Åtgärda risker vid sprängarbete
Inför en sprängning ska alla risker som går att förutse åtgärdas.
Risker som kan behöva åtgärdas rör till exempel
- hantering av explosiva varor
- borrning och laddning
- initiering av sprängsalvan
- markvibrationer och tryckvågor
- hudkontakt, inandning och farligt damm
- att förebygga oavsiktlig stenkastning
- att förebygga dolor och oavsiktlig stenkastning vid utlastning, skrotning, borrning och krossning
- att se till att det är säkert att återvända till sprängplatsen.
Hantera explosiva varor på säkert sätt
Det finns allvarliga risker med att hantera explosiva varor. Arbeta för att minimera risken för oavsiktliga explosioner, både vid förvaring och transport.
Förvara explosiva varor säkert
- Förvara sprängmedel och sprängkapslar åtskilda.
- Sprängkapslar är känsliga för statisk elektricitet. Förvara sprängkapslar i lådor eller behållare som är tillverkade av ledande material, som metall, med en jordningsanslutning. Undvik plast och andra isolerande material som kan ackumulera statisk elektricitet.
Flytta och transportera explosiva varor säkert
- Placera explosiva varor så att de inte förskjuts, utsätts för stötar eller annat.
- Förse transportfordon med särskilda fack eller lådor för att förvara explosiva varor under transport.
- Förflytta gärna explosiva varor i obruten fabriksförpackning.
- När sprängkapslar och sprängämnen förflyttas eller transporteras samtidigt, är det viktigt hålla dem åtskilda.
- Om transportutrymmet är begränsat, kan en motståndskraftig skiljevägg mellan sprängkapslar och sprängämne ge skydd.
- Vid brand i ett transportfordon ska explosiva varor snabbt kunna lossas.
Explosiva varor kan skadas av mekanisk påverkan, fukt, värme eller ålder. Om det händer ska varorna destrueras och återvinnas på ett säkert sätt. Rådgör med leverantören om bästa sättet att oskadliggöra kasserad explosiv vara. Tillstånd för destruktion och återvinning av explosiva varor prövas av MSB.
Förlust av explosiva varor ska omedelbart anmälas till Polismyndighet enligt 10 §, Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.
Tips! Flera förundersökningar och domar visar att det är enkelt att komma över sprängämnen på en arbetsplats. Sprängarbasen ska säkerställa att explosiva varor förvaras och används på avsätt sätt. På en byggarbetsplats ska Bas-U se till att åtgärder beskrivs för säkert sprängarbete i arbetsmiljöplanen. Några punkter som är viktiga att fundera på för dig som är ansvarig för arbetsställen där sprängning utförs:
- Hur säkerställer ni hur mycket sprängmedel som används?
- Kan sprängmedel komma i orätta händer från arbetsplatsen?
- Har ni kontroll över leveransen av sprängmedel från grossist. Får mottagaren till exempel visa id-kort och sprängtillstånd vid leverans?
Regler för hantering av explosiva varor
Reglerna för hantering av explosiva varor inom arbetsställen som exempelvis gruvor, stenbrott eller bygg- och anläggningsprojekt finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Lagen om transport av farligt gods (2006:263) och förordningen (2006:311) gäller när explosiva ämnen transporteras utanför arbetsstället på exempelvis allmän väg. Följ MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor.
Åtgärda risker vid borrning
Följ alltid sprängplanen, som bör innehålla specifika avsnitt om borrning, laddning och tändning.
Sprängplan – för säker och effektiv sprängning
För att säkerställa att borrning inför sprängning utförs säkert är följande åtgärder de viktigaste.
Noggrann planering och riskbedömning
- Gör en riskanalys innan sprängningen påbörjas för att identifiera potentiella faror, som instabila bergarter, större sprickzoner, vatteninträngning eller om laddade borrhål finns nära nya borrhål.
- Säkerställ att borrhålens placering och vinklar är korrekt beräknade för att undvika ineffektiva sprängningar eller farliga situationer.
