrets inverkan och får med åren allt sämre hållfasthet. Detta gör att risken är stor att arbetstagare trampar genom eternitskivor när de arbetar på eternittak. Det kan innebära stor fara att trampa igenom eternittak och det har förekommit olyckor med dödlig utgång när arbetstagare som saknat fallskydd störtat genom eternittak.

Arbetsmiljöverket rekommenderar att man ersätter eternitskivorna med ett annat material när man bygger om eller reparerar byggnader, för att minska risker för exponering vid framtida underhållsarbete. För att yrkesmässigt få riva eternittak och andra asbesthaltiga material krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket.

Föreskrifterna gäller alla verksamheter där det finns risk för exponering av asbest och asbesthaltigt damm.