Exempel på när kontinuerlig gasmätning normalt behövs är vid

• inomhusförvaring av självantändande och giftig gas
• inomhusförvaring av större mängder gas som är frätande
• anslutningar till distributionssystem och förbrukningsställen för gas
• större kylanläggningar inomhus med ammoniak eller brandfarlig gas som köldmedium
• vissa arbeten i slutna utrymmen
• gashantering i djupa diken, gropar, kulvertar, trånga källarutrymmen och liknande platser där tung gas kan samlas.

Utrustning för kontinuerlig gasmätning kan vara fast installerad eller portabel.

Du som arbetsgivare bör utföra täthetskontroller regelbundet. Hur ofta du bör utföra kontrollerna beror på vilken gas som hanteras och förhållanden på arbetsplatsen som till exempel:

• konsekvenser av läckage
• utrustningen som gasen finns i (exempelvis antal skarvar på rörledningar)
• om det finns fast installerad utrustning för gasmätning.

Täthetskontroll bör alltid utföras när nya system tas i drift och efter längre tids uppehåll i användningen.

Du kan spåra läckande gas med såpvatten direkt på ledningen eller genom att använda direktvisande gasmätningsinstrument.

Du som arbetsgivare ansvarar för att hanteringen av gaser i verksamheten är tydligt skyltad så att riskerna blir synliga för de som kan exponeras. Det gäller även där gaser förvaras. Vilka skyltar som kan behövas kan du läsa mer om i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser.

Utrustning, rörledningar och behållare måste också vara uppmärkta så att det tydligt framgår vilka gaser som de innehåller.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser.

Om bedömningen visar att hanteringen av gaser i verksamheten medför en risk kan du som arbetsgivare behöva installera ett larm. Larmet kan kopplas till en gasdetektor. Larmet ska utgöras av ljud- eller ljussignaler eller ett talat meddelande.

Gasdetektor och larm kan varna för akuta hälsofarliga halter eller uppmärksamma på läckage så att du kan åtgärda fel och förebygga risker.

Utrustning som ska användas vid olyckor bör finnas tillgänglig, när det krävs snabb och säker utrymning. Sådan utrustning ska bara användas vid akuta olyckor och inte vid vanligt arbete.

I verksamheter där det finns risk för kraftig exponering av gas som kan kräva snabb behandling med syrgas bör det finnas

• stationär eller bärbar utrustning för behandling med syrgas
• personal som är utbildad för att hantera denna utrustning.

Tillgång till nöddusch och ögonspolning behövs när det finns risk för stänk av farlig kondenserad gas (gas som är i flytande tillstånd med ett ångtryck på över 3 bar vid 50 °C) eller om det finns risk för att ögonen utsätts för skadlig gas.

Att hamna i syrgasfattig atmosfär är ytterst farligt eftersom medvetslöshet inträder mycket snabbt. Vid hantering av inerta gaser finns det risk för låg syrgaskoncentration i luften, eftersom inerta gaser tränger undan syret i inandningsluften. Exempel på inerta gaser är argon, koldioxid, helium och kvävgas.

Du som arbetsgivare är skyldig att se till att syrgashalten i lokalen inte understiger 20 volymprocent.

Om syrgashalten understiger 20 volymprocent är det viktigt att återställa den normala syrgashalten till 21 volymprocent med olika ventilationsåtgärder. Kontinuerlig syrgasmätning är lämplig vid dessa tillfällen. Under tiden behöver du informera arbetstagarna om den låga syrgaskoncentrationen med skyltar och ljud- eller ljussignaler. Om syrgaskoncentration understiger 18 volymprocent måste alla arbetstagare som vistas i lokalen använda andningsapparat.

Det är viktigt att du ser till att alla arbetstagare får instruktioner och övar på att använda andningsapparat om de kan behöva sådan utrustning i arbetet. Det bör finnas särskilda skriftliga rutiner för såväl instruktioner om användning, som om skötsel och underhåll av andningsapparat.

Vissa gaser är brandfarliga. Med brandfarliga gaser menar man gaser som vid 20 ºC kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Exempel på brandfarliga gaser är

• acetylen
• metan (naturgas eller biogas)
• ammoniak
• vätgas.

Även gaser i vätskefas, som till exempel gasol, räknas som brandfarliga gaser.

Högre syrgashalt än det normala kan också vara en brandrisk. Luft innehåller normalt 21 volymprocent syrgas. Om medelhalten är över 22 volymprocent utgör det en ökad risk för brand.

Förhöjd syrgaskoncentration i luften kan förekomma i närheten av läckande behållare och distributionsanläggningar för syrgas. Hög syrgashalt i anslutning till brandfarliga ämnen eller material utgör en stor brandrisk och du som arbetsgivare behöver vidta åtgärder för att minska riskerna.

Normalt är det är säkrast att förvara behållare som innehåller gas utomhus. Inomhusförvaring kan vara aktuell om det är fråga om mindre mängder.

Det kan vara farligt att förvara brandfarliga och självantändande ämnen i ett förråd med brandunderhållande gas, exempelvis syrgas. Risken för att gasen antänder är stor vid en eventuell olyckshändelse.

Många kondenserade gaser har en väldigt låg temperatur som lätt kan ge köldskador på hud och ögon vid direktkontakt. Om det finns risk för stänk i ögonen av sådana gaser är det därför viktigt att använda täta skyddsglasögon eller visir. Välisolerade handskar ger ett gott skydd mot köldskador på händer.