Utbildning och kompetens hos arbetstagarna
- Alla operatörer ska ha relevant utbildning i hantering av borriggar, säkerhetsrutiner och nödprocedurer.
- Arbetstagarna bör vara väl insatta i sprängningens specifika förutsättningar.
Regelbundet underhåll av utrustning
- Kontrollera och underhåll borriggar, borrstänger och tillbehör för att förebygga mekaniska fel.
- Utför dagliga inspektioner av utrustningen för att identifiera och åtgärda slitage eller skador.
Använd personlig skyddsutrustning
Det är obligatoriskt att använda
- hörselskydd för att skydda mot buller
- andningsskydd för att undvika inandning av damm
- skyddsglasögon, hjälm och skyddshandskar för att minska risken för skador från flygande partiklar och vibrationer.
Dammbekämpning och ventilation
- Använd vatten eller dammuppsamlare under borrning för att minimera dammbildning.
- Säkerställ god ventilation, särskilt i underjordiska miljöer, för att undvika ackumulering av farliga partiklar.
Kommunikation och samordning
- Upprätthåll tydlig kommunikation mellan borr- och sprängningsteamet för att undvika misstag, som borrning nära laddade borrhål.
Kontroll av berg och borrhål
- Undersök bergets stabilitet för att förhindra stenblock från att lossna.
- Inspektera borrhål regelbundet för att säkerställa att de är fria från hinder eller instabilitet.
- Mät in borrhål för att kontrollera krökning och borravvikelse.
Avstånd till laddade borrhål
- Säkerställ att avståndet är tillräckligt till redan laddade borrhål för att undvika oavsiktliga detonationer. Följ sprängämnestillverkarens rekommendationer för borrningsavstånd baserat på produkternas känslighet och typ av sprängämne. Avståndet mellan laddning och pågående borrning bör vara minst lika stort som halva borrhålsdjupet, men aldrig mindre än 2 m.
Nödberedskap
- Ha tydliga rutiner på plats för nödsituationer och säkerställ att alla arbetstagare känner till dem.
- Placera brandsläckare och första hjälpen-utrustning nära arbetsplatsen.
Åtgärda risker vid laddning
Följ alltid sprängplanen, som bör innehålla specifika avsnitt om borrning, laddning och tändning.
Sprängplan – för säker och effektiv sprängning
Rensa borrhål från stenar, is, jord och vatten innan de laddas. Då används sprängmedlet optimalt och risken minskar för att laddningen inte detonerar. Om berget är sprickrikt kan stenar lossna från borrhålsväggen och täppa igen borrhålet.
Laddkäppar och rensningsverktyg ska inte skapa gnistor
Laddkäppar ska vara av ett material som minskar risken för gnistbildning, till exempel
- trä
- rotting
- antistatbehandlad plast.
Som laddkäpp går det bra att använda en antistatbehandlad slang som pluggats.
Använd blåsrör och andra rensverktyg av mässing, plast eller ett likvärdigt material.
Förladdning
Förladdning gör sprängningen både säkrare och mer effektiv. Förladdning innebär att använda olika typer av material för att stänga in sprängenergin i borrhålet. På så sätt kan man öka sprängverkan, minska risken för oavsiktlig stenkastning och vibrationer och stabilisera sprängladdningen.
Lämpliga material för förladdning:
- i mindre borrhål: torkad, stenfri och relativt grovkornig sand
- i grövre borrhål: finkrossat stenmaterial
- i borrhål laddade med krut: fuktig sand, som är avskild från krutet med en propp av papper, kan användas för att skydda mot oavsiktlig tändning på grund av rivning.
-
- Ökad sprängverkan: Förladdningen hjälper till att stänga in sprängmedlets energi, vilket ökar trycket i borrhålet och gör sprängningen mer effektiv. Detta leder till bättre fragmentering av berget och mindre överblivet material.
- Minskad risk för oavsiktlig stenkastning: Genom att stänga hålet med förladdning hindras sprängenergin från att frigöras okontrollerat. Förladdning minskar risken för att lösa stenar kastas långt iväg vilket är en vanlig fara vid sprängningar.
