Förebygg riskerna med användning av smittämnen

Du som arbetsgivare kan förebygga många av riskerna som kan uppstå vid arbete med smittämnen. Det gör du genom att utreda och riskbedöma verksamheten, och se till att det finns rätt skyddsåtgärder.

Verksamheter där man använder smittämnen kan vara av mycket olika karaktär. Skyddsåtgärderna ska vara anpassade till de förutsättningar som finns på arbetsplatsen och det arbete som utförs.

För att ta reda på vilka skyddsåtgärder som behövs, ska du göra en systematisk utredning och bedömning av vilka risker som finns och sannolikheten för att de uppkommer. Utifrån resultatet av riskbedömningen väljer du lämpliga skyddsåtgärder.

Gör en utredning och riskbedömning

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, 11 kap. smittrisker finns bestämmelser om hur utredningen och riskbedömningen ska göras och hur urvalet av skyddsåtgärder ska gå till. Du ska bland annat ta hänsyn till

  • mikroorganismens riskklass
  • smittämnets infektionssätt
  • de arbetsmetoder som ska användas
  • vilka validerade metoder som behövs för att oskadliggöra smittämnet.

Under utredningen behöver du också ta hänsyn till om det förekommer mikroorganismer som inte ingår i användningen, men som kan utgöra risk för ohälsa.

Om du inte själv har kunskap om de smittämnen som förekommer och om hur du bäst skyddar arbetstagarna, ska du ta hjälp av expertis. Ofta finns kunskap inom organisationen, men du kan behöva ta hjälp utifrån, till exempel via företagshälsovård eller andra externa experter.

Dokumentera utredningen och riskbedömningen

Du som är arbetsgivare ska dokumentera resultatet av utredningen och riskbedömningen. Dokumentationen ska visa vilka risker du har identifierat och vilka åtgärder som behövs för att undanröja eller minska riskerna.

Se över dokumentationen regelbundet och uppdatera den när något i användningen av smittämnena ändras. Du ska också se till att dokumentationen finns tillgänglig i verksamheten.

Arbetsgivare kan få stöd av en biosäkerhetskommitté

Inom större organisationer där smittämnen används på många arbetsställen eller på olika sätt finns ofta en biosäkerhetskommitté. En biosäkerhetskommitté brukar vara sammansatt av experter från olika discipliner och ha en central samordnare eller handläggare. En sådan biosäkerhetskommitté kan stötta dig vid riskbedömningen och anmälan av verksamheten.

Vidta nödvändiga skyddsåtgärder

Beroende på vad utredningen och riskbedömningen visar behöver du som arbetsgivare tillämpa olika skyddsåtgärder. Vilka skyddsåtgärder som behövs för att undanröja eller minska riskerna varierar beroende på smittämne och användningssätt.

För användning av smittämnen i laboratorier, i rum för försöksdjur och i industriella processer finns olika uppsättningar av skyddsåtgärder som du måste tillämpa, beroende på vilka smittämnen som ingår i användningen.

Åtgärdernas skyddsnivå ska lägst motsvara smittämnets riskklass:

  • Om de smittämnen du använder tillhör riskklass 2, ska du tillämpa skyddsåtgärderna som lägst motsvarar skyddsnivå 2.
  • För användning av smittämnen i riskklass 3 ska du tillämpa lägst skyddsnivå 3.
  • För användning av smittämnen i riskklass 4 ska du tillämpa skyddsnivå 4.

Du hittar åtgärderna för de olika skyddsnivåerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, 11 kap. smittrisker.

Så här väljer du skyddsåtgärder

Du som arbetsgivare ska välja arbetssätt och skyddsåtgärder så att de mikroorganismer som används i verksamheten inte orsakar ohälsa eller olycksfall. Riskerna som du har identifierat i utredningen och bedömningen ska i första hand undanröjas. Om det inte är möjligt ska riskerna minskas så långt det går.

När du överväger vilka skyddsåtgärder du ska välja, ska du följa en viss ordning, enligt den så kallade åtgärdstrappan.

