Datamaterialet i rapporterna baseras på Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador, ISA, registerdata från Statistiska centralbyråns LISA-databas, registerdata från Statistiska centralbyråns företagsdatabas samt Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012. Analysrapporterna är en del av Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys (USA). Projektet har som syfte att utöka kunskapen kring arbetsmiljö och risk i arbetet samt att utvärdera effekter och ta fram nya analysverktyg för att förbättra den statistiska analysen.

Prenumerera på analysrapporter med RSS

Det finns möjlighet att prenumerera på nya rapporter med RSS, så att du omedelbart blir underrättad när något nytt har publicerats. Du kan prenumerera på våra analysrapporter med länken nedan.

Analysrapporter, RSS-prenumeration

Information om RSS

Fokus på utrikes föddas arbetsmiljö

Syftet med rapporten är att beskriva likheter och skillnader i arbetsmiljön mellan inrikes och utrikes födda. Detta har vi gjort med hjälp av svaren från Arbetsmiljöundersökningen. För första gången finns statistik från Arbetsmiljöundersökningen redovisat utifrån sysselsattas födelseland.

Resultaten visar på att det finns såväl likheter som skillnader i den upplevda arbetsmiljön. Bland annat upplever utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda vissa typer av arbetsmiljöbrister knutna till organisatoriska och sociala faktorer. Det finns också skillnader i den fysiska arbetsmiljön såväl mellan utrikes och inrikes födda som inom gruppen utrikes födda.

Arbetsmiljön är viktig för ett hållbart arbetsliv. Trivsel i arbetet och god arbetsmiljö för alla, oavsett bakgrund och födelseland, bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Fokus på utrikes föddas arbetsmiljö, pdf, öppnas i nytt fönster

Perspektiv på äldres arbetsmiljö

Syftet med rapporten är att belysa äldres arbetsmiljö med hjälp av svaren från Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöundersökningen (AMU). Det har Arbetsmiljöverket gjort genom att studera sysselsatta i åldersgruppen 50-64 år och jämföra deras upplevelser redovisade i arbetsmiljöundersökningen.

Resultaten visar att allt fler uppger att de inte orkar arbeta fram till pension. Kvinnor och de som arbetar inom utbildning, vård och omsorg samt byggverksamhet upplever i större utsträckning än övriga sysselsatta att de inte orkar arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Vidare visar resultaten att äldre får i mindre utsträckning utbildning på arbetstid.

Arbetsmiljön är en viktig faktor för att vi ska orka arbeta längre i arbetslivet. Systematiskt arbetsmiljöarbete gynnar alla och det kan bidra till att alla bevarar sin arbetsförmåga och till att äldre vill och kan arbeta längre.

Perspektiv på äldres arbetsmiljö, pdf, öppnas i nytt fönster

Mäta och följa goda organisationer - en antologi

Arbetsmiljöverkets rapport Mäta och följa goda organisationer är en antologi av studier med fokus på goda organisationer, från Arbetsmiljöverkets projekt Positiva arbetsmiljöindikatorer. Förslaget presenterar indikatorer för goda organisationer och indikatorer för numerisk flexibilitet i arbetslivet. För att kunna avgöra om dessa indikatorer kan belysa väsentliga frågor har analyser om deras påverkan på utvecklingen för de anställda och för företagens produktivitet genomförts. Resultaten ger kunskaper om det livslånga lärandet, om vad som bidrar till utveckling för individer och företag, och om vad som bidrar till att begränsa utslagning från arbetsmarknaden. Indikatorerna bidrar också till kunskapen om hur det är möjligt att kombinera arbete och familj på ett mer jämställt sätt.