- Minskade vibrationer: Förladdning hjälper till att dämpa vibrationer och marksvängningar och det är viktigt för att minimera skador på närliggande byggnader, infrastruktur eller andra känsliga områden.
- Förhindrar uppåtriktad kastning: Om sprängladdningen är för nära bergytan kan explosionen leda till att material kastas uppåt. Förladdning förhindrar det genom att skapa ett mottryck i borrhålet.
Laddning med ANFO- och emulsionssprängämnen
Valet av sprängmedel beror på en kombination av miljöförhållanden, säkerhetskrav, kostnad och teknisk prestanda.
- ANFO används oftare i öppna gruvor, stenbrott och jordbruksrelaterade sprängningar.
- emulsionssprängmedel används i fuktiga miljöer och underjordiska arbeten och exempelvis vägbyggen.
-
Damm och giftiga gaser
Undvik att utsätta medarbetare för damm och gaser. Se till att det finns god ventilation. Last- och transportmaskiner ska ha luftfilter som fungerar bra. Undvik att vistas i sprängpluggen av gas som uppstår efter sprängning.
ANFO-damm, särskilt ammoniumnitrat, kan vara irriterande för luftvägarna, och exponering för damm kan medföra hälsoproblem.
Emulsionssprängämnen avger gaser som kväveoxid och kolmonoxid vid explosion, och dessa ämnen kan vara skadliga.
Brand och explosioner
Ta bort möjliga antändningskällor och använd antistatiska kläder och antistatisk utrustning. ANFO är känsligt för antändningskällor som statisk elektricitet, gnistor och höga temperaturer.
Hantera emulsionssprängämnen med försiktighet. Ämnena är stabila men kan vid vissa förhållanden vara känsliga för stötar, särskilt om emulsionen inte är korrekt blandad.
Ergonomi vid hantering och laddning
Använd ergonomiskt anpassade arbetsmetoder och verktyg om laddningen kan innebära repetitiva rörelser och tunga lyft.
Vibrationer och buller vid laddning och sprängning
Använd hörselskydd och vibrationsdämpande utrustning, eftersom hantering av sprängämnen ofta innebär exponering för vibrationer och buller.
Oavsiktliga detonationer
Följ alla säkerhetsrutiner och kontrollera laddningen och sprängningen noggrant. Annars kan felaktig hantering, dålig förvaring eller misstag vid laddningen leda till oavsiktliga detonationer.
Kemiska risker vid långvarig exponering
Försök undvika exponering för sprängämnen. Ämnena kan orsaka kroniska hälsoproblem som lungsjukdomar, hudirritation och allergi.
Undvik jordfel
Jordfel kan orsaka oavsiktlig elektrisk ström genom sprängkapslar vilket kan leda till oplanerade detonationer. Det kan skapa farliga situationer med skador på människor och utrustning. Jordfel kan uppstå när
- borrhål har laddats flera dygn före tändning
- borrhålet finns i sprickigt berg eller där det finns risk för isoleringsskada
- sprängning sker under vatten eller i fuktig miljö
- sprängning sker i malm med hög elektrisk ledningsförmåga
- när ANFO används.
-
Jorda utrustningen korrekt
Se till att all elektrisk utrustning och sprängsystemet är korrekt jordade enligt gällande standarder och riktlinjer. Använd jordkablar och jordpunkter som är i gott skick och korrekt installerade.
Kontrollera jordfelsresistansen i tändkretsar med isolationsmätare. Åtgärder kan vara nödvändiga om resistansen är för hög, det vill säga över 400 ohm eller fyra gånger sprängsalvans resistans. Åtgärder kan vara att byta tändsystem eller justera jordsystemet.
Inspektera regelbundet
Inspektera regelbundet elektriska system och ledningar för att upptäcka tecken på slitage eller skador. Byt ut eller reparera defekta komponenter omedelbart.
Använd isolerade kablar
Använd kablar med hög isolering för att minska risken för kortslutningar och jordfel. Isoleringen bör vara i bra skick för att förhindra att vatten eller fukt tränger in.
