Stenar som kastas okontrollerat kan orsaka skador på människor, egendom, maskiner, fordon och byggnader. Oavsiktlig stenkastning kan leda till allvarliga skador eller dödsfall.

Det finns också risk för sekundära olyckor. Exempelvis kan skadade kraftledningar leda till strömavbrott.

Borrprecisionen har stor inverkan på risken för stenkastning, liksom olämplig hålplacering och håldimension, felaktig hålriktning och längd.

Berggrundens egenskaper påverkar risken för ett okontrollerat sprängningsutfall. Det kan till exempel vara utbredningen av större slag och krosszoner i berget som gör att spränggaser sprider sig i felriktning.

Andra orsaker till oavsiktlig stenkastning kan vara

• olämplig tändföljd
• för stor tidsfördröjning mellan laddningar
• att en sprängkapsels tidsfördröjning har förändrats
• överladdning, för stor mängd sprängmedel
• genomslag från bottenladdningar.

Läs mer om åtgärder mot stenkastning här:

Åtgärda risker vid sprängarbete

När inte allt sprängmedel detonerar vid en sprängning kan sprängmedel finnas kvar, vilket kallas för en dola. Om en dola inte upptäcks eller rensas bort finns risk att den detonerar vid ett annat tillfälle. För att det ska hända behövs ett slag eller friktion mot sprängmedlet, vilket kan uppstå exempelvis vid borrning, skrotning, lastning eller krossning.

Dolor kan vara svåra att lokalisera i den sprängda massan och det betyder att flera yrkesgrupper kan vara utsatta för risker, till exempel geologer, de som lastar berg, de som skrotar och rensar bergytan, de som borrar eller de som arbetar med krossning av berg.

Sprängämnen kan initieras av misstag, vilket kan leda till explosioner och allvarliga olyckor. Sprängämnena kan initieras av en rad olika skäl.

• Skadade stubiner kan brinna fortare eller långsammare än stubiner som är oskadade. Det innebär att laddningen initieras efter olika lång tid, till exempel om en stubin har blivit klämd eller deformerad, blivit fuktig eller kommit i kontakt med olja.
• Gnistor kan bildas vid laddarbete och initiera sprängämnen. Risken är särskilt stor vid hantering av känsliga sprängämnen. Gnistor kan bildas av statisk elektricitet, metallverktyg eller bli en effekt av felaktigt underhåll av elektriska system. Dessutom kan gnistor i vissa miljöer, som underjordiska gruvor, tända brännbara gaser eller damm och orsaka sekundära explosioner.
• Elektromagnetiska störningar kan inducera strömmar eller skapa elektriska fält som kan initiera elektriska sprängkapslar. De elektromagnetiska störningarna kan komma från kraftledningar, transformatorer, radiosändare, åskväder eller svetsning i närheten.

Vid sprängning bildas en tryckvåg som färdas genom luften. Tryckvågen är en stor riskkälla:

• Direkt träff: Luftfyllda organ som öron, lungor, och tarmar skadas lätt av tryckvågen. Exempelvis kan trumhinnor brista. Lungskador kan vara särskilt farliga.
• Flygande föremål: Splitter eller stora objekt som kastas iväg av tryckvågen kan orsaka allvarliga skador.
• Kroppen kastas iväg: Tryckvågen kan kasta iväg en människa, som då drabbas av skador som liknar dem vid fall eller bilolyckor. Tryckvågen kan vara så kraftig att kroppsdelar amputeras.

Det finns risk för personskador kopplade till markvibrationer vid sprängning:

• Byggnader kan få sprickor eller kollapsa, vilket kan leda till att personer som befinner sig i eller nära byggnaderna får skador.
• Personer kan tappa balansen och falla, särskilt på instabila eller lutande ytor.
• Stenar, jord eller andra föremål kan lossna och falla, vilket kan orsaka skador.
• Maskiner eller utrustning kan komma i rörelse, vilket ökar risken för olyckor.

Det finns risker vid hudkontakt eller inandning av sprängämnen och deras ångor. Personer som utsätts för ämnena många gånger och under lång tid kan få kroniska hälsoproblem, som nervskador eller cancer, beroende på hur giftiga ämnena är.

Exempel på risker:

• Hudkontakt: Sprängämnen kan vara frätande och orsaka kemiska brännskador, irritation eller allergiska reaktioner vid direkt kontakt med huden.
• Inandning av ångor: Farliga kemikalier i sprängämnen kan skada lungor och luftvägar, orsaka hosta, andningssvårigheter eller lungskador. Vissa ångor kan vara giftiga och leda till förgiftning, yrsel eller medvetslöshet.
• Kvartshaltigt damm: Vid sprängning och bergfragmentering bildas stora mängder respirabelt damm. Inandning kan orsaka allvarliga lungsjukdomar som silikos, kroniska obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungcancer.

Det ska vara tydligt för alla arbetstagare när och hur de kan återvända till en sprängplats. Stora riskfaktorer är

• försenade detonationer
• farliga gaser
• flygande föremål som kastas iväg av tryckvågen.

Läs mer om att återvända till sprängplatsen:

Åtgärda risker vid sprängarbete