Mäta och följa goda organisationer - en antologi, pdf, öppnas i nytt fönster

Non-response analysis of NU2015
Based on two Bachelor Theses, Analysrapport 2017:1

Den här rapporten är en bortfallsanalys av Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning 2015, kallad NU2015, om arbetsorganisation och arbetsmiljö inom svenskt arbetsliv. Den är en uppföljning av en tidigare undersökning, som kallas NU2012. Arbetsmiljöverkets nulägesundersökningar har till syfte att undersöka organisation och arbetsmiljöarbete inom svenskt arbetsliv. NU2015 är baseras på ett representativt slumpmässigt urval av organisationer som dras ur det svenska arbetslivet. Privata företag och arbetsplatser i offentlig regi ingår. De är urvalsundersökningar baserade på intervjuer av högsta ledningen i respektive utvald organisation. Syftet är att undersöka om NU2015 är representativt för arbetslivet, och om denna kan användas för analyser om organisation och arbetsmiljöarbete. Den senaste undersökningen NU2015 är genomförd tillsammans med Statistiska Centralbyrån.

Arbetsmiljöverkets analysrapport 2017:1, pdf, öppnas i nytt fönster

Arbetsolycksrisk – faktorer som beskriver skillnad i risk och förändring över tid

Denna analysrapport är den andra studien där utvecklade metoder för att belysa arbetsmiljörisker och deras bakomliggande orsaker presenteras. Syftet med rapporten är att förbättra kunskapen om arbetsmiljörisker och deras bakomliggande orsaker. Resultatet från studien visar att det är främst tre riskfaktorer som tillsammans förklarar merparten av skillnaderna i risken att råka ut för en arbetsolycka: Yrke, arbetsställets storlek och näringsgren.

Individrelaterade faktorer har en mindre påverkan på risken. Det indikerar att det inte är individernas personliga bakgrund som förklarar risken för arbetsolycka, utan arbetsuppgifter, typ av produktion och komplexiteten i arbetet.

Arbetsolycksrisk – faktorer som beskriver skillnad i risk och förändring över tid, analysrapport 2016:1

The Nordic Seminar - en sammanfattning hur de fyra nordiska länderna har använt MEADOW guideline

Det nordiska seminariet om MEADOW projektet sammanfattas i en rapport. Arbetsmiljöverket tog initiativet att arrangera seminariet och att skriva sammanfattningen om seminariet. Sammanfattningens inledning kan därför delvis utgå ifrån den svenska förförståelsen inom kunskapsområdet, som har perspektivet arbetsorganisation och ekonomisk utveckling. De fyra nordiska länderna har utformat sina MEADOW-undersökningar och gjorda analyser utifrån respektive lands utgångspunkter. Dessa presenteras i rapporten. Trots delvis olika syn på MEADOW är alla medverkande intresserade av nordiska jämförelser - benchmarking mellan de nordiska länderna. Det är ett sätt att fördjupa diskussionen kring organisationens dynamik. Denna typ av benchmarking kan syfta till att påverka beslutsfattandet och kan användas i planerande för framtida prioritering av regler angående arbetsliv. Den kan också syfta till att bättre förstå innovation och ekonomisk tillväxt, respektive till att samtidigt förstå förutsättningarna för de anställda.  

Arbetsmiljöverkets analysrapport 2014:3, engelska, pdf, öppnas i nytt fönster

Riskfaktorer för arbetsolycka – Bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk

Denna analysrapport är den första studien där utvecklade metoder för att belysa arbetsmiljörisker och deras bakomliggande orsaker presenteras. Syftet med rapporten är att förbättra kunskapen om arbetsmiljörisker och deras bakomliggande orsaker. Resultatet från studien visar att det är främst fyra riskfaktorer som förklarar individens ökade risk för arbetsolycka med sjukfrånvaro. Yrke är den faktor som har störst påverkan på olycksrisken och främst yrken inom lantbruk och hantverk samt processoperatörer. Den andra största påverkan är Arbetsställets storlek, desto större arbetsställe desto högre risk löper de som arbetar där. Den tredje största riskfaktorn är bransch och då framförallt en bransch inom tjänstesektorn, transport och magasinering. Den fjärde faktor som påverkar i hög grad är utbildningsnivå, desto kortare utbildning en individ har desto högre risk löper denna individ att utsättas för en arbetsolycka.

Arbetsmiljöverkets analysrapport 2014:2, pdf, öppnas i nytt fönster

Bilaga 7 och 8 till Arbetsmiljöverkets analysrapport 2014:2, pdf, öppnas i nytt fönster

Presentation till Arbetsmiljöverkets analysrapport 2014:2, pdf, öppnas i nytt fönster

Bortfallsanalys - Representerar de svarande organisationerna i Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning 2012 svenskt arbetsliv?