Sprängkapseltrådar bör inte i onödan ha skarvar inne i borrhål eftersom de kan skadas under laddarbetet. Isolera skarvarna väl om det inte går att undvika skarvar i borrhål.
Håll koll på vädret
Håll ett öga på väderförhållanden som kan påverka elektriska system, som regn, åska eller hög luftfuktighet. Skydda utrustning vid sådant väder och hantera utrustningen särskilt försiktigt.
Undvik vatten
Placera inte tändledningen i vatten eller på en plats där den kan skadas. Det kan leda till kortslutning eller jordfel, vilket medför risk för dolor.
Vid laddning i vattenförande hål, täta sprängkapseln mot stubinen för att förhindra att vatten tränger in.
Använd redundanta system
Implementera redundanta säkerhetssystem som kan aktiveras om det skulle uppstå ett jordfel. Redundanta system kan inkludera säkerhetsbrytare eller andra skyddssystem.
Initiera sprängsalvan på ett säkert sätt
Följ alltid sprängplanen, som bör innehålla specifika avsnitt om borrning, laddning och initiering.
Sprängplan – för säker och effektiv sprängning
Initiering vid sprängning är processen att aktivera sprängmedel för att skapa en kontrollerad explosion. Initieringen omfattar tre huvudsteg:
- att planera tändsekvensen för att fördela sprängkraften effektivt
- att välja tändsystem baserat på säkerhetskrav och lokala förhållanden
- att noggrant genomföra tändningen enligt planen.
Det finns flera metoder för säker initiering, anpassade efter olika behov och risker:
- Elektriska tändsystem använder sprängkapslar kopplade till en strömkälla, vilket kräver noggrann anslutning, isolering och jordning för att undvika oavsiktlig tändning.
- Icke-elektriska system, som stötvågskapslar överför mekaniska impulser vilket minimerar riskerna för påverkan av elektromagnetiska störningar. De är känsliga för avbrott vid tung täckning. Dubbla sprängkapslar och dubbla upptändningsvägar kan minska problem med avbrott.
- Elektroniska tändsystem erbjuder avancerad precision genom programmerbara tidsfördröjningar, vilket ger bättre kontroll över sprängförloppet och minskar risken för samverkan mellan laddningar. Minskar risk för dolor och oönskade markvibrationer.
Oavsett metod är strikt säkerhet avgörande för att garantera en kontrollerad och riskfri sprängning. Se till att alla arbetstagare har rätt utbildning, att ni använder korrekt utrustning, att ni har noggranna säkerhetsrutiner och att ni övervakar hela sprängningen.
-
Använd fjärrutlösning
Använd fjärrutlösningssystem för att initiera sprängningen på ett säkert avstånd från sprängområdet.
Se till att det finns signallampa
Elektriska tändanordningar ska vara försedda med signallampa som indikerar när tändanordningen är färdig att avge tändpuls.
Alla enheter ska vara av samma märke
Vid användning av elektroniska sprängkapslar ska alla enheter i tändsystemet vara av samma märke.
Åtgärda risker vid arbete med elektriska sprängkapslar
Elsprängkapslar kan oavsiktligt initieras av externa elektromagnetiska störningar eller elektriska fält. Följ därför alltid rekommendationerna om avstånd och isoleringsmetoder om ni använder elektriska sprängkapslar.
Elektromagnetiska störningar kan till exempel finnas
- i närheten av kraftledningar
- vid radiosändare
- vid åskväder
- vid svetsning.
Områden med hög svavelhalt
I vissa svenska gruvor finns höga halter av svavel i form av svavelkis (pyrit, FeS₂). Svavelkisdamm kan antändas vid initiering av sprängladdningar, och det finns risk för självantändning.
- Minska riskerna genom att vattna det berörda området.
- Utrym områden med svavelhalt på 30 procent eller högre före initiering, som bör ske från en central plats ovan jord.
- Om sprängningen syftar till att sönderdela skut, tänd gärna under jord, och vattna rikligt först.
- Spräng med emulsionssprängämnen om det går. Emulsionssprängämnen är säkrare och minskar risken för kisdammexplosioner.