1. Välj ett mindre skadligt smittämne om det är möjligt.

2. Välj arbetsmetoder, processer och tekniska anordningar som motverkar smittrisker.

  • God hygien är grundläggande för att förebygga smitta hos arbetstagare och undvika att sprida smitta vidare.
  • Välj så långt som möjligt sådana arbetsmetoder som minskar risken för stick- och skärskador.
  • Vidta åtgärder så nära källan som möjligt. Använd endast smittämnen inom ett väl avgränsat arbetsområde.
  • Dekontaminera så nära smittkällan som möjligt.
  • Vissa smittämnen behöver du arbeta med i en mikrobiologisk säkerhetsbänk för att begränsa spridning via luften.

3. Håll nere antalet personer som kan bli påverkade

  • Begränsa tillträde till arbetsområdet.

4. Använd personlig skyddsutrustning

  • När andra skyddsåtgärder inte är tillräckliga, är det nödvändigt att använda personlig skyddsutrustning, som ett komplement till andra skyddsåtgärder. Personlig skyddsutrustning får inte användas i stället för andra skyddsåtgärder.
  • Utöver de åtgärder som berör arbetsmetoder och hantering av smittämnen är det viktigt att vidta medicinska förebyggande åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa. Du som arbetsgivare ska kostnadsfritt erbjuda arbetstagaren alla kontroller och åtgärder som behövs enligt riskbedömningen.

    Exempel på medicinska förebyggande åtgärder kan vara:

    • vaccination
    • hälsoundersökningar
    • kontroll av immunitet mot röda hund
    • upprepade serologiska undersökningar
    • immunglobulinprofylax (förebyggande antikroppsbehandling vid misstänkt exponering).

    Det finns vaccin mot vissa smittämnen och du bör erbjuda det när det finns risk för exponering. Vaccination ska dock inte ses som en isolerad åtgärd och kan inte ersätta andra skyddsåtgärder.

  • Det är också viktigt att ha en plan för hur arbetstagarna snabbt ska få tillgång till rätt vård ifall de skulle exponeras för smittämnen, trots att man har vidtagit skyddsåtgärder.

    Planen kan bland annat omfatta medicinsk behandling direkt efter exponeringen, till exempel förebyggande antikroppsbehandling för smittämnet, eller andra medicinska åtgärder, samt kontaktuppgifter för vård.

Anpassa hanterings- och skyddsinstruktioner för verksamheten

Det är viktigt att anpassa hanterings- och skyddsinstruktionerna för användningen av smittämnen för den egna verksamheten. Instruktionerna ska vara skriftliga. Du som arbetsgivare behöver ge arbetstagarna instruktionerna på ett språk som de förstår.

Du som arbetsgivare ska försäkra dig om att arbetstagarna följer instruktionerna och att alla berörda uppfattar dem korrekt.

Bra instruktioner ska ge tydlig vägledning och riktas till arbetstagarna som ska utföra uppgiften.

Instruktionerna kan därför vara olika omfattande, beroende på vilken personalgrupp som ska ha dem. Det är viktigt att du ger tillräcklig information om eventuella risker även till personal som inte arbetar direkt med smittämnena, till exempel disk- och städpersonal eller djurtekniker.

Åtgärder vid spill och andra oönskade händelser

Hanterings- och skyddsinstruktionerna ska alltid redogöra för vilka åtgärder arbetsgivare och arbetstagare ska vidta vid oönskade händelser. En oönskad händelse är till exempel

  • spill
  • stickskada
  • någon annan händelse som skulle kunna leda till ohälsa eller olycksfall.

Du som arbetsgivare ska se till att arbetstagarna övar på de åtgärder som ska vidtas vid oönskade händelser.

Du behöver uppdatera och anpassa instruktionerna och åtgärderna om ni upptäcker något vid övningen som saknas eller inte fungerar som det ska, till exempel skyddsutrustning för nödsituationer eller placeringen av desinfektionsmedel.

Övningen får inte ersättas med en muntlig diskussion eller ett skriftligt prov.

Andra föreskrifter som kan påverka skyddsåtgärderna

  • I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser finns bland annat bestämmelser om ventilation, råd om mikrobiologiska säkerhetsbänkar och hur de ska kontrolleras samt bestämmelser om omklädningsrum.
  • I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, kap. 4 första hjälpen och krisstöd finns bland annat bestämmelser om ögonduschar och hur information om första hjälpen ska anslås.
  • I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, avdelning V kemiska riskkällor finns bland annat krav på riskbedömning av kemiska ämnen och i vissa fall tillstånd.

LÄNK: Arbetsplatsens utformning

LÄNK: Första hjälpen och krisstöd

Senast uppdaterad 2024-11-08