Du som arbetsgivare ska alltid göra en individuell riskbedömning av arbetstagare som är gravida, har nyfött barn eller ammar, som kan exponeras för cytostatika och cytotoxiska läkemedel.

LÄNK: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitel 7 om gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare

Om arbetstagare har en aktiv sjukdom i hud, slemhinnor, lever och lungor, har eller har haft någon blodsjukdom eller har avsevärt nedsatt lungfunktion och samtidigt exponeras för cytostatika och cytotoxiska läkemedel finns risk för förstärkt skadlig effekt.

Arbetstagare som har dessa sjukdomar bör därför undvika att arbeta med cytostatika och cytotoxiska läkemedel. Det är därför viktigt att du som arbetsgivare informerar om riskerna så att arbetstagare vet om riskerna och kan meddela dig om de har någon av dessa sjukdomar.

Om arbetstagare samtidigt exponeras för joniserad strålning och cytostatika eller cytotoxiska läkemedel, finns risk för förstärkt skadlig effekt. Arbetstagare som arbetar med dessa läkemedel bör därför undvika att under samma tidsperiod arbeta i verksamhet med joniserande strålning (kategori A enligt Strålsäkerhetsmyndigheten).

Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagare som bereder och administrerar läkemedel med cytotoxisk effekt har genomgått särskild utbildning och har kunskaper om de hälsorisker exponering kan medföra.

Utbildningen ska informera om de skyddsåtgärder som ska användas och minst omfatta

1. vilka risker arbetet innebär
2. säkra sätt för beredning och administrering
3. de skyddsåtgärder som krävs
4. hur läkemedelsavfall, material och kroppsvätskor som är kontaminerade med läkemedel ska tas om hand.

Det finns flera aktörer som ordnar dessa utbildningar. Bland annat ordnar Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) utbildning som riktar sig till sjuksköterskor och undersköterskor som hanterar cytostatika (cytostatikakörkort).

Många regioner och kommuner har tagit fram utförliga riktlinjer för hur cytostatika och cytotoxiska läkemedel ska hanteras säkert.

I vårdhandboken och EU:s vägledning "Guidance for the safe management of hazardous medicinal products at work", finns detaljerad information om hur läkemedel som kan orsaka ohälsa kan hanteras.

Vårdhandbokens webbplats

EU:s vägledning Guidance for the safe management of hazardous medicinal products at work, på European Agency for Safety and Helth at Works webbplats

All läkemedelsberedning ska utföras i lokaler som är särskilt avsedda för ändamålet. En lokal med undertryck som tillträds via sluss med övertryck, är ett särskilt effektivt sätt att förhindra spridning av cytostatika och cytotoxiska läkemedel till den övriga lokalen och minska risk för exponering.

Du som arbetsgivare är dessutom skyldig att se till att det finns en särskilt inredd plats i sådan lokal där all beredning av cytotoxiska läkemedel ska ske. Lokalen ska vara utrustad så att arbetstagare kan ta hand om spill av cytotoxiska läkemedel utanför beredningsplatsen.

En anordning för att hindra spridning av läkemedel utanför beredningsplatsen kan till exempel vara en bricka med absorberande material som lätt kan samla upp spillet. Utforma brickan så att den på ett enkelt sätt kan placeras i riskavfallsbehållare.

I första hand ska ett slutet system eller en säkerhetsbänk (klass II, III) användas för att förhindra att arbetstagare exponeras vid beredning av läkemedel med cytotoxisk effekt. Om riskbedömningen visar att samma skyddsnivå kan uppnås får andra åtgärder vidtas istället.

Säkerhetsbänken bör endast användas för beredning av cytostatika och cytotoxiska läkemedel. Placera bänken så att drag från dörrar och fönster inte påverkar funktionen och se till att ingen annan aktivitet än tillredning förekommer samtidigt i lokalen.

För att undvika spridning av förångat läkemedelsspill från säkerhetsbänken bör bänkens ventilation alltid vara påslagen. Arbetstagare bör öka ventilationen till full styrka minst 30 minuter före användandet och sätta den på halvfart först 30 minuter efter avslutad användning.

Om säkerhetsbänken används för att tillreda läkemedelssubstanser som förångas (till exempel cyklofosfamid), bör du som arbetsgivare komplettera dess HEPA-filter med gasavskiljande filter.

En säkerhetsbänk ska vara lätt att rengöra och sanera. Se därför till att det finns noggranna skriftliga rutiner för regelbunden rengöring, sanering och filterbyte.

