Mjöldamm

Mjöldammlunga eller bageriastma är en arbetssjukdom som kan drabba dig som utsätts för mjöldamm, till exempel om du är bagare, konditor, kvarnarbetare, pizzabagare eller städare. Det går med enkla metoder att förbättra arbetsmiljön vid mjölhantering och på så sätt minska riskerna.

Mjöldamm kan påverka lungor och hud

Att andas in damm från mjöl kan innebära en hälsorisk. Dammet kan ge dig som arbetstagare flera olika luftvägsbesvär, till exempel rinnande näsa, kliande ögon, hosta eller till och med astma. Det beror på att mjöldammet bland annat innehåller ett enzym som är allergiframkallande.

Du kan också få handeksem och nässelutslag om du har hudkontakt med mjöl. Besvären uppkommer oftast inte direkt utan först efter flera års exponering.

Hur kan man åtgärda risker med mjöldamm?

Du som är arbetsgivare ska se till att halten av mjöldamm i luften på arbetsplatsen inte överskrider det hygieniska gränsvärdet och att dina arbetstagares exponering är så låg som möjligt. Innan arbete påbörjas ska du som arbetsgivare genomföra en riskbedömning. Ett bra sätt att minska halten mjöldamm i luften är att riskbedöma de olika arbetsmomenten var för sig och därefter besluta om åtgärder för att minska exponeringen.

För att minska exponeringen kan du:

  • Ett moment i bageriet som genererar mycket damm är degberedningen. Mindre damm bildas med ett bra arbetssätt genom att exempelvis:

    • Använda lock på degblandaren.
    • Tillsätta mjölet från en silo med en lång strumpa ner i kärlet.
    • Tillsätta degvätskan före mjölet.
    • Starta omröraren i degblandaren med långsam rotation.

    Komplettera gärna med ett punktutsug vid degberedningen för att minska dammängderna ytterligare.

  • All hantering av mjöl i öppna säckar genererar damm, men det går att minska mängden damm i luften genom att exempelvis:

    • Använd punktutsug om du måste tillsätta mjöl för hand.
    • Håll säcken nära trågets botten när du tömmer den.
    • Klipp ett hål i botten på mjölsäcken när du häller så att luft kan strömma igenom säcken.
    • Klipp av överdelen på halvfulla säckar om du hanterar mjölet med skopa. På så sätt behöver du inte gräva långt ner i säcken och utsätts inte för höga halter av mjöldamm.
    • Rulla ihop tomma säckar försiktigt under punktutsug.
  • Om du försiktigt strör ut mjölet över bakbordet när du bakar håller du dammhalterna nere.

    Överväg att använda ett speciellt doftmjöl (”dammfritt mjöl”) när du bakar ut. Doftmjöl har större mjölpartiklar och innehåller ofta lite fett. Det gör mjölet tyngre vilket i sin tur minskar mängden damm.

  • Ett välstädat bageri har låga dammhalter. Det bästa är om man dammsuger upp mjölspill direkt och städar efter varje arbetspass. Att du som arbetsgivare inför bra städrutiner med tydliga instruktioner för hur städningen ska utföras och hur ofta är därför viktigt.

    Dammsug och våttorka för att göra rent. Använd centraldammsugare eller industridammsugare med effektiva filter, men tänk på att utrustningen ska vara elektriskt ledande. Då minskar risken för statisk laddning, som annars kan orsaka stötar och dammexplosioner.

    Undvik tryckluft för att göra rent. Blås inte bort mjölet, eftersom det lätt yr upp igen och då ökar dammhalten i luften. Undvik också att göra rent med sopborste. Det sprider dammet. Skrapa hellre bort mjölet, eller använd en borste som är kopplad till en dammsugare.

  • Du som arbetsgivare kan se över arbetsmiljön så att antalet arbetstagare som exponeras för mjöldamm begränsas. Genom att kapsla in transportband och avsvalningsplatser eller på annat sätt avgränsa särskilt dammande sektioner i bageriet minskar spridningen av mjöldamm i lokalen och färre arbetstagare exponeras.

  • Om du hanterar mjöl kan din hud lätt bli uttorkad och det kan i sin tur leda till eksem. Håll händernas hud hel och sprickfri genom att smörja in händerna med handkräm, så minskar du risken avsevärt.

  • Du som arbetsgivare ska informera arbetstagarna vilka risker som finns med mjöldamm och hur de ska arbeta för att minska riskerna.

Arbetsgivaren ansvarar för riskerna med mjöldamm

om arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med mjöldamm, precis som du har ansvar för all arbetsmiljö. Du ska känna till arbetsmiljölagen och övriga arbetsmiljöregler.

Arbetstagare och skyddsombud är viktiga för en god arbetsmiljö

Arbetstagare och skyddsombud har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Som arbetsgivare ska du ge alla arbetstagare möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel kan du låta arbetstagarna föreslå åtgärder eller lämna synpunkter på åtgärder som du har genomfört.

Arbetstagares medverkan i arbetsmiljöarbetet

Du som arbetstagare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i att genomföra de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Du ska följa arbetsgivarens instruktioner. Du ska också rapportera till din arbetsgivare eller till ditt skyddsombud, om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.

Kemisk riskkälla

Mjöldamm räknas som en kemisk riskkälla. Du kan läsa mer om arbete med kemiska riskkällor i vägledningen till kemireglerna och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön kapitel 7 om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor

LÄNK Vägledningen till kemireglerna

LÄNK Kapitel 7 om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön 

Senast uppdaterad 2024-10-10