Kvartsdamm

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och kan ge upphov till bland annat silikos som är en obotlig lungsjukdom. Här kan du läsa hur du som arbetsgivare undviker spridning av kvartsdammet samt hur du ser till att dina arbetstagare skyddas mot exponering.

Vad är kvarts?

Kvarts är ett mineral som består av kiseldioxid (SiO2) och ingår i våra vanligaste bergarter som sandsten, granit och gnejs. Kristobalit har samma kemiska formel och samma egenskaper som kvarts, men har en annan struktur till ytan. Kristobalit är en form av asbest som bildas vid mycket höga temperaturer.

Stendammet från arbete med sand-, berg- och stenmaterial innehåller till viss del mycket små kvartspartiklar som vid inandning kan nå längst ner i alveolerna i luftvägarna och på sikt leda till lungskador. De minsta partiklarna kallas för respirabla partiklar. Det är därför viktigt att undvika inandning av stendamm vid allt arbete med stenmaterial.

I vilka arbetsmiljöer finns kvartdamm?

Kvartshaltigt damm finns där grus och sten bearbetas, det vill säga i verksamheter som

  • brytning av mineral i gruvor och dagbrott
  • krossverk och betong- och betongvaruindustri
  • stenindustrin
  • byggnads- och anläggningsarbete
  • stål- och metallframställning
  • porslins- och keramiktillverkning
  • glas- och slipvarutillverkning
  • tillverkning av glasull
  • färg-, plast- och limtillverkning
  • gjuterier
  • asfaltverk
  • hantering av rotsaker inomhus
  • tandtekniska laboratorier
  • sandupptagning från gator.

Riskerna med kvartsdamm

Kvartsdamm kan komma ned i lungorna

Damm från mineraliska material, såsom sten- och betongdamm består av mycket små partiklar som kan komma ned i lungorna vid inandning, och kan därför komma att påverka lungorna vid långvarig exponering.

Vid inandning kommer partiklarna i kontakt med alveolerna (lungblåsorna) som är längst ner i lungorna där luftombytet sker. Där kan stora mängder små kvartspartiklar fastna.

Kroppen kan inte göra sig av med kvartsdamm som har andats in.

Partiklar som har fastnat i lungornas alveoler kan kroppen inte göra sig av med. De kapslas in i bindväven och kan orsaka inflammation och ärrvävnad, vilket gör att lungornas volym gradvis minskar. När skadan blivit mer utbredd blir personen andfådd vid lättare ansträngning och till sist även i vila, vilket även medför en ökad belastningen på hjärtat.

Det tar ofta 10–30 år innan man blir sjuk

Exponering för kvartsdamm kan orsaka lungsjukdomen silikos. Det tar oftast mellan 10 och 30 år efter att någon blivit exponerad för kvartsdamm innan sjukdomen uppträder. Det allra tidigaste stadiet i sjukdomen kan vara svårt att upptäcka, även på röntgen.

På lång sikt kan exponering för kvartshaltigt damm även ge upphov till KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungcancer.

Mellan åren 2013 och 2022 har 0–4 personer årligen avlidit i silikos i Sverige. Alla har varit män över 65 år.

Arbetsmiljöverket har tagit fram två kunskapssammanställningar om hälsorisker med exponering för kvartsdamm.

LÄNK Hälsorisker av bergdamm (RAP 2015:15)

LÄNK Kvarts och dess cancerframkallande förmåga (RAP 2011:5)

Så här kan du åtgärda riskerna med kvartsdamm

  • Vid hantering av kvartshaltigt material ska du som arbetsgivare välja metoder och arbetsutrustning som gör att kvartshaltigt damm sprids så lite som möjligt. Exempel på effektiva åtgärder är att vattenbegjuta materialet eller förbehandla det med dammbindande medel för att minska spridningen av damm när materialet används.

  • Ett annat sätt att undvika kvartshaltigt damm är att kapsla in den dammande processen. Inkapslingen ska vara så tät som möjligt, med ett undertryck så att kvartsdammet förs bort.

    Om inkapsling inte är ett möjligt alternativ, kan processventilation med tillräcklig kapacitet vara ett annat sätt att minska halten kvartsdamm till luften.

     

  • Vid arbete från hytt ska tilluften vara så fri från damm som möjligt. Tilluftsaggregat till hytter bör ha finfilter med minst 90 % avskiljningsgrad av 0,4 mikrometer (µm) partiklar (filterklass F8).

    Du bör använda finfilter i kombination med ett lämpligt grundfilter, även kallat förfilter. Andra filterkombinationer kan också användas om de ger tillräcklig avskiljningsgrad.

    Vid bedömningen av avskiljningsgraden kan standarden SS-EN 779 användas.

  • Här är exempel på arbeten där du som arbetsgivare kan byta ut kvartshaltig sand:

    • På gjuterier kan kvartshaltig sand bytas ut mot olivinsand som formmaterial.
    • Vid blästring kan exempelvis glaskulor ersätta kvartssand.
    • I kemisk-tekniska produkter kan exempelvis perlit ersätta kvartshaltigt material.

    Om ett kvartsfritt blästermedel används vid blästring av kvartshaltiga ytor  bör du rengöra det använda blästermedlet från kvartshaltigt damm innan det återanvänds.