Undvik detonerande stubin
Undvik att använda detonerande stubin, speciellt i tätbebyggda områden.
Detonerande stubin, även kallad pentylstubin eller cord, har en kärna av PETN. PETN är giftigt och känsligt för stötar, rivning och vatten. Stubinen kan också skapa kraftiga luftstötvågor.
Detonerande stubin används ofta som tändmedel eller vid kontursprängningar, förspräckning och blockstenssprängning. Stubinen kan explodera vid hårda slag, och om den inte detonerar som planerat kan den bli en odetonerad laddning (dola).
Tips! Undvik att använda detonerande stubin vid exempelvis konturhålssprängning under jord. Flera undersökningar har visat att ungefär två tredjedelar av alla uppkomna dolor i tunnelsalvor har orsakats av detonerande stubin. Stubinerna har inte detonerat vid avsett tillfälle utan senare, efter mekanisk påverkan.
Förebygg gnistbildning
När du arbetar med att ladda inför sprängning behövs rätt utrustning. Exempelvis kan beslag på en laddkäpp för krut orsaka gnistbildning eller friktionsvärme som kan tända krutet. Ett annat exempelvis är att blåsrör av stål eller annat material med liknande hårdhet kan orsaka gnistor som initierar sprängämnet.
Markvibrationer och tryckvåg
Arbeta för att motverka skadliga markvibrationer och tryckvågor vid sprängning:
- Anpassa laddningsmängden och borrhålens antal.
- Välj sprängämnen med lämpliga egenskaper för att kontrollera energin från sprängningen.
- Använd tidsfördröjda tändsystem för att styra energiflödet och undvika att vibrationstoppar förstärker varandra.
- Begränsa laddningsstorleken per salva eller borrhål.
- Förladda gärna vid sprängning ovan jord.
Minska också påverkan av markvibrationer och tryckvågor:
- Mät vibrationer och tryckvågor i realtid med hjälp av vibrationsmätare och trycksensorer. Det ger möjlighet att justera sprängtekniken vid behov.
- Håll avstånd mellan sprängområdet och känsliga strukturer och rikta sprängkraften bort från dessa.
- Dämpa genom att utnyttja markens naturliga barriärer eller med konstgjorda dämpningar, exempelvis genom att såga bergkonturen närmast känslig struktur.
Hudkontakt, inandning och farligt damm
Använd åtgärder för att skydda arbetstagare från skadlig hudkontakt, inandning av giftiga ämnen och farligt damm.
- Skyddsutrustning: Använd andningsskydd, skyddshandskar, skyddskläder och ögonskydd för att förhindra exponering.
- Ventilation och dammhantering: Effektiv ventilation, vattenbindning och dammsugning minskar spridningen av farliga ämnen i luften.
- Begränsa exponering: Minska arbetstagarnas tid i utsatta områden. Utrusta arbetsmaskiner med effektiva hyttfilter för luftrening. Underhåll filtren och byt ut dem vid behov. Det ska finnas ett system för övertryck i hytten för att förhindra att förorenad luft tränger in. Genomför regelbundna riskbedömningar och uppföljningar av luftkvaliteten.
- Rengöring och sanering: Rengör regelbundet arbetsplatsen för att förhindra spridning av farliga ämnen.
- Medicinska kontroller: Genomför regelbundna hälsokontroller för att tidigt upptäcka skador orsakade av exponering.
Åtgärda risker för oavsiktlig stenkastning
Stenar och bergfragment kan vid en sprängning kastas iväg okontrollerat utanför den avsedda sprängzonen. Det kallas oavsiktlig stenkastning och sker när sprängkraften inte kanaliseras på rätt sätt genom berget.
Undersök därför sprängplatsen noggrant, bedöm riskerna och gör en genomtänkt sprängplan med tydliga åtgärder.
Vid speciella sprängningar, som rivning av byggnader eller sprängning under vatten, är det avgörande att anpassa skyddsåtgärderna.