Denna bortfallsanalys är en i raden som presenteras i Arbetsmiljöverkets serie för analysrapporter. Det är den första rapporten för år 2014. Bortfallsanalysens huvudsyfte är att den ska undersöka hur väl de organisationer som svarade på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning 2012 (NU2012) representerar svenskt arbetsliv. I andra hand ska den undersöka hur väl de representerar näringslivet. Rapporten inkluderar också analyser av kvalitén på data på branschnivå, och om tillräckligt många organisationer ingår från olika sektorer för att det ska gå att göra jämförande sektorstudier. 

Arbetsmiljöverkets analysrapport 2014:1, pdf, öppnas i nytt fönster

Brister i kunskap och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012

Denna studie är den första i Arbetsmiljöverkets nya serie av analysrapporter. Studien är avgränsad till några utvalda frågor som belyser organisationernas syn på sin egen kännedom, kunskap och tillämpning av SAM. Huvudresultatet är att små organisationer mer än större organisationer, och näringslivets tjänstebranscher mer än övriga sektorer, generellt brister i kännedom, kunskap och tillämpning av SAM. Studien är baserad på data från Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012 (NU2012), som är ett av underlagen inom Arbetsmiljöverkets handlingsprogram 2012–2015. Programmets mål är att öka arbetslivets kunskaper om och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöverkets analysrapport 2013:1, pdf, öppnas i nytt fönster

SAM-index - Ett sätt att belysa systematiskt arbetsmiljöarbete i svenskt arbetsliv - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012

Denna studie är den andra i raden av Arbetsmiljöverkets analysrapporter. Syftet med studien är att väga samman olika delar av det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet till ett SAM-index, och beskriva arbetsmiljöarbetet i svenskt arbetsliv med hjälp av det index som utvecklats med detta syfte. Resultaten visar på en stor spridning i arbetslivet. Väldigt få når upp till de högsta värdena i SAM-index. Det finns inte heller någon organisation som svarat genomgående nej på frågorna. Det är tydligt att ju mindre en organisation är desto lägre är sannolikheten att de bedriver arbetsmiljöarbete enligt SAM, och det omvända. Även bransch har betydelse, sammanfattningsvis kan arbetslivets branscher delas in i grupper efter i vilken grad de bedriver SAM, enligt det utvecklade indexet. Generellt sett ligger näringslivets tjänstebranscher under medelvärdet. Analyserna indikerar också att andra faktorer än de som ingår i analysen förklarar SAM-index. En planerad och kommande studie avser att fördjupa kunskapen om organisationernas egna förutsättningar för att bedriva SAM. Studien är baserad på data från Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012 (NU 2012), som är ett av underlagen inom Arbetsmiljöverkets handlingsprogram 2012–2015. Programmets mål är att öka arbetslivets kunskaper om och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöverkets analysrapport 2013:2, pdf, öppnas i nytt fönster

Teknisk beskrivning – Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012 och bilaga 

Detta dokument beskriver insamlingen av Arbetsmiljöverkets nulägesundersökning SAM 2012 om arbetsorganisation och arbetsmiljö. Insamlingen utfördes av Stelacon AB på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Nulägesundersökningen 2012 är ett av underlagen inom Arbetsmiljöverkets handlingsprogram 2012-2015 som har som syfte att öka arbetslivets kunskaper om tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete. Undersökningen används också i projektet positiva arbetsmiljöindikatorer. 

Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012, pdf, öppnas i nytt fönster

Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador – tillfälligt avbrott?

Denna studie har ambitionen att ställa arbetsskadeutvecklingen bland arbetstagare och egenföretagare i relation till utvecklingen i samhällsekonomin, under åren 2003 till 2012 på en övergripande samhällelig nivå. Studien är ett första försökt att bena ut om samhällsekonomin och arbetsmarknaden påverkar arbetsskadeutvecklingen. Denna rapport är först publicerad maj 2011 och här kompletterad september samma år. 

Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:3, pdf, öppnas i nytt fönster