Alla bör bära hjälm vid arbete med smältning och gjutning av metaller. Det finns dock utrymmen där ett hjälmtvång inte framstår som rimligt, till exempel för att det inte finns någon som helst risk att föremål faller ner eller slår ut.

Annan lämplig personlig skyddsutrustning är till exempel flamskyddskläder, som skyddar mot stänk av smälta. Vilken utrustning som är lämplig beror på vilka risker som arbetstagarna utsätts för.

Det finns olika slags skydd, till exempel koboltblått glas eller guldvisir, som skyddar ögonen mot vissa typer av strålning som mycket ofta förekommer vid smältning och gjutning av metall, till exempel infraröd strålning och värmestrålning. Sådan direkt värmestrålning med kraftig intensitet i det infraröda området kan ge upphov till ögonförändringar på längre sikt, även om den inte medför akuta skador.

Kontaktlinser kan vara olämpliga vid arbete där hög värmestrålning förekommer.

Vägen till nödduschen ska alltid vara fri, eftersom arbete med smält metall medför risk för brännskador på grund av stänk.

Kontrollera regelbundet att nödduschen inte är blockerad och att den fungerar. Tänk på att installera ledningarna så att vattnet inte kan hettas upp eller bilda ispropp. Vattnet bör vara tempererat med temperaturvakt. Vattnet bör vara rent för att undvika infektioner.

Brännskador kan lindras tillfälligt med en speciell gel i form av omslag eller salva. Det är lämpligt att ge instruktioner i anslutning till nödduschen om hur man bör bära sig åt vid brännskador.

Ta fram rutiner för regelbunden städning och rengöring av lokaler och utrymmen. Städning och rengöring är en förutsättning för att säkerställa en ren och säker arbetsplats.

Absorptionsmedel bör finnas till hands. Använd det för att suga upp spill som kan medföra halka eller risk för brand, till exempel olja, fett, smörjmedel och bindemedel från gjutning och pressgjutning.

Minska bullret så mycket som möjligt, till exempel genom att avskärma, dämpa och isolera bullerkällor som exempelvis urslagning av skänkar, krossning av stelnad slagg och metall och skrammel av metall från hantering av skrot, chargering av ugnar eller vid svalbäddar.

Det går att förebygga vibrationsskador. Välj lämplig arbetsutrustning och lämpliga tillbehör och gör regelbunden service och underhåll av dem.

Vibrationer förekommer till exempel

• vid rensning av gjutgods med handhållna maskiner, som slagghacka, slipmaskin och mejselhammare
• i fordonshytter när fordonen körs på ojämnt underlag
• i kontrollrum där golv och manöverbord kan vibrera.

Läs mer på vibrationssidorna om hur du kan uppskatta exponeringen för vibrationer.

Lämpliga åtgärder för att minska riskerna för belastningsskador:

• Använd lyftanordningar eller annan hanteringsutrustning vid hantering av gjutgods, infodringsmaterial eller arbetsredskap som är tunga, varma eller svåra att greppa.
• Undvik manuella arbetsmoment som innebär att liknande arbetsrörelser upprepas ofta under arbetsdagen. Om det är möjligt, använd i stället maskiner eller organisatoriska åtgärder, som att ge arbetstagarna olika arbetsuppgifter under dagen.
• Använd lämplig arbetsutrustning för att förebygga och minska riskerna för personskador och onödigt tröttande belastningar vid rensningsarbete. Exempel på arbetsutrustning är lyftanordningar, justerbara fixturer, jiggar och arbetsbord, knackmaskiner, rensautomater samt rensrobotar.
• Minimera behovet av rensningsarbete genom förebyggande åtgärder, till exempel genom konstruktion av detaljer och beredning av formar och kärnor.

Läs mer om belastningsergonomi.

Fukt som kommer in i smältan och förgasas kan orsaka explosioner. Därför ska insatsmaterial och arbetsutrustning hållas torrt.

Viktiga åtgärder för att undvika explosioner kan till exempel vara att

• vid inköp ställa krav på materialets skick
• ha rutiner för kontroll av materialet
• vid förvaring skydda materialet mot fukt, olja och liknande
• förvärma eller på annat sätt torka materialet.

Vid inköp av smältmaterial kan rutiner behövas som tar hänsyn till riskerna. Inköpsrutinerna bör säkerställa

• materialets kvalitet och att materialet inte innehåller ämnen som till exempel blyföroreningar, färgrester, giftigt eller hälsofarligt innehåll, radioaktivt material eller andra föroreningar
• att materialet har rätt fuktinnehåll, att materialet förvaras och hanteras på ett torrt sätt, att materialet transporteras i slutna behållare och att upplagsrester är täckta.

Bra belysning är en förutsättning för en bra arbetsmiljö och för att arbetstagarna ska kunna arbeta säkert.

Ledningar och rör för el, vatten eller andra medier ska vara skyddade, så att de inte kan skadas av utrinnande smälta av metall eller slagg.

Se till att det finns utrustning eller en grop för säker nödtappning. Om nödtappningen kan ske säkert påverkas av utformning, placering och underhåll. Det är lämpligt att placera en grop eller skänk för nödtappning nära och i samma nivå som tappstället.

Vid till exempel ett haveri kan personalen bli instängd om den normala utgången inte går att använda. Markera därför gärna alternativa vägar ut ur lokalen. Haverier kan inträffa i samband med arbete nära smälta eller hantering av smälta, till exempel vid

• chargering av ugn
• arbete vid tapp- respektive gjutplan
• krokning av skänk
• avgjutning
• arbete under eller bredvid ugn.

Lämna tillräcklig skvalpmån vid transport av smält metall eller slagg i skänk med öppen badyta. Exempel på skänk med öppen badyta är bägarskänk. En skvalpmån om 0,1 x badytans diameter är i allmänhet tillräcklig för att smältan inte ska skvalpa över.

Det är viktigt att det finns rutiner för underhållsarbetet, till exempel för när, hur ofta och hur underhåll ska utföras, vem som ska utföra det och hur det ordinarie arbetet ska skötas när underhåll pågår. Tänk också på:

• Anpassa produktionsförhållandena till underhålls- eller reparationsarbete som utförs under pågående drift. Underhålls- och reparationsarbete måste ofta utföras under pågående produktion eftersom processerna sker med kontinuerlig drift. Samordning av underhålls- eller reparationsarbete och pågående produktion är speciellt viktig när det finns särskilda risker.
• Planera utrymmen för reparations- och underhållsarbete vid ny- och ombyggnader. Arbetet måste ibland utföras i trånga utrymmen och på platser där möjlighet till användning av hjälputrustning kan vara begränsad.
• Se till att underhåll och reparation kan utföras när det är kallt eller varmt. De som utför underhålls- och reparationsarbete måste ofta vistas på platser där personal normalt inte uppehåller sig någon längre tid. Till skydd mot kyla och drag kan därför temporära lösningar behöva tas till, till exempel vindskydd eller värmefläktar. Ibland måste arbetet bedrivas i mycket hög temperatur och kan då behöva organiseras så att värmebelastningen inte blir för hög.