-
Ta bort löst material från bergytan
Avlägsna jord och lösa stenar från bergytan och säkerställ att markavtäckningen sträcker sig tillräckligt långt utanför sprängkonturen.
Borrhålet ska ha rätt diameter
Det är främst borrhålets diameter som påverkar hur svårt det är att täcka salvan och kontrollera stenkast, eftersom större hål rymmer mer sprängmedel och kräver mer omfattande skydd. Den totala sprängmedelsmängden och dess fördelning är avgörande för att kontrollera explosionens effekter. Erfarenheten visar att när laddningarnas diameter är större än 40 millimeter har täckningen mindre effekt på grund av de stora krafter som frigörs vid sprängningen.
Ladda och tänd på rätt sätt
Ladda med rätt mängd och typ av sprängmedel. Beräkna mängden sprängämne noga och tänk igenom placeringen av laddningarna för att undvika överdriven sprängkraft.
Använd kontrollerade tändmetoder, gärna elektroniska tändsystem som möjliggör exakt timing och minimerar risken för oavsiktlig detonation.
Täck sprängsalvan
Täck sprängsalvan med skyddande material, exempelvis sprängmattor och splitterskydd, för att dämpa effekten av explosionen och reducera risken för oavsiktlig stenkastning.
Täckning av sprängsalvan är en kompletterande åtgärd och ingen garanti mot oavsiktlig stenkastning. Täckningen kan minska risken, men ska inte vara den enda åtgärden. Täckning kan ske genom
- tyngdtäckning, som förhindrar kast av större stenar
- splittertäckning, som fångar mindre stenar.
Det är viktigt att täckningen hålls samman under hela sprängningen. Mattor behöver läggas med överlapp. Om berget sluttar kan mattorna behöva förankras.
Lägg ut täckmaterialet försiktigt så att tändsystemet inte skadas. Var särskilt försiktig om ni använder icke-elektriska signalledare, eftersom de inte går att kontrollera före sprängningen.
Vid sprängning av enstaka laddningar, som när man sönderdelar större stenar, så kallade skut, kan man täcka objektet med en omslutande skydd för att minska risken för oavsiktlig stenkastning. Det är ofta svårt att förutse i vilken riktning materialet kommer att spridas.
Bevaka och spärra av
Sätt upp tydliga avspärrningar kring sprängområdet. Informera arbetstagare och allmänheten om faran och se till att ingen befinner sig inom riskområdet.
Utrusta bevakningsteam med kommunikationsutrustning så att de kan rapportera och hantera eventuella faror snabbt.
Övervaka sprängningen med teknik
Använd teknik, som vibrationsmätare, för att övervaka sprängningen, mäta sprängningens effekter och upptäcka oönskade förlopp. För en sprängjournal för att kunna utvärdera sprängningen.
Utvärdera efter sprängning
Inspektera det sprängda området efter varje sprängning för att identifiera oavsiktlig stenkastning, dolor och förbättra framtida sprängplaner.
Förebygg risken för dolor och oavsiktlig stenkastning vid utlastning, skrotning, borrning och krossning
Dolor är sprängämnen som blivit kvar efter sprängningar. Vid sprängning kopplas ofta hela system av spränghål samman. Ibland brinner inte alla sprängladdningar av och det är då dolor uppstår. Dolor som utsätts för mekanisk påverkan kan explodera och orsaka oavsiktlig stenkastning.
För att minska risken för dolor är det viktigt att följa sprängplanens avsnitt om borrning och laddning.
-
- Innan arbetet påbörjas, inspektera området för att identifiera eventuella dolor eller osäkra fragment.
- Se till att obehöriga och oskyddade inte vistas i närheten när lastning, skrotning, borrning och krossning pågår. Markera tydliga säkerhetszoner.
- Om det är möjligt, bygg fysiska barriärer runt utrustningen för att dämpa effekten av oavsiktlig stenkastning, till exempel skyddande väggar eller skärmar.
- Välj utrustning med förstärkta konstruktioner som tål högre belastningar och är mindre känsliga för skador, till exempel förarhytter med pansarglas.
