De flesta risker berör de som arbetar på vindkraftverket men det finns problem som även kan gälla allmänhetens hälsa och säkerhet som till exempel risken för iskast.

Riskfyllt arbete på hög höjd

För att utföra service och underhåll uppe i maskinhuset kan man behöva klättra uppför stegar, vilket innebär extrem fysisk belastning och risk för fall.

För att minska dessa risker bör en hiss monteras i vindkraftverket. Arbetsmiljöverket gör bedömningen att det ska finnas en hiss i vindkraftverk med navhöjd över 60 meter.

Om höjdarbete förekommer krävs det att arbetstagaren har genomgått medicinsk kontroll och kan arbeta på höga höjder, har höghöjdsutbildning samt har tillräckliga kunskaper och är lämplig för uppgiften.

Svårt med räddningsinsatser och utrymning i vindkraftverk

En speciell risk i ett vindkraftverk ligger i arbetsplatsens svårtillgänglighet. Det kan bli svårt att snabbt undsätta den som råkat ut för olyckshändelser eller insjuknat akut.

Bränder i vindkraftverk kan uppstå genom bristande underhåll av utrustning eller av blixtnedslag.

Se föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) och föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, har särskild information om räddningsinsatser vid vindkraftverk och första hjälpen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats, öppnas i nytt fönster

Ergonomi i vindkraftverk

Att ofta klättra, arbeta i trånga utrymmen, utföra repetitivt arbete och tunga lyft innebär ökad risk för framtida besvär i muskler och leder.

Fysiskt krävande arbetsuppgifter ska organiseras så att arbetstagaren får en varierande arbetsbelastning med möjlighet till återhämtning.

När ett vindkraftverk byggs är det vanligt att arbetstagare måste klättra i lodräta stegar mellan olika plan för att kunna utföra sitt arbete. Att klättra i vindkraftverk innebär en stor fysisk ansträngning. Trötta muskler försämrar koordinationen så att precisionen i händer och fötter minskar och risken för fall eller att man tappar saker ökar.

För att undvika riskerna med att klättra bör en hiss eller motsvarande anordning installeras. Arbetsmiljöverket bedömer att det ska finnas en hiss i vindkraftverk med navhöjder över 60 meter.

Montering av vindkraftverk innebär ofta dragning av en betydande mängd mutter med vibrerande skruvdragare. Användning av handhållna verktyg är fysiskt belastande.

Läs mer på sidan om arbetsställning och belastning - ergonomi och föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 2012:2).

Arbetsställning och belastning - ergonomi

Belastningsergonomi (AFS 2012:2), föreskrifter

Iskast kan slungas iväg från vindkraftverk

Vid kallt klimat kan is bildas på rotorbladen. Om vindkraftverket då är i drift finns det en risk att isklumpar kan slungas iväg, ofta lång väg, vilket kan innebära en risk.

Buller vid montering av vindkraftverk

Montering av vindkraftverk innebär ofta en omfattande användning av handhållna maskiner. Mutterdragare kan orsaka buller, särskilt när arbetet utförs i ståltorn. För att minska risken för olycksfall är det viktigt att tänka på att buller också kan maskera varningssignaler och andra ljud som behöver uppmärksammas.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. Se även sidan om buller.

Buller (AFS 2005:16), föreskrifter

Buller

När det gäller buller i omgivningen har Naturvårdsverket riktvärden för ljud från vindkraft.

Höjdarbete får inte vara ensamarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mast- och stolparbete (AFS 2000:6) gäller vid arbete i anslutning till vindkraftverk.

Mast- och stolparbete (AFS 2000:6), föreskrifter

Höjdarbete definieras som arbete på mer än 13 meters höjd över den lägsta punkten inom det område till vilket den arbetande kan falla ned.

Att klättra i stegar innebär en sådan fallrisk. Risk finns även när en räddningslucka används vid räddningsoperationer eller för att hissa upp material och utrustning.

Höjdarbete ska normalt utföras i dagsljus. Om höjdarbete ska utföras under mörker, ska tillfredsställande arbetsbelysning finnas.

Höjdarbete får inte utföras som ensamarbete. Förbudet att utföra höjdarbete som ensamarbete innebär att den arbetskamrat som arbetar eller uppehåller sig vid marknivå måste uppfylla kraven för höjdarbete för att vid behov omedelbart kunna undsätta skadad på hög höjd.

Medicinska kontroller vid utförande av höjdarbete och utländsk arbetskraft

Den som ska utföra höjdarbete måste ha genomgått en medicinsk kontroll. Arbetstagaren ska ha utbildning, ha tillräckliga kunskaper och vara lämplig för uppgiften.

En arbetstagare som har genomgått medicinska kontroller och uppfyller kraven för höjdarbete av en läkare i ett annat EES-land anses av Arbetsmiljöverket uppfylla kraven. Det ska då framgå att det har skett en läkarundersökning och att kontrollerna genomförts med anledning av höjdarbete.

Läs mer om medicinska kontroller på sidan Läkar- och hälsoundersökningar och i föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6).

Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), föreskrifter

Skydd mot fall eller ras vid höjdarbete

Arbetet ska planeras och ordnas så att man förebygger fallolyckor. Om det av någon anledning inte går att ordna säkerheten med hjälp av hissar eller räcken, ska arbetstagarna använda personlig skyddsutrustning. Fallskyddssystemet ska bestå av minst en förankringslina och låssystem.

Monteringspersonalen måste kunna klättra och använda fallskyddsutrustning vid arbeten i tornet om inte en hiss kan användas. Risken för ras och klämskador är stora vid montering. Det är viktigt att se till att ingen kommer under om någon last skulle lossna.

Läs mer om skydd i föreskrifterna:

Skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14), föreskrifter

Skydd mot skada genom ras (AFS 1981:15), föreskrifter

Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3), föreskrifter

Första hjälpen och räddningsinsatser vindkraftverk

Arbetstagarna ska känna till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsplatsen. Se föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) och föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).

Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7), föreskrifter

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter

Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, har särskild information om Räddningsinsatser vid vindkraftverk.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats, öppnas i nytt fönster

Vibrationer och arbete med vindkraftverk i kyla

Arbete med vibrerande handhållna maskiner gör att vibrationer överförs till händer och armar, vilket kan ge vibrationsskador.

Symptom på att vibrationerna kan vara skadliga är köldkänsla, domningar, stickningar och nedsatt känsel i händerna. Symptomen i sig kan också leda till ökad fumlighet vilket kan öka risken för olycksfall.

Vid arbete i kyla är det extra viktigt att använda handskar och kläder som håller kropp och händer varma men inte hindrar eller försämrar greppet om maskinen. Det ska också finnas personalutrymmen med möjlighet att värma sig.

Läs mer i föreskrifterna: