Arbetsmiljölagen ger dig som skyddsombud bland annat rätt att:

• få utbildning
• ta del av handlingar kring förhållandena i arbetsmiljön
• delta vid planering av nya lokaler
• begära att arbetsgivaren genomför åtgärder för att åstadkomma en bra arbetsmiljö
• avbryta arbeten som kan leda till omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa

Som skyddsombud har du även rätt att agera i förhållande till den som råder över ett arbetsställe och i frågor om arbetsmiljön för inhyrd arbetskraft. Du har även rätt att begära åtgärder om arbetsgivaren inte följer arbetstidslagens bestämmelser om mertid, extra övertid och nödfallsövertid, men bara om arbetstidslagens regler inte ersatts av kollektivavtal. Har reglerna ersatts av kollektivavtal är det istället de fackliga organisationerna och arbetsgivaren som ska bevaka att avtalet följs.

Val av skyddsombud

Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation kan arbetstagarna själva välja skyddsombud. Skyddsombudet själv behöver inte nödvändigtvis tillhöra ett fackförbund även om detta är det vanligaste. Skyddsombudet företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen oavsett deras fackliga tillhörighet. Studerandeskyddsombud utses av de studerande.

Så snart skyddsombudet har valts ska arbetsgivaren meddelas skyddsombudets namn, adress, skyddsområde (ett skyddsområde kan till exempel vara geografiskt eller indelat per yrkesgrupp och omfatta dess kollektivavtalsområde på arbetsplatsen) och för vilken tid skyddsombudet har uppdraget.

Huvudskyddsombud

När det finns flera skyddsombud på ett arbetsställe ska en av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet och företräder dem utåt. Huvudskyddsombudet verkar på hela arbetsstället och ska till exempel ta upp frågor med arbetsgivaren som rör mer än ett skyddsområde.

Om det finns huvudskyddsombud från flera olika fackliga organisationer på arbetsstället får de fackliga organisationerna göra upp om vilket huvudskyddsombud som har befogenhet för vilket skyddsområdena. Hur lokala skyddsombud och huvudskyddsombud fördelar sina uppgifter bestäms av den fackliga organisationen som utsett dem. Den fackliga organisationen bör dokumentera vad som är beslutat i ett protokoll eller liknande.

Regionalt skyddsombud

Ofta utser de fackliga organisationerna även regionala skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud har samma uppgifter och befogenheter som övriga skyddsombud och företräder arbetstagare, oavsett facklig tillhörighet, på arbetsplatser där det saknas lokala skyddsombud. I princip kan även ett regionalt skyddsombud vara fackligt oorganiserad men det förekommer nog inte i praktiken.

Det regionala skyddsombudet har även rätt att företräda arbetstagarna på arbetsställen där det finns lokala skyddsombud. Det som krävs för att det regionala skyddsombudet ska ha befogenhet är att det minst finns en medlem i regionala skyddsombudets fackliga organisation på arbetsstället. De regionala skyddsombuden får dock inte företräda arbetstagarna på de arbetsplatser som har en skyddskommitté.

Ibland kan det vara en fördel att de lokala skyddsombuden tar hjälp av ett regionalt skyddsombud som inte är anställd på arbetsstället, till exempel när krav på arbetsmiljöförbättringar framförs till arbetsgivaren.

Här hittar du mer information

Du hittar mer information i arbetsmiljölagen 6 kap. 6 § och i arbetstidslagen 19 a §.

Arbetsmiljölagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbetstidslagen, riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster

Begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider (6 kap 6a§)

Exempel på skyddsombudets begäran till arbetsgivaren om åtgärder (6 kap 6a§)

Skyddsombudsstopp (6 kap 7§)

Begäran enligt 19a ATL om föreläggande eller förbud