Tips! Du minskar risken för dolor om du hanterar explosiva varor varsamt. Tänka på att explosiva varor kan skadas av mekanisk påverkan, fukt, värme eller ålder.
Utrymning, bevakning och initiering
Planera för utrymning och bevakning av området där sprängning ska ske. Det är sprängarbasen som ansvarar och har den uppgiften, men ofta behöver flera personer vara inblandade för att det ska bli en säker utrymning. Utveckla en detaljerad sprängplan som beskriver utrymningsvägar, säkerhetsavstånd och ansvarsfördelning. Genomför en grundlig riskbedömning för att identifiera faror och skapa strategier för att hantera dem. Arbetet med att utrymma kan också behöva planeras noggrant tillsammans med Bas-U eller samordningsansvarig.
Säkerställ att alla har tydliga instruktioner för utrymning och öva regelbundet. Etablera klara kommunikationslinjer mellan alla parter och använd radiosystem eller signaler för att hålla alla informerade. Inrätta ett bevakningsteam för att övervaka området och se till att ingen obehörig befinner sig i riskzonen.
Håll ett tillräckligt säkerhetsavstånd under initiering och markera tydligt riskområden. Ge utbildning till alla arbetstagare om säkerhetsprocedurer och använd kontrollerade tändsystem för att säkerställa att sprängningen sker under säkra förhållanden. Genom att fokusera på dessa aspekter kan du effektivt minska riskerna och skapa en säkrare arbetsmiljö.
Att återvända till sprängplatsen ska vara säkert
Det ska vara tydligt för alla arbetstagare när och hur de kan återvända till en sprängplats. En stor riskfaktor är farliga spränggaser. Det är därför avgörande att sprängarbasen ger återgångssignalen vid rätt tillfälle.
Sprängarbasens arbete efter sprängning är mycket viktigt och det behövs nödvändiga kunskaper, tillräckligt med tid och goda möjligheter till informationsutbyte med övriga aktörer, till exempel samordningsansvarig eller Bas-U om det är ett byggprojekt.
Farliga spränggaser kan finnas kvar länge
Spränggaser som finns kvar efter en sprängsalva är farliga. I bergskärningar, dagbrott, schakt och liknande kan spränggaser finnas kvar lång tid efter sprängning. Det beror på att spränggaserna är tyngre än luft.
Vissa sprängämnen kan fortsätta att brinna under lång tid efter att de antänts. De avger då en tjock stickande rök och ett fräsande ljud.
-
- Giftiga ämnen: Spränggaser kan innehålla ämnen som är farliga att andas in, som kolmonoxid och kväveoxider. De kan ge andningssvårigheter, medvetslöshet eller leda till dödsfall.
- Syrebrist: I slutna utrymmen kan spränggaser tränga undan syret, vilket ökar risken för kvävning.
- Explosioner: Kvarvarande gaser kan vara brandfarliga och orsaka nya explosioner om de antänds.
- Långvariga hälsoproblem: Även låga koncentrationer av spränggaser kan orsaka huvudvärk, yrsel eller skador på lungor och nervsystem vid längre exponering.
Sprängarbasen ger återgångssignal när det är säkert att återvända
Sprängarbasen ska bedöma om det varit ett normalt sprängförlopp och om det är säkert att återvända till sprängplatsen.
Sprängarbasen ska kontrollera den sprängda salvan och bedöma kvarstående risker. Det ska finnas tillräcklig tid för en noggrann kontroll. När sprängplatsen är säker kan sprängarbasen ge signal, exempelvis genom en lång sirensignal.
Sprängarbasen ska tillsammans med samordningsansvarig eller Bas-U (vid byggprojekt) bestämma rutinerna för hur arbetstagarna ska återvända till sprängplatsen.
Efter ett onormalt sprängförlopp ska ingen återgå förrän sprängarbasen bedömer att det är säkert. Ett onormalt sprängförlopp kan till exempel vara att
- en laddning detonerar senare än beräknat
- en sprängkapselsmäll hörts eller
- tändningen av en stubin misslyckats.
Senast uppdaterad 2024-12-20