Slutna system som används för att bereda läkemedel ska vara täta. Du som arbetsgivare ansvarar för att genomföra täthetsprovning innan systemet används. Täthetsprovningen bör göras av ett oberoende provningsorgan och resultatet måste dokumenteras skriftligt.

När du som arbetsgivare installerar en säkerhetsbänk måste du kontrollera att den fungerar som det är tänkt. Därefter ska du kontrollera säkerhetsbänkens funktion årligen och efter varje filterbyte.

Det är också lämpligt att kontrollera larmsystemets funktion och larmgränser samt teoretisk medelhastighet i arbetsöppningen.

Du som arbetsgivare är skyldig att kontrollera arbetstagarnas arbetssätt så att inte cytotoxiska läkemedel sprids utanför säkerhetsbänken eller det slutna systemet.

Det är lämpligt att kontrollera arbetssättet hos så många som möjligt av dem som vanligen gör tillredningar av cytostatika och cytotoxiska läkemedel, speciellt innan de börjar utföra arbetet rutinmässigt.

Arbetstagare som städar lokaler eller ytor i verksamheter där cytostatika och cytotoxiska läkemedel förekommer löper ökad risk att exponeras för dessa ämnen. Det är viktigt att du som arbetsgivare tar fram skriftliga städrutiner som hjälper arbetstagarna att arbeta säkert och minimera riskerna.

Det är lämpligt att städrutinerna beskriver hur ofta städning ska utföras och av vem, samt vilken typ av städning som är lämplig i olika situationer. Rutinerna bör också tydliggöra vilken personlig skyddsutrustning som behövs för det specifika städuppdraget.

En rekommendation är daglig städning av

• ytor och golv i allmänna ytor
• ytor och golv i patientrum, toaletter och duschar
• förråd
• säkerhetsbänkar.

Därutöver är det lämpligt att arbetstagare som bereder cytostatika och cytotoxiska läkemedel städar ytorna i beredningslokalen direkt efter avvändning.

Vatten och rengöringsmedel går i allmänhet bra att använda vid rengöring. Erfarenhet har visat att flertalet läkemedelssubstanser inte löses upp av sprit. Om en säkerhetsbänk torkas av med sprit finns därför risk att läkemedelssubstansen sprids ut över underlaget.

Det bästa sättet är därför att först torka med sterilt vatten och därefter med sprit. Leverantören av läkemedlet kan också rekommendera ett särskilt sätt att städa en specifik läkemedelsubstans.

I EU:s vägledning "Guidance for the safe management of hazardous medicinal products at work" finns information om städning av verksamheter där cytostatika och cytotoxiska läkemedel används:

EU:s vägledning Guidance for the safe management of hazardous medicinal products at work, på European Agency for Safety and Helth at Works webbplats (på engelska)

Skyddsrockar, sängkläder och dylikt innebär en risk om de har blivit förorenade, till exempel av spill eller kräkningar. Därför är det viktigt att hantera förorenade textilier separat och att det finns en skriftlig rutin för detta.

Samla in förorenade textilier i vattenlösliga, märkta plastpåsar och förslut dem innan de förs över till märkta tvättpåsar för transport till tvätt.

Ta hand om spill av cytostatika eller cytotoxiska läkemedel med en gång så att det inte hinner torka in. Om spillet sker på till exempel en arbetsyta, avställningsplats eller på golvet är det oftast bäst att torka upp med absorberande material som har fuktats med lämpligt saneringsmedel.

Du som arbetsgivare kan få information hos tillverkaren av läkemedlet om vilket saneringsmedel som är lämpligt att använda. Det är viktigt att saneringsmaterial finns lättillgängligt där du bereder läkemedlet.

Avfall som innehåller cytostatika och cytotoxiska läkemedel klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2020:614). Därför är det viktigt att hantera överlämnande av läkemedelsavfall så att hälsorisker undviks. Det ska också finnas skriftliga rutiner för avfallshantering tillgängliga.

Märk gärna behållare med avfall som innehåller cytostatika eller cytotoxiska läkemedel:

”Läkemedelsavfall: cytostatika/cytoxiskt läkemedel”.

Arbetstagare som vårdar till exempel cytostatikabehandlade patienter i hemmet behöver tydligt information om riskerna. Du som arbetsgivare ska se till att det finns skriftliga instruktioner för hantering av avfall och förorenat material och om var sådant ska slängas.