  • Ventilationen i lokaler där dammande arbeten pågår ska ha tillräcklig kapacitet för att halten kvartsdamm i luft ska vara under det hygieniska gränsvärdet för respirabelt kvarts i luften. Förse den arbetsutrustning som används med punktutsug där kvartsdammet genereras, det vill säga vid dammkällan. Utrustning och anordningar ska underhållas regelbundet, för att kunna ha avsedd skyddseffekt. Till exempel ska du regelbundet kontrollera och byta fläktfiltret.

    I riskbedömningen av arbetet ingår att en kontroll av att halten kvartsdamm i luften är under det hygieniska gränsvärdet. Kontrollen kan göras genom exponeringsmätningar eller genom referensmätningar.

    LÄNK: Exponeringsnivåer av kvartsdamm i arbetsmiljön (dokument)

  • Arbetsställen där kvartshaltigt material hanteras ska hållas rena med städmetoder som minimerar dammspridningen. Undvik torrsopning eftersom borsten virvlar upp kvartsdammet och ökar halten av kvarts i inandningsluften. Golvskrapa eller dammsugning med ett finfilter är bättre städmetoder.

  • Om filtermaterial som innehåller kristobalit används för vattenrening ska filtermaterialet hanteras i en sluten process. Kristobalit är en form av kvarts. Effektiva åtgärder för att hindra spridning av kvartsdamm är att tömma pulvret under vattenytan och använda säcktömmare, om en sluten process inte är möjlig.

     

Kunskaper om risker

Du som arbetsgivare ska se till att du och dina arbetstagarna får kunskap om kvartsdamm och hur ni kan skyddas mot exponering. Om du som arbetsgivare ser att ni saknar aktuell kunskap om hälsorisker med kvartsdamm och de olika alternativ som finns för att minska exponering, kan företagshälsovård eller annan expertis på området vara en bra resurs att utnyttja.

För register över de som har exponerats för kvartsdamm

Kvartsdamm är klassat som ett så kallat CMR-ämne, alltså ett ämne som är cancerogent, mutagent eller reproduktionsstörande. Du som arbetsgivare ska därför föra ett register över de arbetstagare som exponerats för kvartsdamm i en sådan omfattning att det kan innebära risk för ohälsa.

Registret ska innehålla uppgifter om

  • arbetstagarens namn
  • arbetsuppgifter
  • vilka CMR-ämnen som arbetstagaren exponerats för
  • uppmätt eller uppskattad exponering.

Arbetsgivaren ska spara registret under minst 40 år efter att exponeringen har upphört.

Exponeringsnivåer av kvartsdamm i arbetsmiljön

Du kan undersöka exponeringsnivåer av kvartshaltigt damm på arbetsplatsen genom

  • att utföra exponeringsmätningar på den egna arbetsplatsen

eller

  • att på olika sätt bedöma nivån av kvartsdamm i luften på arbetsplatsen.

Exponeringsnivåer av kvartsdamm på arbetsplatsen är ett viktigt underlag när du ska göra en riskbedömning.

Arbetsmiljöverkets krav på att skicka in obligatoriska exponeringsmätningar av kvartsdamm på arbetsplatsen är sedan flera år borttaget. Sedan 2015 kan du som arbetsgivare göra egna bedömningar på arbetsplatsen för att förvissa dig om vilka nivåer av kvartsdamm som arbetstagarna exponeras för.

Exempel på hur du som arbetsgivare kan göra en bedömning av halten kvartsdamm i luft, utan att göra egna exponeringsmätningar, är att

  • använda dig av exponeringsmodeller och beräkningar
  • använda referensmätningar från en annan arbetsplats med likvärdiga förhållanden
  • utnyttja erfarenhet och kunskap inom branschen om risker och graden av exponering vid olika verksamheter eller vid olika arbetsmoment
  • ta del av befintlig risk- och skyddsinformation, såsom uppgifter i säkerhetsdatablad eller liknande om materialet eller produkten.

Exponeringsnivåer av kvartshaltigt damm utomhus

När du som arbetsgivare ska bedöma risker för kvartshaltigt damm utomhus, är det viktigt att uppmärksamma att yttre faktorer som temperatur, luftfuktighet, väderlek och årstid kan påverka exponeringen och variera stort.

Om du gör egna exponeringsmätningar bör de göras vid normala driftsförhållanden och när det inte är nederbörd, dis eller dimma.

Referensmätningar kräver likvärdiga förhållanden

En förutsättning för att använda referensmätningar är att förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats där referensmätningar har utförts. Likvärdiga förhållanden förutsätter att arbetsmetoder, ventilation och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning.

I din riskbedömning ska det finnas en tydlig dokumentation som redovisar de likvärdiga förhållandena. Företag inom samma typ av verksamhet kan genomföra gemensamma referensmätningar.

Om förhållandena på arbetsstället förändras så att exponeringen påverkas ska du som arbetsgivare göra en ny undersökning och riskbedömning. Arbetsmiljöverket har alltid möjlighet att ställa krav på att du som arbetsgivare ska göra en exponeringsmätning av kvartsdamm i luften om det vid en inspektion finns skäl att misstänka att gränsvärdena överskrids.

Senast uppdaterad 2024-10-15

Information som gäller från 2025-01-01.